Om författaren
Anders Jonsson, vd Sundsvall Energi AB
Anders Östlund, vd Öresundskraft AB
Håkan Stigmarker, vd Jönköping Energi AB
Lotta Brändström, vd Göteborg Energi AB
Mats Johansson, vd Trollhättan Energi AB
Anders Jonsson, vd Tekniska Verken i Linköping AB
Anders Åberg, vd AB Borlänge Energi
Bengt Gustafsson, vd Falu Energi & Vatten AB
Göran Ernstsson, vd Umeå Energi AB
Gunnar Eikeland, vd Skelleftekraft AB
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller hållbar och resurseffektiv produktion, distribution och användning av energi. Genom den tidiga utbyggnaden av lokala fjärrvärmenät och produktionsanläggningar kunde svenska hushåll och företag långt före andra dra nytta av fördelarna med en samordnad energiproduktion med helhetsansvar från framställning till användning. Samtidigt blev det möjligt att på ett effektivt sätt ta tillvara restvärme från industrier och andra resurser som annars gått till spillo.
Idag står fjärrvärmen för ungefär halva Sveriges uppvärmningsbehov. Värmeframställningen bygger nästan uteslutande på biobränsle, restvärme och återvunnen energi från den lokala avfallsåtervinningen. Genom den höga graden av förnybara bränslen och energieffektivitet genom bl a kraftvärmeproduktion har fjärrvärmen spelat en nyckelroll i omställningen till en hållbar energiproduktion och har varit den viktigaste orsaken till att Sverige minskat sina klimatutsläpp sedan 1980-talet.
En fortsatt utveckling av fjärrvärmen är samtidigt en förutsättning för att nå regeringens mål att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Det framhålls även i EU:s färdplan för energi som en förutsättning för att nå unionens klimat- och energimål.
För att dessa mål ska vara möjliga att nå måste vi som aktörer arbeta aktivt för att ständigt förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft som miljövänligt uppvärmningsalternativ.
Kunderna uppskattar redan idag tillgången till den miljösmarta och leveranssäkra fjärrvärmen. Som oberoende analyser från myndigheter visar är priset oftast både lågt och rimligt. I de flesta kommuner är fjärrvärme den billigaste uppvärmningsformen.
Samtidigt upplever många kunder att de inte kan påverka sina värmekostnader eller saknar praktiska möjligheter att använda sig av alternativa värmekällor när väl fjärrvärmen installerats. Detta tror vi begränsar fjärrvärmens utveckling på sikt.
Regeringen har på ett förtjänstfullt sätt uppmärksammat de utmaningar som fjärrvärmen står inför, och låtit en utredning ta fram ett förslag som syftar till att avreglera fjärrvärmemarknaden (TPA-utredningen, SOU 2011:44). Utredningens förslag visar sig dock inte vara praktiskt genomförbart, och kan heller inte påvisa de önskvärda effekterna på pris, konkurrens och miljönytta.
För oss är omställningen till en i alla delar hållbar och bättre fungerande fjärrvärmemarknad som lever upp till kundernas berättigade krav på inflytande över sin situation en omistlig del i strategin för att svensk fjärrvärme ska kunna bidra till omställningen till en hållbar energiproduktion. Som ledande energibolag har vi både skyldigheter och möjligheter att bidra till detta arbete.
Därför tar vi nu tre konkreta initiativ för att modernisera fjärrvärmemarknaden:
Öppna nät för restvärme. Vi vill att alla leverantörer som uppfyller de tekniska och praktiska kraven för sitt lokala nät ska ha garanterat tillträde till nätet för att leverera in värme på affärsmässig grund. Redan idag tas mycket av den lokala restvärmen om hand, men vi vill säkerställa att även oanvänd restvärme får tillträde till våra nät. Vi föreslår att Fjärrvärmenämnden får ett utökat ansvar att utforma villkor som reglerar rättigheter och skyldigheter, och prövar vad som är affärsmässiga villkor utifrån den lokala marknadssituationen.
Kundinflytande vid prisändringar. Vi vill stärka kundens ställning genom att införa en oberoende prisprövning innan en prisförändring genomförs eller då kunden är missnöjd. Tillsammans med kundorganisationer har en modell för detta utarbetats – Godkänd Nivå – som vi till fullo stödjer. Vi kommer nu att tillsammans med kundorganisationerna arbeta för att genomföra detta.
Moderniserade fjärrvärmenät. Vi vill bjuda in kund- och partnerorganisationer till rundabordssamtal för att diskutera hur vi utvecklar framtidens fjärrvärmenät med ökat inflytande för den enskilde avseende såväl avtalsvillkor, möjligheten till alternativa energikällor och val av energislag. Exempelvis vill vi diskutera hur vi kan ge värmekunderna möjligheten att göra miljövänliga val i fjärrvärmen (motsvarande Grön El i elnätet), kombinera fjärrvärme med andra energikällor eller sälja tillbaka outnyttjad eller egenproducerad värme till marknadspris på våra nät.
Vi som står bakom detta initiativ representerar 10 kommunalt ägda energibolag och värmer villor, lägenheter och arbetsplatser till över en miljon människor. Vi känner både ett stort ansvar och ödmjukhet inför de utmaningar som både samhället och fjärrvärmen står inför för att ännu bättre leva upp till medborgarnas och kundernas förväntningar på en hållbar, konkurrenskraftig energiförsörjning med överlägsen miljönytta, hög leveranssäkerhet och stort kundinflytande. Vi tror att vi har bättre förutsättningar att lyckas genom att göra dessa förändringar i nära samarbete med våra kunder och med samhället runt omkring oss.
Fjärrvärmen är en framtidsbransch och en nyckelaktör i omställningen till en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiförsörjning. Låt oss nu gemensamt ta det första steget och påbörja utformningen av framtidens fjärrvärmemarknad redan idag. En modern fjärrvärmemarknad präglad av öppenhet, kundinflytande och resurseffektivitet.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43091
Det låter väl bra.
MEN, vad som är en mycket viktigare fråga för fjärrvärmebolagen är att så snabbt det går bygga ut samtliga fjärrvärmeverk till kraftvärmeproduktion. Att som nu låta stora delar av primärenergi låta gå till spillo på centraliserad värmeproduktion med stora förluster utan att i första hand göra elström av den är ett sort misstag.
Tyvärr är värmepriserna och elpriserna för lika i Sverige. Det lönar sig inte att tillverka förädlad energi.
Permalänk | Anmäl
Carl Davidsson, 2012-02-13, 11:55
”Genom den tidiga utbyggnaden av lokala fjärrvärmenät och produktionsanläggningar kunde svenska hushåll och företag långt före andra dra nytta av fördelarna med en samordnad energiproduktion med helhetsansvar från framställning till användning.” Ha, ha, ha.
Fjärrvärmen kom till Sverige och Karlstad omkring 1950. Här är en tydlig redogörelse för detaljerna i en hel rapport från KTH. Då hade tekniken med att pumpa runt varmt vatten i rör till fastigheter funnits i USA på östkusten sedan slutet av 1800-talet.
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.108206!/Menu/general/column-content/attachment/Kraftv%C3%A4rmeKarlstad.pdf
Fjärrvärmen i Karlstad byggde på spillvärme från kraftproduktion med olja och kol som bränsle. Ingen hade kommit på något så dumt som att värma fastigheter genom att pumpa runt vatten med biomassa som bränsle. Men när oljan blev förbjudet dyr på 70-talet stod många kommuner med värdelösa anläggningar och då blev det så ändå.
Anläggningen i Karlstad var på tok för dyr. Köp av vattenkraft utifrån hade varit mycket billigare. Men vad gör man inte politiskt för att få något flott. Då fanns inga statliga subventioner och pengarna kom från kommunkassan. Den dåliga ekonomin på 50-talet i den flotta anläggningen visas inte minst av att ränta och amorteringar totalt bara var 3,5 procent och kommunen ändå fick göra ett driftstillskott på 20 procent av försäljningen, samtidigt som fjärrvärmepriset var lika högt som med egna värmecentraler. Abonnemang och tariffer för de stackars invånarna hade också höjts till det maximala.
Iag ägs många fjärrvärmenät av samma kommunala korrupta makthavare som byggde dessa från början. Eftersom verksamheten skulle ha gått i konkurs för länge sedan har staten infört olika skatter och subventioner. Först var det inom oljan. I en annan manipulationsfas uppfanns och höjdes elskatten. Sedan har höga egendomsskatter på vattenkraftverk och kärnkraftverk införts. Ett elcertifikatsystem har gett höjt elpriset med en speciell avgift. Allt detta är mer eller mindre från det här landet. En utsläppshandel inom EU har höjt elpriset även utomlands. Däremellan har det funnits diverse riktade subventioner till anläggningar med kraftvärme och fjärrvärme.
Sammanfattningsvis har tekniken med kraftvärme och fjärrvärme aldrig klarat sig på egna meriter. Idag är nog subventionerna större än någonsin och det beror främst på den effektiva tekniken med markvärmepumpar, som blir bättre och bättre och har mycket stor potential över hela världen och den kommer också. Det bästa vore att dra in subventionerna och bara låta skiten försvinna.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-02-13, 13:26
Jag ser på röken från Värtaverket och tänker på hur det kunde sett ut utan fjärrvärmen.
Men något är fel på monopol så ett öppet system är väl välkommet.
De värmepumpar som ger tre gånger insatt el kanske kan leverera värme till fjärrnätet då de har överskott-samtidigt som de på kalla sidan kan ge fjärrkylan lite kallvatten.
Från sjövärmepumpen som ligger framför Värtaskorstenen syns ingen rök alls!
Permalänk | Anmäl
Lars Kronqvist, 2012-02-13, 14:34
Borgargänget sålde Fortum. Kan ingen åtala dom för det?
Här i Stockholm finns inte längre någon förutsättning för effektiv, miljövänlig eller billig energi.
Dom fick köpa demokratin.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2012-02-13, 18:55
En applåd till initiativet! Hellre att producenterna skapar en marknad ihop med sina kunder och kollegor än att lagstiftiningen försöker ordna den.
Urban, på 1950 talet var knappt motorsågen uppfunnen och massaveden hanterades i tvåmeterslängder med handkraft, häst och små lastbilar, självklart var inte biomassa något alternativ då. Fram till 1973 var oljan i stort sett gratis, inget kunde konkurrera med den.
Det är dock intressant att fjärrvärmen förefaller följa samma utvecklingsmodell som biogasen, först kommunala prestigeprojket och därfter kommer lönsamheten med stigande råvarupriser.
Sedan håller jag med om att bergvärmepumpar vartefter blir en starkare konkurrent till nybyggd fjärrvärme, tätheten på fastigheterna och deras värmebehov för övervikt för fjärrvärmens lönsamhet ökar vartefter. Som tur var är fjärrvärmen redan utbyggd i de flesta tätorter vilket eliminerar risken för att berget kyls ner för mycket. Finns ledningsnätet kan ingenting konkurrera med spillvärme.
Nästa spännande utveckling blir när det mesta som är biologiskt nedbrytbart i soporna blir biogas och gödning, plasten återvinns effektivare när oljan blir dyr och plasten värdefull och peak oil börjar hämma ekonomin och konsumtionen och därmed även sopmängderna. Då försvinner bränslet med negativ kostnad som fjärrvärembolagen får betalt för att förbränna i de talrika avfallsförbränningsanläggningarna. Själv tror jag att ersättningen först blir ännu mera importerade sopor, sönderrivna stubbar, spillvärme från bioraffinaderier, värmepumpar och därefter små kärnkraftverk i storstäderna.
Permalänk | Anmäl
Magnus Redin, 2012-02-13, 21:13
Fint. Den stora spelaren i Sverige, onda Fortum är inte med. De tankar hem vinster till Finland vilket lär behövas nu när Nokia sjunker sakta men säkert. En liten tröst för en pungslagen fortumkund.
Permalänk | Anmäl
john sundström, 2012-02-13, 22:36
Magnus, fjärrvärmen har aldrig varit konkurrenskraftig. SAAB-bilarna, som också baserades på prestige, enfald och brist på affärsmässighet, var långt mindre oekonomiska. Fjärrvärme och SAAB-bilar borde alltså aldrig ha byggt. Vad oljan kostade och hur veden hanterades har ingen betydelse. Idag utan politiska snedvridningar kostar värme från markvärmepumpar ungefär hälften. Med dyrare naturresurser och krav på mer slimmade lösningar ökar nog skillnaden.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-02-13, 22:56
Urban, det byggs både mer fjärrvärme och mer värmepumpar vilket innebär att de har var sina nischer. Vi får se hur priset på el och bränslen förändras med tiden.
Permalänk | Anmäl
Magnus Redin, 2012-02-13, 23:12
Magnus, du har kanske missat min poäng att den ena tekniken har en svår konkurrenssituation av mängd olika skatter, subventionen och andra politiska påhitt. Utan dessa skulle den mesta fjärrvärmen försvinna lika snabbt som värmepumpar hinner installeras. Det finns inga nischer för fjärrvärme i det här landet bortsett möjligen från när spillvärme med hög temperatur dumpas och är nära.
I tät bebyggelse typ en storstad går det att använda så kallad kall fjärrvärme, som går ut på att värme distribureras i oisolerade plastslangar till värmepumpar. Detta påminner om fjärrkyla och har inget att göra med konventioell fjärrvärme. Här diskuteras en användning med gles villabebyggelse. Tekniken passar annars bättre istället för fjärrvärme i storstäder. Spillvärme med låg temperatur kan även användas. Det här ger förstås dyrare energi är vanligt värmepumpning på enklaste sätt från mark på platsen.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter_och_Dokument/FOU-rapport...
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-02-14, 00:17
@Urban Persson
Har du tänkt på att värmepumpar kräver el, den mest förädlade formen av energi. Och du tycker att alla ska använda den för att värma sina hus?
Elen behöver komma från någon anläggning, och ett kraftvärmeverk ger mer el ju mer energi som kan kylas bort i kylvattnet. Om alla skaffar värmepumpar istället för fjärrvärme kommer nettobehovet av elproduktion öka, samtidigt som nettoverkningsgraden på kraftanläggningar som drivs på biobränslen kommer minska då värmen i kylvattnet blir spillvärme istället för fjärrvärme, vilket är en förlustaffär för alla.
Jag tror att du tänker lite väl lokalt. Bara för att en individ tjänar på en lösning innebär inte att den lösningen är bra om alla gör så.
Permalänk | Anmäl
Per Holmgren, 2012-02-14, 11:37
Per, vad som är mest förädlat har ingen betydelse. Till slut, när alla förutfattade meningar är bortrensade, är det en fråga om pengar, som allt annat. Eller rättare borde vara det.
Du har fel om termodynamiken och verkningsgraden i olika kraftverk. En låg kyltemperatur, som lätt fås från svenskt sjö- och havsvatten, innebär att turbinen arbetar mot vakuum och inte mot ett mottryck. Producerad kraft utan mottryck och alltså utan fjärrvärme från en given mängd biobränsle ökar från 34 procent till 42 procent. Allt beror naturligtvis på omständigheterna. Detta har jag tagit från en statlig utredning runt fjärrvärme och kraftvärme från 2005 (sid 114-115).
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/28/30/abae4a60.pdf
Om den extra elen matas in i ett bra värmepumpssystem med golvvärme, ett tilltaget borrhål och en motor med frekvensreglering ger elen i södra Sverige 5-6 gånger mer värme (COP-tal) inkl visst varmvatten. Enligt ovan fås mer el från en given mängd bränsle utan fjärrvärme och med kondensdrift. Verkningsgraden ökar alltså med 8 procent. Om den extra elen omvandlas till värme med värmepumpar fås alltså värme motsvarande 40-48 procent av bränslets energivärde. Fjärrvärme ger förvisso något mer värme av bränslet från en given turbin. Men det är inte detta som det går ut på utan att få en ekonomi.
Hur blir då siffrorna med extrem teknik i en eventuell framtid? Ett kraftverk med förgasning av biomassa kan nog komma upp i 50 procent el. Värmepumpar för bara uppvärmning av fastigheter i södra Sverige kan nog göras med ett COP-tal 8. I så fall ger den mer förädlade tekniken med värmepumpning hela 4 gånger mer värme än i bränslet, vilket naturligtvis ingen panna i världen kan komma i närheten av. Elnät och fjärrvärmenät har jämförbara förluster i överföringen.
En avreglering av alla politiska påhitt och fler värmepumpar ger förstås ett större elnätslast vid kyla. Samtidigt frigörs en omfattande mängd biobränsle, som kan användas till pappermassa, fordonsbränslen, byggnadsvirke, pelletsexport med mera. Det är meningslöst att spekulera vidare om detta och det ordnar marknaden bäst. Det är ju därför det finns pengar. Elsystemet behöver naturligtvis också en riktig elmarknad med timdebitering om alla politiska påhitt runt fjärrvärmen och kraftvärmen dras in. Sådan debitering är lätt att införa med de nya elmätarna.
Fjärrvärme är alltså ett korrupt system, som makthavarna lurar folk med, ungefär som med en religion. Att tekniken på något skulle vara bra för klimatet, som det ofta hävdas, är rent trams.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-02-14, 15:58
Den viktigaste idén med fjärrvärme har alltid varit att ta vara på de energimängder som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärmen började byggas ut för runt 60 år sedan. I Stockholm var en av de första leveranserna spillvärme från elproduktionen i Värtan genom Stockholms Elverk. Den energin värmde upp byggnaderna i Hjorthagen som i annat fall hade värmts upp med olja. En annan tidig leverans var värme från avfallsförbränning i Högdalen, jag vill minnas att det var Stockholms gatukontor som ägde den anläggningen.
Oljeimporten ökade stadigt efter andra världskriget och 1950 blev den större än kolimporten. Det var främst lätta produkter som bensin och diesel som efterfrågades. Priset var ungefär försumbara 1 öre/kWh. Det uppstod ett stort överskott på tunga eldningsoljor och andra "restprodukter" från oljeraffinaderierna. Dessa fann sin användning bl.a. i att vägnätet asfalterades och att fjärrvärmen byggdes ut för att ta hand om överskotten av de tunga eldningsoljorna.
Men redan efter ett par decennier, år 1973, så var dessa överskott borta. Fjärrvärmen fick en besvärlig konkurrenssituation, när överskottet försvann och priset på olja steg med runt 1000 % det efterföljande decenniet och när skatterna ökades från ingenting till nivåer som översteg priset utan skatt. Det gällde därför att hitta billigare energiråvaror. Dessa blev under en kort tid en återgång till kol i en del verk. Men med början i 1980-talet började fjärrvärmen bl.a. produceras med grövre fraktioner av biobränslen, elpannor, stora värmepumpar som kunde använda den snabbt växande elproduktionen från kärnkraften och utbyggnad av avfallsförbränning. Elpannorna är numera avvecklade. Restvärmen från elproduktionen i fjärrvärmeverk har dock ökat.
Därmed är fjärrvärmen åter inne på sin ursprungliga idé, att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo.
Att ta tillvara på sådan energi är bra och det är svårt för mig att förstå att någon kan tycka annat.
Det som fjärrvärmen kan kritiseras för är att man inte sällan har betett sig som monopolister.
Detta har sitt ursprung i att fjärrvärme först var en helkommunal verksamhet. Fram till för ett par decennier sedan var den praktiska definitionen på fjärrvärme en distribution av hett vatten i rör och ägd av en kommun. Den hanterades i stort sett som en kommunal myndighetsutövning. Med den tappade konkurrenskraften på 1970-talet när fjärrvärme pressades ekonomiskt blev detta ännu mer utpräglat. En regel som fanns i leveransvillkoren i Stockholm var att den som köpte fjärrvärme inte fick konkurrera med leverantören genom att ha en egen värmeproduktion. En sådan regel måste uppfattas som klart konkurrensbegränsande och bör under nuvarande konkurrenslag, som har gällt sedan början på 1990-talet, vara klart olaglig. Lagen har dock aldrig prövats rättsligt i detta avseende.
I Stockholm tog Fortum bort de konkurrensbegränsande villkoren år 2007, i övriga landet finns de kvar i många fall. I Stockholm är därför fjärrvärmeköpare numera fria att köpa fjärrvärme från Fortum enligt deras prislistor och kombinera den leveransen med egen överskottsvärme och egen värmeproduktion. Detta innebär att Fortum idag kan konkurrensutsättas av sina kunder på marginalen, det en fastighetsägare inte kan producera själv kan han köpa från Fortum. Tidigare hade fastighetsägaren enbart alternativet att bygga en helt ny värmecentral och koppla bort fjärrvärmen.
Att Fortum nu försöker öppna näten ser jag som ett ytterligare steg i att konkurrensutsätta fjärrvärmen. Kanske kan det leda till att större värmeförbrukare kan sätta upp en produktionsanläggning på en industritomt och mata in den produktionen i Fortums nät för att sedan ta ut värmen i sina egna fastigheter oavsett var de ligger i Stockholmsregionen. Samt att sälja överskott och köpa det han inte kan producera själv från fjärrvärmenätet.
Permalänk | Anmäl
Göran Fredriksson, 2012-02-20, 16:43
12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det låter väl bra.
MEN, vad som är en mycket viktigare fråga för fjärrvärmebolagen är att så snabbt det går bygga ut samtliga fjärrvärmeverk till kraftvärmeproduktion. Att som nu låta stora delar av primärenergi låta gå till spillo på centraliserad värmeproduktion med stora förluster utan att i första hand göra elström av den är ett sort misstag.
Tyvärr är värmepriserna och elpriserna för lika i Sverige. Det lönar sig inte att tillverka förädlad energi.
”Genom den tidiga utbyggnaden av lokala fjärrvärmenät och produktionsanläggningar kunde svenska hushåll och företag långt före andra dra nytta av fördelarna med en samordnad energiproduktion med helhetsansvar från framställning till användning.” Ha, ha, ha.
Fjärrvärmen kom till Sverige och Karlstad omkring 1950. Här är en tydlig redogörelse för detaljerna i en hel rapport från KTH. Då hade tekniken med att pumpa runt varmt vatten i rör till fastigheter funnits i USA på östkusten sedan slutet av 1800-talet.
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.108206!/Menu/general/column-content/attachment/Kraftv%C3%A4rmeKarlstad.pdf
Fjärrvärmen i Karlstad byggde på spillvärme från kraftproduktion med olja och kol som bränsle. Ingen hade kommit på något så dumt som att värma fastigheter genom att pumpa runt vatten med biomassa som bränsle. Men när oljan blev förbjudet dyr på 70-talet stod många kommuner med värdelösa anläggningar och då blev det så ändå.
Anläggningen i Karlstad var på tok för dyr. Köp av vattenkraft utifrån hade varit mycket billigare. Men vad gör man inte politiskt för att få något flott. Då fanns inga statliga subventioner och pengarna kom från kommunkassan. Den dåliga ekonomin på 50-talet i den flotta anläggningen visas inte minst av att ränta och amorteringar totalt bara var 3,5 procent och kommunen ändå fick göra ett driftstillskott på 20 procent av försäljningen, samtidigt som fjärrvärmepriset var lika högt som med egna värmecentraler. Abonnemang och tariffer för de stackars invånarna hade också höjts till det maximala.
Iag ägs många fjärrvärmenät av samma kommunala korrupta makthavare som byggde dessa från början. Eftersom verksamheten skulle ha gått i konkurs för länge sedan har staten infört olika skatter och subventioner. Först var det inom oljan. I en annan manipulationsfas uppfanns och höjdes elskatten. Sedan har höga egendomsskatter på vattenkraftverk och kärnkraftverk införts. Ett elcertifikatsystem har gett höjt elpriset med en speciell avgift. Allt detta är mer eller mindre från det här landet. En utsläppshandel inom EU har höjt elpriset även utomlands. Däremellan har det funnits diverse riktade subventioner till anläggningar med kraftvärme och fjärrvärme.
Sammanfattningsvis har tekniken med kraftvärme och fjärrvärme aldrig klarat sig på egna meriter. Idag är nog subventionerna större än någonsin och det beror främst på den effektiva tekniken med markvärmepumpar, som blir bättre och bättre och har mycket stor potential över hela världen och den kommer också. Det bästa vore att dra in subventionerna och bara låta skiten försvinna.
Jag ser på röken från Värtaverket och tänker på hur det kunde sett ut utan fjärrvärmen.
Men något är fel på monopol så ett öppet system är väl välkommet.
De värmepumpar som ger tre gånger insatt el kanske kan leverera värme till fjärrnätet då de har överskott-samtidigt som de på kalla sidan kan ge fjärrkylan lite kallvatten.
Från sjövärmepumpen som ligger framför Värtaskorstenen syns ingen rök alls!
Borgargänget sålde Fortum. Kan ingen åtala dom för det?
Här i Stockholm finns inte längre någon förutsättning för effektiv, miljövänlig eller billig energi.
Dom fick köpa demokratin.
En applåd till initiativet! Hellre att producenterna skapar en marknad ihop med sina kunder och kollegor än att lagstiftiningen försöker ordna den.
Urban, på 1950 talet var knappt motorsågen uppfunnen och massaveden hanterades i tvåmeterslängder med handkraft, häst och små lastbilar, självklart var inte biomassa något alternativ då. Fram till 1973 var oljan i stort sett gratis, inget kunde konkurrera med den.
Det är dock intressant att fjärrvärmen förefaller följa samma utvecklingsmodell som biogasen, först kommunala prestigeprojket och därfter kommer lönsamheten med stigande råvarupriser.
Sedan håller jag med om att bergvärmepumpar vartefter blir en starkare konkurrent till nybyggd fjärrvärme, tätheten på fastigheterna och deras värmebehov för övervikt för fjärrvärmens lönsamhet ökar vartefter. Som tur var är fjärrvärmen redan utbyggd i de flesta tätorter vilket eliminerar risken för att berget kyls ner för mycket. Finns ledningsnätet kan ingenting konkurrera med spillvärme.
Nästa spännande utveckling blir när det mesta som är biologiskt nedbrytbart i soporna blir biogas och gödning, plasten återvinns effektivare när oljan blir dyr och plasten värdefull och peak oil börjar hämma ekonomin och konsumtionen och därmed även sopmängderna. Då försvinner bränslet med negativ kostnad som fjärrvärembolagen får betalt för att förbränna i de talrika avfallsförbränningsanläggningarna. Själv tror jag att ersättningen först blir ännu mera importerade sopor, sönderrivna stubbar, spillvärme från bioraffinaderier, värmepumpar och därefter små kärnkraftverk i storstäderna.
Fint. Den stora spelaren i Sverige, onda Fortum är inte med. De tankar hem vinster till Finland vilket lär behövas nu när Nokia sjunker sakta men säkert. En liten tröst för en pungslagen fortumkund.
Magnus, fjärrvärmen har aldrig varit konkurrenskraftig. SAAB-bilarna, som också baserades på prestige, enfald och brist på affärsmässighet, var långt mindre oekonomiska. Fjärrvärme och SAAB-bilar borde alltså aldrig ha byggt. Vad oljan kostade och hur veden hanterades har ingen betydelse. Idag utan politiska snedvridningar kostar värme från markvärmepumpar ungefär hälften. Med dyrare naturresurser och krav på mer slimmade lösningar ökar nog skillnaden.
Urban, det byggs både mer fjärrvärme och mer värmepumpar vilket innebär att de har var sina nischer. Vi får se hur priset på el och bränslen förändras med tiden.
Magnus, du har kanske missat min poäng att den ena tekniken har en svår konkurrenssituation av mängd olika skatter, subventionen och andra politiska påhitt. Utan dessa skulle den mesta fjärrvärmen försvinna lika snabbt som värmepumpar hinner installeras. Det finns inga nischer för fjärrvärme i det här landet bortsett möjligen från när spillvärme med hög temperatur dumpas och är nära.
I tät bebyggelse typ en storstad går det att använda så kallad kall fjärrvärme, som går ut på att värme distribureras i oisolerade plastslangar till värmepumpar. Detta påminner om fjärrkyla och har inget att göra med konventioell fjärrvärme. Här diskuteras en användning med gles villabebyggelse. Tekniken passar annars bättre istället för fjärrvärme i storstäder. Spillvärme med låg temperatur kan även användas. Det här ger förstås dyrare energi är vanligt värmepumpning på enklaste sätt från mark på platsen.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter_och_Dokument/FOU-rapport...
@Urban Persson
Har du tänkt på att värmepumpar kräver el, den mest förädlade formen av energi. Och du tycker att alla ska använda den för att värma sina hus?
Elen behöver komma från någon anläggning, och ett kraftvärmeverk ger mer el ju mer energi som kan kylas bort i kylvattnet. Om alla skaffar värmepumpar istället för fjärrvärme kommer nettobehovet av elproduktion öka, samtidigt som nettoverkningsgraden på kraftanläggningar som drivs på biobränslen kommer minska då värmen i kylvattnet blir spillvärme istället för fjärrvärme, vilket är en förlustaffär för alla.
Jag tror att du tänker lite väl lokalt. Bara för att en individ tjänar på en lösning innebär inte att den lösningen är bra om alla gör så.
Per, vad som är mest förädlat har ingen betydelse. Till slut, när alla förutfattade meningar är bortrensade, är det en fråga om pengar, som allt annat. Eller rättare borde vara det.
Du har fel om termodynamiken och verkningsgraden i olika kraftverk. En låg kyltemperatur, som lätt fås från svenskt sjö- och havsvatten, innebär att turbinen arbetar mot vakuum och inte mot ett mottryck. Producerad kraft utan mottryck och alltså utan fjärrvärme från en given mängd biobränsle ökar från 34 procent till 42 procent. Allt beror naturligtvis på omständigheterna. Detta har jag tagit från en statlig utredning runt fjärrvärme och kraftvärme från 2005 (sid 114-115).
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/28/30/abae4a60.pdf
Om den extra elen matas in i ett bra värmepumpssystem med golvvärme, ett tilltaget borrhål och en motor med frekvensreglering ger elen i södra Sverige 5-6 gånger mer värme (COP-tal) inkl visst varmvatten. Enligt ovan fås mer el från en given mängd bränsle utan fjärrvärme och med kondensdrift. Verkningsgraden ökar alltså med 8 procent. Om den extra elen omvandlas till värme med värmepumpar fås alltså värme motsvarande 40-48 procent av bränslets energivärde. Fjärrvärme ger förvisso något mer värme av bränslet från en given turbin. Men det är inte detta som det går ut på utan att få en ekonomi.
Hur blir då siffrorna med extrem teknik i en eventuell framtid? Ett kraftverk med förgasning av biomassa kan nog komma upp i 50 procent el. Värmepumpar för bara uppvärmning av fastigheter i södra Sverige kan nog göras med ett COP-tal 8. I så fall ger den mer förädlade tekniken med värmepumpning hela 4 gånger mer värme än i bränslet, vilket naturligtvis ingen panna i världen kan komma i närheten av. Elnät och fjärrvärmenät har jämförbara förluster i överföringen.
En avreglering av alla politiska påhitt och fler värmepumpar ger förstås ett större elnätslast vid kyla. Samtidigt frigörs en omfattande mängd biobränsle, som kan användas till pappermassa, fordonsbränslen, byggnadsvirke, pelletsexport med mera. Det är meningslöst att spekulera vidare om detta och det ordnar marknaden bäst. Det är ju därför det finns pengar. Elsystemet behöver naturligtvis också en riktig elmarknad med timdebitering om alla politiska påhitt runt fjärrvärmen och kraftvärmen dras in. Sådan debitering är lätt att införa med de nya elmätarna.
Fjärrvärme är alltså ett korrupt system, som makthavarna lurar folk med, ungefär som med en religion. Att tekniken på något skulle vara bra för klimatet, som det ofta hävdas, är rent trams.
Den viktigaste idén med fjärrvärme har alltid varit att ta vara på de energimängder som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärmen började byggas ut för runt 60 år sedan. I Stockholm var en av de första leveranserna spillvärme från elproduktionen i Värtan genom Stockholms Elverk. Den energin värmde upp byggnaderna i Hjorthagen som i annat fall hade värmts upp med olja. En annan tidig leverans var värme från avfallsförbränning i Högdalen, jag vill minnas att det var Stockholms gatukontor som ägde den anläggningen.
Oljeimporten ökade stadigt efter andra världskriget och 1950 blev den större än kolimporten. Det var främst lätta produkter som bensin och diesel som efterfrågades. Priset var ungefär försumbara 1 öre/kWh. Det uppstod ett stort överskott på tunga eldningsoljor och andra "restprodukter" från oljeraffinaderierna. Dessa fann sin användning bl.a. i att vägnätet asfalterades och att fjärrvärmen byggdes ut för att ta hand om överskotten av de tunga eldningsoljorna.
Men redan efter ett par decennier, år 1973, så var dessa överskott borta. Fjärrvärmen fick en besvärlig konkurrenssituation, när överskottet försvann och priset på olja steg med runt 1000 % det efterföljande decenniet och när skatterna ökades från ingenting till nivåer som översteg priset utan skatt. Det gällde därför att hitta billigare energiråvaror. Dessa blev under en kort tid en återgång till kol i en del verk. Men med början i 1980-talet började fjärrvärmen bl.a. produceras med grövre fraktioner av biobränslen, elpannor, stora värmepumpar som kunde använda den snabbt växande elproduktionen från kärnkraften och utbyggnad av avfallsförbränning. Elpannorna är numera avvecklade. Restvärmen från elproduktionen i fjärrvärmeverk har dock ökat.
Därmed är fjärrvärmen åter inne på sin ursprungliga idé, att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo.
Att ta tillvara på sådan energi är bra och det är svårt för mig att förstå att någon kan tycka annat.
Det som fjärrvärmen kan kritiseras för är att man inte sällan har betett sig som monopolister.
Detta har sitt ursprung i att fjärrvärme först var en helkommunal verksamhet. Fram till för ett par decennier sedan var den praktiska definitionen på fjärrvärme en distribution av hett vatten i rör och ägd av en kommun. Den hanterades i stort sett som en kommunal myndighetsutövning. Med den tappade konkurrenskraften på 1970-talet när fjärrvärme pressades ekonomiskt blev detta ännu mer utpräglat. En regel som fanns i leveransvillkoren i Stockholm var att den som köpte fjärrvärme inte fick konkurrera med leverantören genom att ha en egen värmeproduktion. En sådan regel måste uppfattas som klart konkurrensbegränsande och bör under nuvarande konkurrenslag, som har gällt sedan början på 1990-talet, vara klart olaglig. Lagen har dock aldrig prövats rättsligt i detta avseende.
I Stockholm tog Fortum bort de konkurrensbegränsande villkoren år 2007, i övriga landet finns de kvar i många fall. I Stockholm är därför fjärrvärmeköpare numera fria att köpa fjärrvärme från Fortum enligt deras prislistor och kombinera den leveransen med egen överskottsvärme och egen värmeproduktion. Detta innebär att Fortum idag kan konkurrensutsättas av sina kunder på marginalen, det en fastighetsägare inte kan producera själv kan han köpa från Fortum. Tidigare hade fastighetsägaren enbart alternativet att bygga en helt ny värmecentral och koppla bort fjärrvärmen.
Att Fortum nu försöker öppna näten ser jag som ett ytterligare steg i att konkurrensutsätta fjärrvärmen. Kanske kan det leda till att större värmeförbrukare kan sätta upp en produktionsanläggning på en industritomt och mata in den produktionen i Fortums nät för att sedan ta ut värmen i sina egna fastigheter oavsett var de ligger i Stockholmsregionen. Samt att sälja överskott och köpa det han inte kan producera själv från fjärrvärmenätet.