Försvarspolitiken

Peter Hultqvist om Försvarspolitiken

Sverige säkrare med svenska vapen

Publicerad: 2012-02-19 09:02, Uppdaterad: 2012-04-11 10:04

Ordförande i försvarsutskottet (S): Vårt lands tillgång till de mest hemliga och känsliga materielen inom försvarsmakten får inte vara utelämnade till vad som för tillfället bjuds på en osäker marknad.

186 millningar
10 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Peter Hultqvist (s) är ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Det är av största vikt att Sverige säkrar sina nationella säkerhetsintressen. Vårt lands tillgång till de mest hemliga och känsliga materielen inom försvarsmakten får inte vara utelämnade till vad som för tillfället bjuds på en osäker marknad. Även i Sverige måste det finnas långsiktiga strategier för hur försvarsmakten ska kunna klara sina materielbehov på denna punkt. Det är därför bra att sju partier i försvarsutskottet nu kommit överens om att de nationella säkerhetsintressena måste definieras och att ett långsiktigt utvecklingsarbete ska inledas.

Dagens utveckling innebär att allt mer av försvarsmateriel anskaffas på den internationella marknaden. Tanken är att inköp i första hand sker genom samordnad internationell anskaffning och i andra hand på egen hand. När detta inte går så kan man välja att tillgodose behoven genom en nyutveckling men då i första hand tillsammans med andra internationella partners. Det som kallas för egenutveckling kommer i absolut sista hand.

Men den internationella marknaden med försvarsmateriel är inte som vilken annan marknad som helst. Till och med högt upp i privatägda internationella försvarsföretag konstaterar man utan att blinka att den internationella konkurrensen milt sagt är reducerad. Nationella intressen spelar här självklart en viktig roll. Därför är det enklare sagt än gjort att verka efter EU:s principer om en fri inre marknad när det gäller försvarsmateriel.

Inom EU:s regelverk för upphandling finns undantagsregler när det gäller försvarsmateriel. Sådant som definieras som nationella säkerhetsintressen kan undantas. Men det kräver att varje enskild nation definierar och tydliggör vad som är att betrakta som nationella säkerhetsintressen. Exempel på sådant som det för Sveriges del kan handla om är krypton, undervattensteknik, sensorer, stridsledningssystem, vissa delar inom Gripensystemet etc. Men detta arbete är ännu inte genomfört i Sverige. Från socialdemokratiskt håll har vi aktivt drivit på för att så ska bli fallet.

Vårt motiv för detta är att det måste finnas strategier för hur försvaret långsiktigt ska klara sin försörjning av vårt mest hemliga och känsliga materiel. Att detta hittills inte haft sådan prioritet att nödvändigt arbete redan är slutfört är anmärkningsvärt. Den nu pågående processen inom försvarsmakten där intressen, mål och behov av militära förmågor analyseras och ska leda till att efterfrågade definitioner fastställs får därför ses som mycket viktigt. Nu understryker dessutom försvarsutskottet att detta ska leda till att ”ett långsiktigt utvecklingsarbete” inleds vilket är en tydlig markering om att ett strategiskt tänkande måste tydliggöras.

Norge har definierat sina nationella säkerhetsintressen och lagt en grund till samarbete mellan försvarsmakten och den inhemska försvarsindustrin. Detta har lett till en ”försvarsindustriell samarbetsstrategi för framtiden – inom EU direktivets ramar”. Så långt sträcker sig inte den politiska överenskommelse som nu är gjord i vårt försvarsutskott. Men från socialdemokratiskt håll betraktar vi den som ett led i en process som går åt rätt håll. Därför ställer vi oss bakom överenskommelsen.

Det är en styrka att sju partier nu står bakom den högre prioriteten av arbetet med de nationella säkerhetsintressena. Det ställer nu krav på alla att verka i denna riktning och dessutom har regeringen ett ansvar för att leva upp till överenskommelsen. I överenskommelsen noteras att regeringen löpande ska informera och redovisa arbetet för riksdagen. Jag förutsätter att så blir fallet. Dessutom har de sju partierna i försvarsutskottet ett gemensamt ansvar för att vårda det man nu kommit överens om.

Peter Hultqvist (10 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43232

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nationellt? Sverige avvecklades som nation i och med grundlagsförändringen 2010. Det borde Peter Hultqvist känna till eftersom han själv stödde detta. Sverige är numera ett administrativt område, ej en nation. Märkligt nog sades inte ett knyst i media och sådana "demokrater" som Peter Hultqvist sökte inte med ett ord eller med en handling stöd hos befolkningen. Snarare myglades det igenom under största möjliga tystnad.

Permalänk | Anmäl #1 Martin A, 2012-02-19, 10:19

Vapen behöver inte vara Svenska för att kunna användas. Sverige är ju ett västligt demokratiskt land med gemensamma intresser med NATO.
Neutralitets politiken har varit bra för Sverige och Finland så länge som
den sovjetiska socialist diktaturen höll delar av europa i ett järngrepp.
Hade sverige gått med i NATO hade finland fallit och blivit en kommunistisk diktatur precis som alla andra gränsländer med sovjetunionen.

Däremot är det väldigt bra att investera i svenska vapen så att man får någon nytta av pengarna. Om man investerar i svenska företag kan de bygga upp kompetens på teknik som kan säljas i fredliga syften. USAs teknik försprång är sponsrat av militär industrin.

Internet är ett bra exempel. 100 % vapen projekt som gick ut på att hålla kommando linjerna öppna även om man bombar ett land sönder och samman. Irak hade aldrig något problem att ha förbindelserna öppna trots massivt bombande med hjälp av standard nätverk.

Permalänk | Anmäl #2 PerKQ, 2012-02-19, 15:47

ett västligt demokratiskt land med gemensamma intresser med NATO.
Neutralitets politiken har varit bra för Sverige och Finland så länge som
den sovjetiska socialist diktaturen höll delar av europa i ett järngrepp.
Hade sverige gått med i NATO hade finland fallit och blivit en kommunistisk diktatur precis som alla andra gränsländer med sovjetunionen.

Internet är ett bra exempel. 100 % vapen projekt som gick ut på att hålla kommando linjerna öppna även om man bombar ett land sönder och samman. Irak hade med hjälp av standard nätverk aldrig något problem att ha förbindelserna öppna trots massivt bombande

Permalänk | Anmäl #3 PerKQ, 2012-02-19, 15:49

Peter H,

Jag håller delvis med dig: återinför Bombkapsel 90 till våra svenska JAS-plan så att det finns någon (svensk) adekvat beväpning att hänga på kapslarna. Det känns lite tunnt med en utländsk jaktrobot och automatkanon.

Det här med försvarspolitik, matriel till försvaret (eller om det är till utländska köpare) är nog några av det mest irrationella beslutsgångar som finns.

Permalänk | Anmäl #5 Martin , 2012-02-20, 08:55

De GBU:er ( guided bomb unit), jaktrobotar och automatkanonen som bärs av Gripen är knappast att betrakta som "tunna".
Däremot instämmer jag i den sista delen av ditt inlägg.

Permalänk | Anmäl #6 Kalle J, 2012-02-20, 19:18

Jag försökte som du förstår vara lite ironisk. Det är meningslöst att tala om vapen hit eller dit när dom som borde göra skillnad finns i tiotalet exemplar. När våra bästa vapensystem inte får användas- När bekämpningsavstånd på tiotals mil redan hör dagen till. När alla våra mest kvalificerade vapenbärare finns samlade i några få i praktiken helt oskyddade markhangarer. Vad är det egentligen försvarspolitiken (där försvarsmatrielpolitiken är ett derivat, eller borde vara ett derivat fast jag misstänker att så inte är fallet?) syftar till?

Permalänk | Anmäl #7 Martin , 2012-02-21, 11:22

Men frågan som hovrar över det hela? När vi skall använda våra
vapen ? Och mot vem ? Mot USA/Nato eller Ryssland ? Finns inte en chans att Ryssland vill dra på sig USA:s intresse för sina ubåts-baser, genom att rubba balansen i Nord-Europa. Kola-baserna ut-gör därför ett skydd för Norden. Men vilka avsikter hade USA/Nato-övningen i Norrbotten, 2009/2010 ca, med brittiskt hangarfartyg i Bottenviken. Att samöva med svenska flygvapnet - mot vilket mål ? Sverige kan ej bli utsatt för ett isolerat ryskt angrepp, det skulle alar-mera USA direkt.

Men om Ryssland skulle anse att ett krig blir oundvikligt, fast man försöker undvika det, då kommer kanske ett överrraskningsanfall förmodligen att genomföras, som innebär bombning av norska/ Nato flygbaser i norr, samt en rysk ockupation av Norge. Den avser då att hindra USA-hangarfartyg att skjuta missiler från fjordarna, samt att möta USA:s bombflygs kryssningsmissiler, ute till havs utanför Norges kuster, där de lättare kan bekämpas. (1985 kunde
väst samtidigt, vid ett tillfälle, skicka ut 44 jaktubåtar (kärndrivna) från baser i Södra Europa, riktning mot Barents hav.)

Då misslyckas USA:s strategi, man tvingas att gruppera marinen mycket längre söderut, (hangarfartygsgrupper) och kan ej använda norskt område, som bunkring. Ryska ubåtar hinner gå ut till Grön-land och under Nordpolen, och blir svåra att upptäcka. Men u-båts-inträngningarna mot Sverige 1980talet, ? Var de sovjetiska budskap att Norden var sovjetiskt intressesfär, eller en väst-operation mot Ryssland, i ett gråzonsområde ? Ubåtar, som lämpar sig för " bud-skap", i ett gråzons-Norden som inte har stora militära styrkor stå-ende, ej cementerat av militära block. (Idag finns momentum att väst låg bakom ubåtarna.)

Debatten om samarbete med Norge, (fast Norge sänkte JAS-offer-ten) solidaritetsdeklarationen i riksdagen, EU-försvar, kanske vill
att svenskt flyg skall användas om Norge angrips, av Ryssland, men på vilka grunder och till vilket pris ? Det "nationella säkerhetsintres-set "- vad utgörs det av ? - enligt Peter Hultqvist. De ev. krigsalterna-tiv som kan upppstå borde kunna framläggas för riksdagen, annars har vi varken värnplikt eller folklig insyn i vilka konflikter Sverige bör ingripa, eller varför vilka vapensystem bör prioriteras.

Permalänk | Anmäl #8 Nils Jansson, 2012-02-22, 01:29

Har lite svårt att följa ditt resonemang? Själva grundbutlen är ju den att att balansen är rubbad. Dels genom att Ryssland har en enorm planerad, och redan delvis genomförd, upprustning av sina väpnade styrkor, och dels genom att Ryssland visat att de ska användas. USA kommer sedan dessutom att dra tillbaka trupp från Europa. Militär förmåga är något relativt.

Men framförallt. Huvudscenariot är intresset och den begynnande konflikten om arktis. Sveriges geopolitikska läge går inte att förändra.

Permalänk | Anmäl #10 Martin , 2012-02-24, 11:15

Peter Hutqvist är en enögd försvarspolitiker. Han visar i många utsagor att han är fixerad vid försvarsmateriel och att han inte fäster tillräcklig vikt vid helheten. Svenska skattebetalare har under decennier invaggats i tron att försvarsmakten skall vara ett verktyg för att stödjavår säkerhetspolitik , vår frihet och vårt oberoende. Det är inte obefogat att hävda att Peter Hultqvists samlade budskap är ett annat:
FÖRSVARSMAKTEN SKALL STÖDJA FÖRSVARSINDUSTRIN,.
FRÄMST FLYGINDUSTRIN.
Det är i och för sig inte förvånande. Hans socialdemokratiska parti
har alltsedan Per Albins tid varit starkt bundet till flygindustrins ägare, Wallenbergs.
Dåvarande försvarsministern Sven Andersson räddade SAAB genom att föreslå anskaffning av Jaktviggen, vilket riksdagen godtog
i försvarsbeslutet 1972. Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson
deklarerade i Svenska Dagbladet 1995-09-25 : " JAS är på väg att
att bli en angelägenhet för för svenska staten " Bakgrunden var SAAB:s misslyckade försök att sälja JAS till Finland. Dessa statsministerord kom att bli styrande i saken. SAAB fick hjälp med
marknadsföringen av högsta politiska nivå. Statsminister Göran
persson slogs för JAS i Sydafrika och i Brasilien och han tillät ÖB
Owe Wiktorin att genomföra dennes fantastiska plan - den så kallade ominriktningen - på att ge JAS helt dominerande roll i det i övrigt demonterade svenska försvaret.
I debatten i riksdagen inför försvarsbeslutet år 2009 riktade Anders Karlsson ( S , ordförande i försvarsutskottet) skarp kritik mot
alliansregeringen för dess oförmåga att inse försvarsindustrins
säkerhetspolitiska betydelse. Hans ord torde ha väckt glädje både hos Wallenbergs och hos Metall.
Peter Hultqvist försöker nu genom finurliga omdefinationer och
kompromisser i försvarsutskottet slå vakt om att försvarsindustrin
skall prioriteras även i fortsättningen. Om han lyckas i sitt uppsåt kommer det att ske på bekostnad av mera väsäntliga försvarsfunk-tioner.
Det är hög tid att Peter Hultqvist omprövar den gamla bundenheten
till försvarsindustrin och ser till den helhetssyn som är nödvändig i
nutid och framtid.
Carl Björeman
Generallöjtnant