Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2012-02-17 13:02, Uppdaterad: 2012-02-17 13:02
Student i Mellanösternstudier: Nationalistiska regeringar har skapat bilden av en spöklik judeidentitet som hemsöker deras länder. Men i verkligheten bryr de sig inte ett dugg om palestiniernas öde.
Wiji Bohme Shomary: studerar historia och Mellanöstern- och Nordafrikastudier
I min mormors barndomsminne finns det alltid en vacker och snäll judinna, varför finns hon inte i mina minnen? När hon växte upp i gamla Damaskus bodde det flera judiska familjer i kvarteret och både hon och andra flickor tillfrågades att göra små tjänster när det var Sabbat. Kakorna som hon fick för det glömmer hon aldrig. När jag undrar vad som hände med dessa familjer och insisterar på att få veta varför de försvann och vart de tog vägen, mimar hon till mig att inte prata så högt för att väggarna har öron i Damaskus. Mina frågor förblir obesvarade.
Jag fick chansen att flytta till Sverige och all kunskap som jag fick om förintelsen och judehatet var överväldigande i början. Jag visste ingenting om förintelsen under min uppväxt i Syrien för den undervisas det inte om i skolorna och allt prat om judeangelägenheter på annat sätt än att uttrycka avsky eller hat är strikt avrådd. Däremot förstod jag genast varför Hitler är beundrad där och varför han kallas vid den ”heroiska” benämningen, Abu-Ali!
Många i min arabiska omgivning är lika okunniga om förintelsen och när de får veta mer om den, ser de katastrofen oftast som en rättmätig bestraffning åt judarna. ”Titta vad de gör i Palestina” säger de, och i "tand för tand och öga för öga"-kulturen spelar den kronologiska ordningen förstås mindre roll.
Att araber tillåts vara antisemiter eftersom de har lidit på grund av Israels politik är en attityd som ofta är förekommande i västvärlden, man vänder ett blint öga till företeelsen helt enkelt.
I Syrien betraktas judar ligga bakom allt elände; vatten- och elektricitetsbrist, fattigdom, sjukdomar, ekonomisk stagnering, immoraliskt beteende. Israel skylls för allt och vissa stater i regionen trivs naturligtvis med situationen. Arabiska nationalistiska regeringar har hjälpt till att skapa bilden av en spöklik judeidentitet som hemsöker deras länder och förstör allt som de påstår att de försöker bygga. Merparten av invånarna, särskilt de unga, har själva aldrig träffat en judisk person utan får skapa sig en mental bild utifrån statens beskrivningar.
Varje gång ett missnöje gällande livskvaliteten växer hos folket zoomas den palestinska frågan in och plötsligt riktas massmediernas totala uppmärksamhet på exempelvis Israels bosättningspolitik.
Den palestinska frågan utnyttjas av grannländerna, och i det sentimentala Mellanöstern är den ett säkert kort som spelas vid behov av till exempel Hizbullah och den syriska staten för att vinna stöd hos folket.
Dessa stater och så kallades motståndsorganisationer bryr sig i verkligheten inte ett dugg om palestiniernas öde, och när man tänker på hur illa palestinierna mottas och behandlas i arabländerna klargörs dessa länders ställningstagande och man inser snart på vilka hycklerier den grundas.
Antisemitism i arabvärlden är verkligen ett stort problem, både för regionens demokratiska utveckling och fredsprocessen som kan resultera i en självständig palestinsk stat. I Mellanöstern hävdar man att det inte är judar som man hatar utan Israel. Men att vara anti-israelisk är ofta bara ett politiskt korrekt sätt att uttrycka antisemitism.
Judehatet har alltid existerat i regionen och den heliga koranen berättar om fejderna som uppstod mellan muslimer och judar under Islams tidiga år, Davids gula stjärna har sitt ursprung i den abbasidiska Baghdads guldepok. Den långa samexistensen som uppstod mellan muslimer, kristna och judar i al-Andalus är en konstruerad myt, den pragmatiska muslimska eliten som regerade i södra Spanien var tvungen att vara tolerant eftersom den utgjorde en minoritet i början. Det fanns däremot perioder av fredlig samexistens, men när oroligheter och missnöje uppstod i samhället blev dhimmifolket de första att förföljas och diskrimineras.
Dhimmifolket, är kristna och judar som levde i ett muslimskt samhälle. De skyddades av staten/kalifatet gentemot en skatt som de betalade, de tilläts praktisera sin religion i fred och fick leva efter sina egna religiösa lagar så länge de respekterade muslimernas samhälle.
Denna status avskaffades i Mellanöstern i och med det Ottomanska kalifatets fall och introducerandet av nationalistiska ideologier. De religiösa minoriteterna välkomnade nationalismen och såg i den sin chans till jämställdhet i samhället eftersom religiös identitet blir av ringare vikt. Arabländerna befriades från ottomanernas styre och att vara muslim, jude eller kristen förknippades snart med en ålderdomlig mentalitet. Nationalismen blev ännu viktigare för folket med kolonialismens grepp om regionen, de identifierade sig nu som irakier, syrier, egyptier, etc., och man stred sida vid sida för att uppnå självstyre.
Samtidigt exporterades den västerländska antisemitismen som bygger på rasideologier till Mellanöstern. Judarna i Arabvärlden misstänktes snart för att samarbeta och konspirera med världens judar för att ta över. Det finns historiska dokument som visar hur Hitler i början underlättade judarnas flykt till Palestina samtidigt som han varnade och hetsade de muslimska ledarna där mot dem.
Haj Amin al-Husseini hade en ledande roll i att sprida den nazistiska antisemitismen i arabvärlden. Misstankarna mot arabvärldens judar ökade när Israel utropade sin självständighet år 1948, men det var arabernas nederlag vid sexdagarskriget som satte fart på judeförföljelser och diskrimineringar. Den mycket gamla judiska minoriteten i Syrien, Irak, och Egypten tvingades på ett eller annat sätt att fly. Att tillhöra samma religion som fienden ansågs av Baathisterna och nasseristerna som ett tillräckligt skäl för att jaga iväg judarna.
Arabvärldens kulturella arv drabbades hårt av judarnas exodus. Deras bidrag och insatser var av stort betydelse i musikala, litterära, konstnärliga och språkliga domäner.
Folken i Mellanöstern har nu vågat kräva sin frihet och många får betala för den med sina liv. Dessvärre är diktaturens grepp om arabländerna är betydligt svagare än det om folkets mentalitet. Om vi tar Syrien som exempel så kommer folket till exempel att behöva flera år – ifall Assadregimen faller - för att frigöra sig från den hatfulla Baathideologin som tvingades på dem.
Trots faktumet att Islam precis som kristendomen kan (miss)tolkas och (miss)brukas till att hetsa mot judarna, så tror jag att antisemitismen som finns i arabvärlden idag dikteras uppifrån och upprätthållas av statsapparaterna. Den demokratiska utvecklingen i arabvärlden skulle bara gynna regionens kulturella och etniska mångfaldighet.
Kan jag våga undra om arabvärlden får sina judar tillbaka så småningom? En fråga som kanske låter naiv för de som förespår ett långtvarigt fundamentalistiskt islamistiskt styre i regionen.
Jag är hoppfull….

Antisemitismen måste fördömas även i Mellanöstern

Talet om ”lobby” tillhör den antisemitiska världsbilden

SVT:s tidigare Mellanösternkorre jämför Israel med Nazityskland

Melodifestivalens programledare måste ta avstånd från antisemitism

Antisemitism i medier efter frisläppandet av Shalit

Inte ofarligt stämpla Breivik som kristen

Terrordåden i Norge används för att sprida antisemitism

Ny historieforskning reviderar judarnas ställning i Karlskrona

Anderssons text hade väckt ramaskri i Tyskland

Gerdmar tycks avundsjuk på att jag fick Jesusintervjun

DN:s ledarsida sprider antisemitiska myter

Kicks säljer antisemiten Gallianos parfym

Därför kämpar vi unga muslimer mot antisemitism

Kristdemokraterna accepterar inte antisemitism
Accepterar kristdemokraterna antisemitisk förnekelse?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




23 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tack för en intressant artikel Wiji Bohme Shomary!
Sanslöst väl skrivet och väl underbyggt, även om jag tyvärr inte delar din hoppfullhet. Tyvärr tror jag att regionen går mot en fundamentalistisk islamism. Och då minskar nog inte antisemitismen utan ökar tvärtom.
Jag gör vågen åt artikeln men ser ingen anledning till att vara glad och skratta.
Tack Wifi Bohme Shomary för en insiktsfull artikel! Antisemitismen i Arabvärlden måste belysas mer för att vi bättre ska förstå konflikten Israel/Arabstaterna samt även företeelser i Sverige, som t ex antisemitismen i Malmö.
Vet inte varifrån du får denna optimism. I libyen har företrädarna där redan sagt att landet skall vara stängt för judar. I Egypten hetsar man mot judar och kopter.
Det är ingen demokratisk revolution som skett. Det är en islamitisk.
Tack för Din artikel, Wiji Bohme Shomary!
"Antisemitism är zioniststatens STARKASTE argument för att få judar att flytta till Israel."
Helt rätt, #6 TmT. Om det inte funnes någon antisemitism i arabvärlden skulle inte Israel behövas.
TmT Du är alltid den med mest primitiva inlägg, alltid!
Bra artikel men hoppet är nog under lång tid död för att se en förändring i mellanösterns stater vad gäller jämlikhet och rättvisa för alla olika människors religiösa och identitets inriktningar.
"Folken i Mellanöstern har nu vågat kräva sin frihet" - vilken naiv inställning.
En av orsakerna till kritiken mot Mubarak var att han var för västvänlig och för lite bokstavstrogen muslim.
Det vi ser är inte en strävan efter det vi i väst ser som demokrati och frihet utan efter en mer Korantrogen regim. I land efter land.
Se bara på valresultaten i Egypten..
WIJI BOHME SHOMARY:
Förstår inte riktigt dina resonemang, Andalusiens historia en myt? Om man kommer med sådant påstående, student eller inte student, tycker du inte man bör nämna källan? Vidare, är då Andalusien, dvs. arab-muslimerna de enda muslimer som funnits i Europa?
Ca. 90% av världens muslimer är icke-araber, vår egen historia, dvs. europeiska muslimernas historia är ca 1000 år gammal, där vi, ja i princip alltid levt i fred med den andra religiösa minoriteten, judarna.
Om nu din slutsats nummer 1 stämmer, dvs. att hatet skulle ha någonting med Koranen att göra, hur kunde vi då fredligt samexistera som två religiösa minoriteter genom århundraden och varför existerar knappt antisemitism då i Indonesien, Malaysia och i resten av världens länder med muslimer i majoritet?
Är vi ca 1 miljard människor helt ute och seglar?
Om din slutsats nummer 2 stämmer, att antisemitism kommer från alla Kadaffi-Mubarak typer i mellanöstern varför finns den då i dagens Malmö?
Såvitt jag vet har varken ayatollor, Sadam, Kadaffi, Mubarak eller den senaste Bashar någonsin besökt Malmö.
Min främsta fråga är egentligen varför vi, både muslimer och judar ständigt måste ta konsekvenser för vad som sker i mellanöstern?
Intressant ämne. Men artikelförfattaren missar flera grundpunkter i debatten.
Precis som vissa arabiska ledare använder Israel som ett sätt att vrida bort fokus från problem i sin egen stat gör Israel detsamma, när det blåser kring Israel pratar Israel hellre om palestiniernas brott eller kallar kritiken antisemitisk. Eller när Israel är instabilt och svagt sätter Israel i gång krig eller bombningar som enar det inhemska folket. Så denna tendens har vi på båda sidor.
Dagens Israelkritik handlar i stor grad om den israeliska ockupationen. Det är ingen antisemitism, precis som den belgiske ambassadören sa för ett tag sen.
http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4156355,00.html
Tyvärr finns ett arabhat hos Israel som inte för konflikten närmare en lösning.
USA men även Israel har också gett sitt stöd till till arabiska ledare exempel Mubarak vilket bidragit till en mer radikal opposition. Därför bör Israel välja fredsalternativet jämfört med fortsatt ockupation. Endast då kan fred och dialog uppnås bland de båda folken.
Många debattörer gör det enklare för sig än Wiji Bohme Shomary. De frågar bara: Är du för eller emot USA. Är du emot är det okej (även om du är terrorist. Anser t.ex. Andreas Malm och många vänsteranfäktade)
Det är ju mycket enklare att slippa tänka.
Jag vet att man inte får skratta, ämnet är allvarligt , men kan inte låta bli. Och många i Mellanöstern gör faktiskt detsamma.
Har vistats mycket i den s.k. arabvärlden och många skämtar om det absurda i ständigt skylla på "judarna" för absolut allting.
Om det är torka så är det Israels fel är det översvämning likaledes.
Visst är det delvis styrt uppifrån men inte alenast. Det finns en faktisk antisemitism likaledes är hela Israel/Palestina konflikten en
symbolisk fråga där Israel representerar "väst" i alla dess former.
Och palestinierna får representera Mellanöstern.
Inte verklighetsbaserat och inte så konstruktivt.
Men i all sin förenkling så är det så det presenteras.
By the Way.
Borde inte Newsmill ta in en artikel om Libyen idag.
Det är ju ettårsdagen sedan den folkliga "revolutionen".
Sverige spelade ju en prominent roll i den humanitära krigsinsatsen för att "rädda" civilbefolkningen.
Läge för uppföljning?
#14 Örjan: Det räcker inte med 1 miljard som är ute och seglar, varje religiös människa är ute på havet. Intressant att du tar Malaysia som exempel, som har apartheid inskrivet i grundlagen.
Arabiska invandrarna och deras barn i Sverige får mycket av sin information om Israel och judarna från de arabiska tv-kanalerna som de ser på i Sverige.Då blir det som det blir.
Det är ett faktum som borde uppmärksammas.När det talas om hur Israel och judarna framställs i media i Sverige så talas det bara om svensk media .Men det är ju inte så längre att alla i Sverige tittar på samma tv-kanal.
Ja och den hejas indirekt på av vänsterkrafter i Västeuropa som är obenägna att se islamistgruppernas antismitism, som hejar på islamistgrupperna! -Grupper som Hamas, Hizzbollah, islamiska Jihadd, AL Qaida med många flera!
samt vissa malmöpolitikers insatser i samband med en tennismatch i Malmö härom året!
Dessa politiker (och journalistkåren) sket f ö högakntingsfullt att Sverige spelade Federation cup nere i Israel för någon helg sedan!
-F ö så protesteras det när Sverige mötte Saudiarabien i fotboll för att inga kvinnor släpptes in på arenan. Men när Sverige mötte Bahrain då sket politiker och journalister högakningsfullt i samma fråga!
Viktig och korrekt artikel! Finns för få av dessa..
Mycket bra artikel! En dag kanske Sverige inser att arabvärlden inte arbetar för fred.
#15 Ludde,
>>Dagens Israelkritik handlar i stor grad om den israeliska ockupationen. Det är ingen antisemitism
Till att börja med så verkar inte Wikimedia hålla med:
http://en.wikipedia.org/wiki/Antisemitism_in_the_Arab_world
Det är dokumenterat med antisemitism i skolböcker och barn-tv i den arabiska världen. De absolut flesta muslimer jag talat med i Sverige (från Asien och Mellanöstern) fick lära sig att hata judar i skolan. Det kanske var bättre i Bosnien, jag vet inte.
Israel är helt enkelt en utmärkt yttre fiende för diktatorer och andra som kan skapa en politisk karriär på hat, speciellt som det bara bor några miljoner där.
Sen, det är rätt roligt att jämföra engagemang för olika länder.
Syrien är en aktiv del i konflikten. Diktaturen har varit en av världens hårdaste polisstater sen långt innan de hade ett uppror och _återigen_ började använda artilleri mot bostadsområden. Argumenterbart har regimen i Syrien värre hantering av hela sin befolkning än någonsin Israel (utom med regerande klanerna).
Jämför svenska mediers spaltkilometer med Israel-kritik med decimetrarna i svenska medier om Syrien innan upproret. (Se även tt-kritik bloggen som tittat på många original från Reuters, AP etc och deras översättning.)
Det är lätt att fortsätta med argument...
(Min första kommentar togs bort av Newsmill. Jag börjar bli less och följer nog inte Newsmill på ett tag igen, får se om jag kommer tillbaka.)
Mina kommentarer (3 st) om antisemitismen i Malmö har tagits bort. Undrar varför? Jag börjar faktiskt också bli less.
Instämmer! Tack för en mycket välskriven och upplysande artikel Wiji Bohme Shomary. Du skulle inte vilja ge ett ex till varje centerpartist, socialdemokrat och vänsterpartist? De verkar inte ha den här kunskapen, som i mina ögon är livsviktig att ha om man ska förstå komplexiteten i Mellanöstern.