Finanspakten hotar återhämtningen i EU

EU:s finanspakt syftar till att förhindra skuldkriser inom området. EU-kommissionen granskar medlemsländernas ekonomier och ger rekommendationer om åtgärder. I den svenska diskussionen har det framkommit olika meningar om för- och nackdelarna med anslutningen. Skiljaktigheterna speglar delvis partipolitiska ställningstaganden. 

I Ekots lördagsintervju den 29:e januari 2012 framhöll Leif Pagrotsky, ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott, att det är mycket liten uppsida för Sverige att vara med i finanspakten. Medlemskap innebär ökad överstatlighet och byråkrati. Anslutning är meningsfull bara om Sverige ges inflytande, vilket inte följer av att man får vara med i Bryssel någon gång om året. Enligt Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt kommer Reinfeldt bara att framstå som en panelhöna, och Sverige kommer som paktmedlem att ta ett steg in i Euron.

Enligt Reinfeldt är deltagandet dock nödvändigt för att ge långsiktigt svenskt inflytande i diskussionen om hur man skall befrämja den ekonomiska stabiliteten i området.

Centerpartiet har betonat att det svenska deltagandet inte får ses som ett förhandsbesked om Euromedlemskap. Frågor som är av gemensamt intresse för alla medlemsstater skall diskuteras i denna krets och inte i den snävare Eurokretsen (DN 18/1-12).

Miljöpartiet har krävt ett permanent undantag för Sverige från inlemmande i EMU, det vill säga samma undantag som Danmark redan har (DN 20/1-12).

Som ordförande för Metall framhöll Stefan Löfvén vikten av en internationell harmonisering av arbets- och varumarknaderna. Men pakten får inte påverka den svenska arbetsmarknadspolitikens utformning eller arbetsmarknadens villkor och struktur. Den svenska modellens integritet får inte ifrågasättas. –

EU:s finanspakt kan bli ett hinder för den expansiva politik som behövs i nuvarande vikande konjunktur i EU-området. Det har från olika håll framförts behovet av en tillväxtpakt. Men man har inte börjat ställa frågan om vilka målen och medlen för en sådan pakt skulle vara och hur en koordination med finanspakten skulle se ut. Risken är att den senare skulle ses som överordnad och därmed komma att begränsa fokuseringen på grundläggande prioriteringar som utanförskap, arbetsmiljö och trygghetssystem.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43155

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om man inte har börjat ställa frågan om vilka målen och medlen för en tillväxtpakt bör vara så kanske Kragh kan ge en indikation om detta?

Enligt min mening bör keynes teorier tillämpas med turboeffekt så att riksbanken delar flera årslöner gratis (skattefritt dessutom). Folk betalar då tillbaka sina lån och allt realt dubblas eller mer i värde. Skulderna kan bara inflateras bort och det är bara att extrapolera vad som sker. Pensionärer och mångas sparare blir förstås blåsta. Att förstöra pengarnas värde på detta sätta är högsta grad en moralisk fråga och ju fortare det sker desto bättre.

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2012-02-17, 12:54

Är inte finanspakten bara ett sätt att vinna lite tid? Grekland kan väl knappast undvika att ställa in betalningarna vilket väl innebär att Frankrike inte kommer att klara några mål i finanspakten. Det är väl skäl varför det är oklart vilka styrsignaler som ska finnas i pakten.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Hedlin, 2012-02-24, 23:53

Finanspakten är bara ett sätt för de politiska partierna att markera sin lojalitet mot EU och försäkra eurokraterna att euron kommer införas under deras regi de väntar bara på rätt ögonblick. EU i sig själv är mindre viktigt alla åtgärder på den "nivån" har oönskade konsekvenser eftersom det rör sig om vitt skilda ekonomier och uppriktigt sagt folk det finns inga "européer" enast olika folk som bor på denna kontinent och vi är väldigt olika och trivs bäst med egna lagar och regler om inte fungerar bäst under egen regi.

Någon synergieffekt har det inte blivit genom all "integration" vilket är inget annat än eufonism för EU-övertagande/förstörelse av nationen, rent ut sagt har det motsatta hänt: Tyskland har bevisligen tjänat men hade det inte gått lika bra om inte bättre med D-marken? Andra länder har drabbats av stagnation eller rent ut sagt kris då valutan inte återspeglar det faktiska ekonomiska läget i dessa länder då valutan är extremt övervärderad för dem.

Permalänk | Anmäl #3 Tor, 2012-02-27, 13:51