Socialdemokrater som hyllar skolvalssystemet sviker de unga

Två debatter på en gång tycker jag. Framförallt rubriken tyder på oklara definitioner, men rubriken är kanske inte Wolski skyldig till.

Friskolor kan inte skapa ökad segregation utan det fria skolvalet. Själva ägandeformen i en skola är en egen debatt.
Skolvalet är turbopumpen för våra klassklyftor. Precis som inkomstklyftor gynnar det en del inte bara på någras bekostnad utan på merpartens bekostnad. Våra skolor och våra skolbarns genomsnittskunskaper försämras totalt sett.
Det är inte elitens förbättring värd.

Lök på laxen är att vi har en utbildningsminister som litar mer på sitt sunda förnuft (summan av egna fördomar) än till forskning och fackkunskap. En kaserngård kräver en annan typ av pedagogik än kunskapsutveckling.

Stämmer bra Olof, jag satte inte rubriken och hade själv inte valt den rubriken. "Valfrihetssystemet i skolan sviker Sveriges unga" hade passat bättre.

Håller med dig helt och hållet.

Oerhört skönt för de som misstrivs/ mobbas/ har speciella intressen eller talanger etc att ha möjlighet att inte tvångsplaceras i skola såsom tidigare var fallet.

Om inte segregationen bryts återstår endast desperata åtgärder som lottning, kvotering/bussning av "svarta" barn till "vita" skolor. Det är trist om effekten av valfrihet blir ett apartheid-samhälle. Inte i teorin men i praktiken.

Min kompis jobbade som yrkeslärare på gymnasiet.
Han blev uppriktigt förbannad när flera av ungarna knappt kunde läsa efter nio års grundskola.
Hur kan det ha gått så här illa?
Vad är det som har hänt?
Kanske behövs det ställas krav?
Nä, vi gör ett nytt betygssystem istället!
Vi är tydligen tillbaks igen till en tiogradig skala efter år av G, VG och MVG.
När jag gick i plugget var det 1-5 som gällde.
Hur mycket pengar har inte detta kostat i utredningar för att komma fram till att 1-10 nu skall gälla?
Samtidigt lämnar massor med ungar grundskolan med läsförståelse som en nioåring.........
Snacka om magplask!!!!!
Pengakåta entrepenörer står på kö för att sno åt sig så mycket skattekronor som möjligt.
Idealen lägger vi på hyllan för det är ju det billigaste alternativet vi vill ha....

Vad jag förstått infördes det fria skolvalet 1992. I sammanfattningen från rapporten du lyfter fram har försämringarna i de svenska resultaten skett först efter 2006. Jag får det inte att gå ihop och sambandet är högst tveksamt. Relevanta frågor att besvara för att utvärdera någon form av samband är hur många elever som väljer en annan skola än den de skulle hamnat i när man inte fick välja samt vid vilken ålder de valen genomförs. Jag misstänker (men vet inte) att en minoritet väljer en annan skola före 15 års ålder och att den gruppen inte är tillräckligt stor för att ensam kunna svara för den negativa trend som rapporterad från PISA.

Ja människors fria val är absolut ett stort problem.

Att människor får rösta som de vill är ett problem.
Att människor får välja var de ska bo är ett problem.
Att människor får välja sinna egna vänner är ett riktigt stort problem.
Att man kan välja att läsa vad man vill är ett stort problem.

Vad hände med socialdemokratiet egentligen.

Frihet jämlikhet och broderskap

Kanske man ska ändra denna till lite mera modern socialdemokratisk slogan.

Ofrihet, passivitet och bidrag NU

PerKQ:

Jag tror faktiskt att fler skulle känna sig fria om de slapp välja vilka pensionsfonder de skulle spara i, vilka elbolag och skolor att välja mellan - så länge man vet att kunskapen och likvärdigheten är densamma i alla skolor.

Så du bekräftar då att "Ofrihet och passivitet"t är en bra slogan på på dagens socialdemokrati.

Är det inte bättra att skolor är så bra som möjligt istället så lika som möjligt.

OK istället för att du och jag sitter och tror och menar vad folk tycker, kanske det är bättre att folk själva får göra sinna egna val.

Eller tror du att vi kan bli eniga om vad som är en bra skola?

Det fria skolvalet motverkar segregering snarare än orsakar den.

Även om den officiella svenska uppfattningen om migrationspolitiken är odelat positiv, så jäser det under ytan. Om barnen blev tilldelade skola utifrån var man bor, så kommer barnfamiljer i ännu större utsträckning än i dag att börja flytta från utsatta områden för att deras barn ska få gå i en bättre skola. Och segregationen skulle då bli värre än någonsin.

När det gäller matematiken, så finns det ett lätt sätt att få tillbaka kunskapsnivån, åtminstone för de som söker till teknisk högskola.

Bland de som började på Chalmers sjönk andelen rätta svar med 10% sedan LGR 69 infördes (källa: Avancons nr 4, 2011). Alltså, återgå till den kursplan som gällde 1968, både vad gäller antal lektionstimmar per vecka, läxmängd, och de läroböcker man hade då. Matematiken förändras inte med åren så en gammal bok gäller fortfarande.

Sedan sjönk andelen rätta svar igen med runt 10% när uppdelningen i allmän och särskild kurs avskaffades. Alla klarar inte av att hålla den studietakt som hölls på särskild kurs, alltså anpassar man studietakten så att "alla" kan följa med. Så nu får de starkare eleverna inte samma möjlighet att utvecklas. Alltså, återinför uppdelningen i allmän och särskild kurs - eller rent av, inför dessutom en tredje nivå för spetselever!

Ska Sverige vara en kunskapsnation, får vi inte vara rädda för en skola där spetselever tillåts att utvecklas. Vi behöver genier och uppfinnare för att skapa nya företag och därmed arbetstillfällen. Det anses vara OK med spetsutbildningar i idrott och musik. Varför inte även i det avsevärt samhällsnyttigare ämnet matematik?

PerKQ: Det du missuppfattar med skolvalssystemet är att det är frihet för några medan det är ofrihet för de flera. Om du överhuvudtaget är intresserad av att se hur vi skapar en likvärdig skola med hög kunskapsnivå är det just när olika erfarenheter bakgrunder samlas.

Den generella kunskapsnivån i svensk skola har på punkt efter punkt (som jag också skrivit innan, men som du förmodligen scrollat förbi) sjunkit i och med skolvalssystemet.

Frihet för mig är inte huruvida jag kan välja rätt eller fel skola, utan att skolan jag går på tillåter mig att uppfylla mina drömmar samtidigt som utfallet bli positivt även för samhället i stort, dvs att min frihet inte sätter en annan i ofrihet.

#10 Gunnar Claesson
I Sverige får vi bo var vi vill och då kan bostadsegregation uppkomma.. Du tycker att det är värre med bostadssegregation än skolsegregation. Egentligen är ingen av dem önskvärd, men den segregation som beror på att vi numera har fritt skolval fanns inte då man förr gick i den skola vars distrikt eleven bodde
i Varför ska elever redan i 7-8 årsåldern behöva känna att man måste välja den bästa skolan, och de som inte platsar där hamnar i den skola som blir över? Och hur vet man att man väljer en bra skola. Alla skolor kör ju med sin egen reklam som man förväg inte vet om skolan lever upp till. Sämst av allt är ju de elever och föräldrar som väljer skola efter tidigare satta betyg på den skolan (gäller mest från årskurs 8 och upp i gymnasiet). Det är ju du som ny elev som ska prestera för att erhålla ditt betyg. Lärarna betyder naturligtvis mycket men dessa är mer av en konstant i sammanhanget än vad eleverna är.
Sen är det tveksamt om man kan åberopa så gamla uppgifter som från läroplanerna från 1969 i diskussionen.
Jag håller med om att skolan har ett stort ansvar även för de riktigt duktiga eleverna som ofta har glömts bort i klassrum och skoldebatt. Det är konstigt att man har elittänkande när det gäller idrott och tillåter särskilda klasser där och ibland i musik( Adolf Fredriks musikklasser kämpadei dock i motvind länge) men inte i tex matematik eller naturvetenskap. Man har trott sig lösa problemet att möta både svaga , medel- och duktiga elever med ndividualisering.
Men det är omöjligt att inom säg 45 min har tre eller fyra olika pedagogiska upplägg för resp. grupp av elever. När man tänker efter så är faktiskt en individualisering den mest extrema nivågruppering man kan tänka sig, det är lika många grupper som som elever. Ändå är dt så att de föräldrar som är emot nivågruppering ofta är för individualisring. Det låter pedagogisk mer lockande att säga att man möter varje elev på dennes nivå. Här tror jag tyvärr många lärare och föräldrar har tänkt grumligt eller haft orealistiska förväntningar bl a inom matematikämnet.