Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Friskolorna

Gunvor Engström

Björklund är fördomsfull mot riskkapitalbolag som äger skolor

Gunvor Engström och Cecilia Nykvist från Friskolornas riksförbund: Att riskkapitalbolag skulle vara dåliga ägare, som Jan Björklund menar, är en illa underbyggd fördom. Det visar forskning som menar att riskkapitalbolag, till skillnad från börsnoterade bolag, kan arbeta mer långsiktigt. 


Om författaren

Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund

Cecilia Nykvist, vd i Friskolornas riksförbund

 

Folkpartiet vill införa en regel som tvingar den som startar eller tar över en skola att behålla den i tio år, för att hindra spekulation. Men i stället för att främja långsiktighet riskerar förslaget att hindra drivna entreprenörer att från att våga satsa, vilket i förlängningen begränsar mångfalden. För att hindra att ägare köper och säljer skolor i vinstsyfte vill Folkpartiet nu att Skolinspektionen ska kunna kräva att den som startar eller köper en skola ska förbinda sig att fortsätta äga den i minst tio år.

Tanken, att främja långsiktigt och seriöst ägande inom skolsektorn, kan tyckas god. Men ett gott syfte innebär inte automatiskt att man uppnår det man önskar. Genom att rikta in sig på ägandet, snarare än själva verksamheten, flyttar Folkpartiet fokus i skoldebatten ytterligare ett steg bort från de faktorer som i praktiken påverkar elevernas vardag, och i förlängningen kvaliteten på deras utbildning.

Att införa särskilda ägarrestriktioner för just skolföretag är ett stort ingrepp i äganderätten, som riskerar att göra det mycket mindre intressant att satsa i skolverksamhet. Går det verkligen att motivera att just den som äger en skola inte ska ha rätten att själv bestämma över när det är dags att sälja? Vad händer med de skolor där ägaren av personliga skäl – som sjukdom, ändrad livssituation eller liknande – inte längre kan och orkar fortsätta? Eller om ägaren har svårt att få ekonomin att gå ihop, men fortfarande bedriver en populär verksamhet, ska en annan ägare med bättre förutsättningar inte kunna gå in och ta över, även om alternativet är nedläggning?

Blir det alls möjligt att äga aktier i företag som driver skolor? Kan två skolföretag slås ihop till ett? För personal- eller föräldrakooperativ blir det också märkliga gränsdragningar. Få torde vara intresserade av att kvarstå som ägare i en verksamhet som ens barn har lämnat för flera år sedan. Den anställda som byter arbete har troligen inte heller så stor anledning att behålla sin andel i stället för att överlåta den till sin efterträdare.

Som i så många andra sammanhang, när man försöker åtgärda ett verkligt eller inbillat problem (att människor eller företag köper skolor i spekulationssyfte), riskerar förslaget att få helt andra, oönskade konsekvenser än de man strävar efter. Om målet är att främja långsiktighet finns ingen garanti att man når dit genom att straffa ägarbyten. En verksamhet kan ju också drivas långsiktigt, även om ägarna skiftar.

Att just riskkapitalbolag skulle vara dåliga ägare, som Jan Björklund skriver i sitt senaste nyhetsbrev, är dessutom en illa underbyggd fördom, visar bland annat forskning från IFN som menar att riskkapitalbolag, till skillnad från börsnoterade bolag, kan arbeta mer långsiktigt. En nyligen publicerad, prisbelönt uppsats från Handelshögskolan i Stockholm nyanserar bilden ytterligare, när den visar att riskkapitalägda skolföretag har högre lärartäthet, bättre utbildningsnivå bland de anställda, och tydligt bidrar med ett kompetenstillskott i den svenska skolan.

Många av de småskaliga entreprenörerna, kommer att känna sig så bakbundna av den nya regeln, att de aldrig kommer så långt att de gör verklighet av sin idé. Den som har startat och drivit en skola i många år men vill trappa ner sitt engagemang, kanske för att ägna sig åt annat eller gå i pension, kommer att få svårare att hitta köpare.

Stora värden, både immateriella och ekonomiska, riskerar att förstöras om förslaget blir verklighet. Resultatet blir en fattigare skolvärld med färre alternativ för eleverna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43259

16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En socialdemokratisk regering under Göran Person likställde skolpengen för friskolor respektive kommunala skolor. Skollag och läroplaner gör ingen skillnad på driftsform. Skolinspektionen ser till innehåll och kvalitet - och föräldrar söker skola för sina barn.

Den fråga man - istället för att diskutera driftsformer - hellre bör ställa är hur det kommer sig att det bland likvärdiga skolor med samma givna förutsättningar kan skilja så i respektive ekonomi att den kommunala skolan knappt går runt ekonomiskt eller till och med gör underskott samtidigt som friskolan genererar vinst. För att hårdra det: Vilken skola är det då som misshushåller med kommunala skattepengar? Eller är det så att kommuner ställer interna "vinstkrav" på sina skolor eller sätter lokalhyror som vid bokslut ger en (fiktiv) förlust?
Lösningen skulle förstås kunna vara att för samtliga skolor i en kommun oavsett driftsform årligen räkna om skolpengen till den nivå den skola sommed bibehållen kvalitet utnyttjar skolpengen effektivast .

Permalänk | Anmäl #1 sören holdar, 2012-02-20, 18:31

Mer än lovligt naiv är Gunvor Engström som inte vill begripa att detta är en harmlös ballong som Björklund släpper för att stilla den högljudda opinion som trots allt finns mot skattefinansierade vinstmedel. De föreslagna ändringarna kommer endast marginellt att påverka riskkapitalbolagens möjligheter inom skolsektorn.

Permalänk | Anmäl #2 Klas Lindelöf, 2012-02-20, 18:32

Så folkpartiet vill begränsa rāttigeten för fria människor att satsa sinna sparpengar i skoler som de tror på. Nār ett liberalt parti har tappat kompassen är det dags att gå under 4 % och fundera på vad som gick fel

Permalänk | Anmäl #3 PerKQ, 2012-02-20, 18:37

Om vi skall ha friskolor så skall vi ha en lag.

Folk som äger friskolor skall ha genomgått vetenskapligt strikta personlighetstest och i dessa test visat att man ligger högt på empatiskalan och att man har ett äkta altruistiskt fokus på barn, ungdomar och landet Sveriges framtid.

Finns det sådana riskkapitalister så gärna för mig. Välj dom.

Men inte de andra.

Permalänk | Anmäl #5 Anders B Westin, 2012-02-20, 18:37

Är det ett ingrepp i äganderätten när kunden ställer krav på utföraren av en tjänst?

Permalänk | Anmäl #6 Jonatan Krook, 2012-02-20, 19:17

# 5 bra ide, men det samma gäller ju staten. När du har hittat en stat som har empati, med äkta altruistisk fokus på barn, ungdomar och landet Sveriges framtid så gärna för mig.

Permalänk | Anmäl #7 PerKQ, 2012-02-20, 19:43

Gunvor Engström påstår att en undersökning visar att riskkapitalbolag kan arbeta mer långsiktigt. Bra, då finns det ju ingen anledning för dem att oroa sig över den eventuella nya lagen då...

Hon talar om kvalitet och långsiktighet som om det var olika saker, men var och en kan nog lista ut själv att de till stor del hänger ihop. Kvalitet på lång sikt kräver långsiktiga investeringar i personal, lokaler och utrustning. Det kräver att organisation och metodik förfinas över tid och att erfarenheter tas tillvara.

Hon ställer dessutom frågan "Går det verkligen att motivera att just den som äger en skola inte ska ha rätten att själv bestämma över när det är dags att sälja?"

Svaret är förstås att ja, det går alldeles utmärkt. Detta eftersom det är det offentliga som står för finansieringen. Hade skolan finansierats helt med privata medel hade det varit en annan sak. Men nu kan man jämföra med att lägga ut vilken verksamhet som helst på entreprenad, och naturligtvis måste den som betalar kunna efterfråga ett kontrakt som löper över en viss minsta tid.

Det är egentligen inte konstigare än att teckna ett kontrakt om tio års vägunderhåll, eller något liknande, som förlängs löpande efter periodens utgång.

De som känner sig bakbundna av ett krav på långsiktighet saknar antagligen det tålamod eller de finansiella muskler som behövs för att driva en skola. Good riddance.

Permalänk | Anmäl #8 Kristian Ekeroth, 2012-02-20, 20:12

Jag är trött på historien om den enskilde entreprenören som kämpar mot läskiga staten.
För länge sen tog storföretag över och började vinna alla upphandlingar. Vad är det för mening med upphandlingar om dom leder till ett flertal monopol.
Friskolesverige består inte av småskaliga entreprenörer utan multinationella konglomerat.
Tillåter vi riskkapitalister och inte har några regler för ägare kan vi lika gärna tillåta hedgefonder.
Vad har finansmarkanden med utbildning att skaffa.

Permalänk | Anmäl #9 Johan E Karlsson, 2012-02-20, 21:05

Och sist men inte minst. För vem är skolan tänkt att fungera. För ägaren eller för eleven.
När blev skolan en fråga för kapitalet!

Permalänk | Anmäl #10 Johan E Karlsson, 2012-02-20, 21:15

#9 Det är möjligt upphandlingarna bör bli bättre. Vem bestāmmer vem som har vunnit upphandlingen? Någon tycker uppenbarligen att storföretag är bäst.

Permalänk | Anmäl #11 PerKQ, 2012-02-20, 22:09

Det finns en tradition i Sverige att staten gynnar storföretag på småföretagens bekostnad. Praktiskt och så blir ju mutorna så mycket enklare att hantera. För alla är väl överens att upphandlingar och mutor hör ihop.

Permalänk | Anmäl #12 PerKQ, 2012-02-20, 22:14

Själva idén med riskkapitalbolag är vad jag förstår att nå en hög avkastning på investerat kapital genom att hantera risk, köpa, förädla och avyttra verksamheter på kort eller medellång sikt.

Att få upp vinsten i verksamheten under den tid riskkapitalbolaget äger den, är av fundamental betydelse eftersom försäljningspriset kommer att beräknas på basis av en vinstmultipel.

I riskkapitalbolag genereras vinsterna huvudsakligen via höga realisationsvinster när en verksamhet säljs.

I tjänsteföretag, typ underhåll, vård och skolor, är investeringarna begränsade, och förväntad avkastning på invsterat kapital i regel väsentlight högre än i tex industrielll verksamhet.

Om man därtill har en "captive" market i form av garanterade intäkter från det offentliga , samt en mycket hanterbar risk, inser var och en varför just riskkapitalbolag är intresserade av att äga denna typ av verksamhet.

Då blir det lätt så, att skolan är till för riskkapitalbolaget i stället för tvärtom.

Mer talar för risken att låta riskkapitalbolag äga skolor än tvärtom.

Den som hävdar motsatsen har bevisbördan.

Låt höra!

Permalänk | Anmäl #13 Gunnar Ehn, 2012-02-20, 23:23

Återinför privatskolorna som var avgiftsfinansierade. Då får man bra skolor med rätt elevsammansättning och bra långsiktiga ägare.
Eftersom dessa genererar sin vinst utifån sitt elevunderlag är dom måna om stabilitet.
Någon överföring av resurser från det allmänna till dessa privata ägare existerar inte i ett sådant system. Grundfinansieringen med lokaler och allt måste dom stå för själva.

Permalänk | Anmäl #14 Johan E Karlsson, 2012-02-21, 00:56

Heja Gunvor,

" En nyligen publicerad, prisbelönt uppsats från Handelshögskolan i Stockholm nyanserar bilden ytterligare, när den visar att riskkapitalägda skolföretag har högre lärartäthet, bättre utbildningsnivå bland de anställda, och tydligt bidrar med ett kompetenstillskott i den svenska skolan."

Från rapporten:

" Our results on academic achievement in upper secondary school are mixed. When controlling for school FE, PE has no significant impact on the academic achievement of students enrolled
in academic programs. However, results in vocational programs are significantly negative in PE owned schools post-buyout"

PE = Private Equity.

Så man kan alltså tjäna enorma pengar utan att egentligen förbättra utbildningskvalitén. Där är och förblir roten till problemet som Gunvor aldrig vill ta i.

Visst bör vem som helst få äga och driva en skola. Men denne borde bara få betalt om det levereras ett mervärde för samhället och eleverna. Om det innebär att även aktieägarna får utdelning är det givetvis ok. Men så ser inte verkligheten ut. För hela modellen är trasig från början.

Fantastiskt hur många gånger den rapporten pratar om "value" utan att syfta till varken elever eller kunskap.

Permalänk | Anmäl #15 Kim Lund, 2012-02-21, 03:50

Effektiviseringen när det gäller vård omsorg och skola går ju självklart ut på att minska personalkostnaderna. Det innebär naturligtvis inget positivt för verksamheten. Den som hävdar det har sannolikt inte arbetet i sådan verksamhet. Kvalitet kostar pengar.
Låt riskkapitalbolagen äga skolor och sjukhus men låt bli våra skattepengar. Låt dom finansiera sin egen verksamhet.

Permalänk | Anmäl #16 Christina R-W, 2012-02-21, 07:12

Mellan riskkapitalbolag och skola existerar i verkligheten en helt oundviklig målkonflikt.

Anledningen är enkel.

För ett riskkapitalbilag är maximering av avkasting på investerat kapital målet, och verksamheterna man köper, medlet.

För en skola är maximal kvalitet på verksamheten målet, och kapitalet medlet.

Om riskkapitalbolag är intresserade av att äga skolor, är det för att statens/kommunens regelverk inte tillräckligt tillgodoser SKOLANS behov, och genom att underlåta att i tillräcklig mån begränsa RISKKAPITALBOLAGETS handlingsfrihet.

För ett riskkapitalbolag att äga skolor under NUVARANDE svenska regelverk påminner enligt min uppfattning inte så lite om att skära smör med varm kniv.

Permalänk | Anmäl #17 Gunnar Ehn, 2012-02-21, 15:17


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Stora risker med MP:s energipolitik
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  6. Länderna måste undvika protektionism
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Inte skulle du stjäla någons rullstol, Eric Saade?
  9. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  10. IVA-skandalen

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.