Vilken verklighet lever biståndsministern i?

"Genom globala lärandeprocesser har utvecklingssamarbetet radikalt ändrat inriktning med honnörsord som rättighetsbaserat arbete, biståndseffektivitet och hållbar utveckling", skriver Bo Paulsson.

Hmmmmm. Fortsätt med ditt arbete Gunilla Carlsson.

Fokus på spisar idag. Har ni missat den överenskommelse som miljöminister Ek gjorde igår med USA och andra frammåt länder ang rök från just spisar. Eller kortlivade växthusgaser.
Det är väl en konkret biståndsuppgift där vi med vår forskningsresurs kan överföra kunnande till en värld där överlevande är en kamp.
Så räkna gärna spisar i framtiden!
Kolrök från matlagning lär kosta fler liv än malaria!
Utöver den effekt det har på allas klimat.

Problemet är att de som hyllar biståndsministern inte ser att hon fullständigt saknar en förändringsstrategi.
Det är utspel på utspel som inte bara motsäger inte bara de svenska och internationella sakkunskapen, men som också motsäger de globala överenskommelser som gjorts.

I dessa överenskommelser har även länder med en betydligt mera nyliberal eller konservativ politik varit långt mera progressiva än GC. Detta innebär att det här faktiskt inte är en vänster-högerfråga utan en ren kunskapsfråga. GC vet helt enkelt inte vad hon snackar om, och det vet inte heller hennes anhängare.

Lika illa är det att hon i sina uttalanden faktiskt konstant motsäger sig själv. Hon saknar fullständigt en politisk strategi baserad på verkligheten och hon visar ett genuint dåligt politisk ledarskap.

Det är mig obegripligt hur man som politiker kan komma undan efter fem år vid makten och ett par generaldirektörsbyten och en rad "reformer" faktiskt fortfarande inte kan visa på någon väsentlig framgång. Hennes politik är helt impotent.

Skälet är att vad hon säger och implementerar inte svarar mot hennes yttersta målsättningar. I stället skäller hon på att biståndsfolket inte gör som hon säger. Duktiga ledare gör helt enkelt inte så. De tar ansvar och arbetar fram fungerande lösningar.

Precis som artikelförfattaren pekar på har det alltid pågått ett reformarbete och det är en enorm skillnad på det bistånd vi har idag och det som gjordes för tio år sedan innan vi hade Parisagendor och högnivåmöten där man försöker samornda biståndet så det blir effektivare. I det lilla har det också skett en enorm utveckling med nya verktyg.

Trots att detta redan sker, så kör GC med högsta fart tillbaka in i biståndshistoriens soptipp. Nästan alla hennes konkreta förslag andas 80-tal - det vill säga beprövade recept som gav det bistånd vi i realiteten kritiserar idag. Inte minst just inom biståndssektorn. Hon har i princip inte lyckats med en enda reform och hon har lyckats få alla i branschen emot sig. Det är inte lätt att skapa reform då. Så ser som sagt ett dåligt politiskt ledarskap ut.

Och talar vi om resultat måste man ju fråga sig hur biståndspengar skall åstadkomma resultat när de används på ambassaden i Madrid och andra liknande platser? Eller varför pytsar man in hundratals miljoner i Swedfund som stöttar svensk näringsliv och där resultatutvärderingar visar absolut noll resultat? Få har fått någon vaccination eller fått börja skolan eller ens fått jobb, genom Swedfund, vilket säger sig självt. Och hur förklarar man att GCs eget departement UD fyller upp sitt jätteundeerskott med pengar från Sida som då istället får underskott. Varför ger man UD mer ansvar för biståndet när man inte ens vågar låta RRV genomlysa deras (in)effektivitet. Ja, ett av de starkaste brittiska biståndsforskningsorganen har faktiskt jämfört Sida och UD och UD förlorar. Och trots att UD hanterar nästan halva biståndsbudgeten så är det Sida som får skället från ministern. Det är dåligt ledarskap. Igen.

Vi har två riktigt värdelösa "utspelsministrar" i Alliansregeringen. Den ena är GC och den andra är JB. Båda är genuint okunniga och arroganta mot sakkunskapen. Båda har misslyckats trots fem år vid makten. Ingendera har lyckats visa ett enda siginfikant resultat. Detta är en självklar konsekvens när dessa politiska kvackare får härja fritt i de politiska dogmernas skugga.

(Skolan fortsätter att sjunka) och svensk bistånd har gått ide. Ute på ambassader och Sidakontor väntar man på landstrategier som aldrig kommer för att man inte får dem ur händerna på UD.

GC gör precis som GWB. USAID hade flera år i kaos med extremt dålig effektivitet när erfarna biståndsrävar tvingades bort av evangelistiska politruker. miljareder har bokstavligen kastats i sjön av ideoloigiskt och reigiöst motiverade projekt. Den nye USAID-chefen är på väg att vända skutan. Men oj, vad mycket skada Bushadministration gjorde. Som vanligt är Sverige tio år efter... men man kunde ju lära av misstagen kanske?

Vi har en biståndsminister som tycker illa om bistånd. Att hottentottar som inte kan sköta veckopengen inte ska ha nån veckopeng. Gammalt hederligt kolonialt översitteri.
Inget annat att vänta från en regering där utbildningsministern tycker bättre om sunt förnuft än om faktabaserad kunskap och självaste statsministern skrivit en bok om att medborgaren innerst inne är en parasit.
Hur tänker väljare som röstar fram statsfiender att sköta staten?

Jag tänkte krydda mitt inlägg #8 med en tillspetsad liknelse om att låta nån pajas som helst velat vara spårvagnskonduktör i Kamomilla stad sköta Stockholms lokaltrafik. Men så kom jag på att just så är det. Fel folk på varje offentligt ämbete är ju också en strategi om man ogillar samhället.