Om författaren
Stefan Holm, Regionchef Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
Det måste finnas större möjligheter att ta reda på vilka skolor som håller hög kvalitet och rustar eleverna för framtiden. Den 15 februari ska Stockholms niondeklassare göra ett väldigt viktigt val.
Hur bör man då välja? Utifrån eget intresse, vad kompisarna väljer eller genom att tänka på en framtida karriär? Alla dessa delar är självklart relevanta. Men att göra ett genomtänkt gymnasieval borde också innebära att man undersöker skillnaden i kvalitet på olika utbildningar. En del ger bättre grund för framtiden och yrkeslivet, andra ger sämre förutsättningar.
Svenskt Näringslivs analys, baserad på information från Statistiska Centralbyrån, visar på stora skillnader mellan olika gymnasieprogram, och även mellan resultaten på samma gymnasieprogram på olika skolor. Endast var fjärde yrkesprogram i Stockholmsregionen är en lyckad utbildning där minst 90 procent av eleverna fått jobb efter examen. Analysen gäller elever som fick slutbetyg år 2004. Nyligen delade Svenskt Näringsliv ut diplom till Barn- och Fritidsprogrammet på Åva gymnasium i Täby. En bra betygsutveckling samt att samtliga elever hade jobb efter utbildningen var avgörande kriterier.
Trots att ungdomsarbetslösheten är på 20 procent i Stockholm län har många företag svårt att rekrytera. För arbetsgivare är det såklart viktigt att hitta personer som har fått en relevant utbildning och rätt erfarenheter. Vilka jobb som behövs i framtiden är svårt att veta något om nu, men statistiken ger ändå en viss vägledning om vilka skolor och program som historiskt har varit bäst investering i framtiden för eleverna.
Att se gymnasieutbildningen enbart som ett sätt att ordna kompetensförsörjningen för olika företag, är dock att ha ett för snävt perspektiv. Men hur ska man kunna veta vad man ska välja i gymnasiet, om man inte tänker på hur det ska bli när man tagit studenten?
Den som vill läsa ett studieförberedande program kan ha nytta av att se hur stor andel av tidigare elever som nu läser vidare vid högskola eller universitet. Även här kan det skilja kraftigt mellan olika gymnasieprogram och skolor. Vid en jämförelse av de elever som utexaminerades år 2007 i Stockholms län så finns det exempel på skolor där endast 15 procent av eleverna från samhällsvetenskapsprogrammet läst vidare på högskola eller universitet inom tre år. Detta kan jämföras med eleverna från naturvetenskapsprogrammet vid bland annat Brännkyrka gymnasium och Atleticagymnasiet där alla elever påbörjat högskolestudier under samma period.
Visst är kompisar och trivsel viktigt, och om allt faller på plats så är gymnasiet tre år av lärande, mognad och framtida vänskap. Att välja till gymnasiet kan verka oöverskådligt och svårt. Men visst är det rimligt att ge alla som söker relevant information om hur det kommande arbetslivet ser ut så att man kan göra ett genomtänkt val, då ges också bättre förutsättningar att bli nöjd.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43099
200.000 sysselsättningar - 375.000 fick put 2006-2010
Massinvandringen har och kommer alltid vara havererad!
Det finns inte jobb åt alla! Men ingen erkänner! Man skapar överflöd av billig arbetskraft!
Unga och invandrare är de som inte får jobb med höjd pensionsålder!
Hyckleri!!
Permalänk | Anmäl
Johan Karlsson, 2012-02-13, 16:48
Kloka tankar. Jag skrev för ett tag sen angående Älvsjö mässan och liknande jippon om hur informationen kunde förtydliga konkrets:
http://jansjunnessonrao.blogspot.com/2009/03/skolforslag-1-om-stockholms...
Permalänk | Anmäl
Jan Sjunnesson , 2012-02-13, 17:06
Sänk lönen ner till noll. Arbetslös = lösdriveri = ett brott.
wiki:
"Dagdriveri alternativt lösdriveri var i Sverige förr ett brott som enligt 1885 års lag innebar underlåtenhet att försörja sig.[1]
Den var föremål för egen lagstiftning, Lösdrivarlagen, som officiellt avskaffades så sent som 1964.[2][3][4]
I Finland kunde lösdrivare få tvångsarbete, vilket officiellt slopades så sent som i början av 1970-talet."
Eller gå helt åt andra hållet:
1) Bara 5% av befolkningen behövs för att skapa mat till resten av befolkningen.
2) Kläder och prylar tillverkas mer eller mindre gratis i Asien.
Resten av befolkningen kan njuta av all ledighet :-)
Permalänk | Anmäl
PerKQ, 2012-02-13, 17:08
Vi transporterar räkor till Afrika för att rensas. Arbetslösa afrikaner i Sverige skulle kunna rensa och vi skulle spara långa transporter.
Vi har mängder av arbetslösa, men flyger in folk från andra sidan jorden för att plocka bär. Sådana jobb anses ovärdiga de som fått PUT och är försörjda av samhället.
Bör tankar som dessa få yttras offentligt?
Permalänk | Anmäl
Jan Ivarson, 2012-02-13, 17:38
Jag blir alltid imponerad över folk som tror att femtonåringar gör rationella val baserade på fakta.
Permalänk | Anmäl
Anders Olsson, 2012-02-13, 19:06
Visst kan information hjälpa, men samtidigt måste man vara medveten om att hjärnan är mogen först vid 25. Det är inte riktigt schyst emot ungdomarna att lämna valet helt fritt. Man borde justera antalet platser så att det står i någon slags relation till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är lätt att motivera både humanistiskt och ekonomiskt. Visst, det skulle minska friheten något, men frihet är faktiskt inte något axiomatiskt bra. Det finns ett lagom även i det fallet, och gränsen för där ytterligare frihet ger ett negativt nettoresultat har antagligen sedan länge passerats i dom flesta aspekter.
Permalänk | Anmäl
Karl Kullman, 2012-02-13, 19:26
Mångfald betyder bemöta global konkurrens bara så ni vet
Permalänk | Anmäl
Johan Karlsson, 2012-02-13, 21:15
Jag anser att artikeln sätter fingret på en komponent som saknas för att gymnasievalet ska kunna vara en välfungerande lösning både för eleverna och samhället i stort.
Jag tror att ungdomar och deras föräldrar kan göra bra val gällande ungdomarnas framtid. Men för att göra dessa val krävs information. Information är makt som bekant och det gäller ju även här. Ju bättre information man har desto bättre val kan man göra. Nyckeltal vad gäller framgången för elever som examinerats från olika skolor är absolut information som man kan basera sitt val på. Oavsett om man vill bli hantverkare eller ekonom är det intressant att veta hur chanserna ser ut att man får de färdigheter och den kunskap som krävs för att fortsätta.
Det som är viktigt att säga dock är att de flesta människor kommer byta yrke. Det beror både på att vi som människor behöver omväxling och på att världen utvecklas. Idag finns yrken som inte fanns för bara några få år sedan och yrken som fanns då finns inte kvar idag. Utöver ett genomtänkt och bra gymnasium med ett gymnasieval baserat på bra information, relevant fakta, behövs också möjligheter att sadla om när det är dags. Men det är en bra bit bortom scoopet på den här artikeln. Det är gött att svenskt näringsliv vågar säga detta!
Permalänk | Anmäl
Johannes Westlund, 2012-02-13, 22:16
Ja det var ju trevligt att fler här på Newsmill förordar lösningar med tydligare kopplingar till skolans främsta syfte - att ge förutsättningar för egen försörjning.
Däremot är det ju fantastiskt naivt att tro att det bästa sättet att uppnå ett mer försörjningsdrivet utbildningsväsende är att lägga hela ansvaret att välja rätt på ett gäng 15/18 åringar och derasföräldrar.
Återkommer gång efter annan till den stora tillströmning till diverse juristutbildningar som skedde i kölvattnet av finanskrisen 2008 borta i USA. Hundratals nya skolor visade nämligen stolt upp siffror som intygade att juristexamen var den säkraste examen man kunde skaffa sig om man ville få ett (bra) jobb efter färdig utbildning.
Det faktum att marknaden överetablerades enormt och att det nu finns tusentals VUXNA människor med dyra och värdelösa utbildningar - trots att de fattat ett till synes klokt val - var ju inte skolornas problem.
Koppling till skolornas förmåga att förse sina elever med rätt färdigheter för att antingen skaffa sig jobb direkt eller de kunskaper som krävs för att kvala in till vidare utbildningar som i sin tur är optimerade efter framtidens arbetsmarknad måste byggas in i affärsmodellen. Då hamnar ansvaret att ligga rätt i tiden på stora företag med stora resurser istället för på stackars femtonåringar som ska försöka läsa mellan raderna på konstruktivt tolkad statistik.
Betala de skolor som lyckas hjälpa sina elever få arbete. Betala inte de skolor som misslyckas och låt genuint samhällsfrämjande konkurrens få ha sin gilla gång.
Permalänk | Anmäl
Kim Lund, 2012-02-13, 22:29
1. Ta ut en mindre månatlig avgift av eleverna för att studera på gymnasiet. Då kommer de att utnyttja tiden där bättre eller hoppa av istället för att glida omkring och suga resurser som behövs till seriösa studerande. Har man begränsade resurser så kan man få ekonomiskt stöd under förutsättning att man är en exemplarisk elev.
2. Certifiera gymnasieprogram genom omfattande inspektioner som skolorna själva måste betala för att få bli certifierade. Skolinspektionen klarar inte detta, utan certifiering måste ske i samverkan mellan staten, högskolor, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Permalänk | Anmäl
Per L, 2012-02-14, 00:57
Vi är alla olika. En hel del klarar inte ens den devalverade undervisning som dagens gymnasium tillhandahåller. För dessa behövs enkla arbetsuppgifter som de klarar att utföra. Men det går inte att betala höga löner, höga sociala avgifter och administrativa kostnader för att få dessa uppgifter uförda. Alltså blir det inga sådana arbeten. I stället importerar vi sådana produkter som vi i vissa fall kunde ha tillverkat i landet om vi bara haft rimliga arbetskostnader för enkla arbeten.
Vi kunde haft en varvindustri kvar, vi kunde haft en blomstrande TEKO industri om vi i Sverige (S och deras hantlangare i facken) inte fått hybris och trott att vi för alltid skulle vara enda landet med en fungerande industri.
Ännu har ingen från vare sig politiken, facken eller industrin visat på en väg ut ur ungdomsarbetslöshet, eller arbetslöshet, som är förankrad i verkligheten. Skärp er!
Permalänk | Anmäl
Totte, 2012-02-14, 09:55
Man måste tänka på att de som väljer NA är mera studiemotiverade och inte rädda för att plugga hårt. Redan i valet till program görs en uppdelning och skolan i sig har mindre betydelse.
Permalänk | Anmäl
Marion, 2012-02-14, 12:16
12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
200.000 sysselsättningar - 375.000 fick put 2006-2010
Massinvandringen har och kommer alltid vara havererad!
Det finns inte jobb åt alla! Men ingen erkänner! Man skapar överflöd av billig arbetskraft!
Unga och invandrare är de som inte får jobb med höjd pensionsålder!
Hyckleri!!
Kloka tankar. Jag skrev för ett tag sen angående Älvsjö mässan och liknande jippon om hur informationen kunde förtydliga konkrets:
http://jansjunnessonrao.blogspot.com/2009/03/skolforslag-1-om-stockholms...
Sänk lönen ner till noll. Arbetslös = lösdriveri = ett brott.
wiki:
"Dagdriveri alternativt lösdriveri var i Sverige förr ett brott som enligt 1885 års lag innebar underlåtenhet att försörja sig.[1]
Den var föremål för egen lagstiftning, Lösdrivarlagen, som officiellt avskaffades så sent som 1964.[2][3][4]
I Finland kunde lösdrivare få tvångsarbete, vilket officiellt slopades så sent som i början av 1970-talet."
Eller gå helt åt andra hållet:
1) Bara 5% av befolkningen behövs för att skapa mat till resten av befolkningen.
2) Kläder och prylar tillverkas mer eller mindre gratis i Asien.
Resten av befolkningen kan njuta av all ledighet :-)
Vi transporterar räkor till Afrika för att rensas. Arbetslösa afrikaner i Sverige skulle kunna rensa och vi skulle spara långa transporter.
Vi har mängder av arbetslösa, men flyger in folk från andra sidan jorden för att plocka bär. Sådana jobb anses ovärdiga de som fått PUT och är försörjda av samhället.
Bör tankar som dessa få yttras offentligt?
Jag blir alltid imponerad över folk som tror att femtonåringar gör rationella val baserade på fakta.
Visst kan information hjälpa, men samtidigt måste man vara medveten om att hjärnan är mogen först vid 25. Det är inte riktigt schyst emot ungdomarna att lämna valet helt fritt. Man borde justera antalet platser så att det står i någon slags relation till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är lätt att motivera både humanistiskt och ekonomiskt. Visst, det skulle minska friheten något, men frihet är faktiskt inte något axiomatiskt bra. Det finns ett lagom även i det fallet, och gränsen för där ytterligare frihet ger ett negativt nettoresultat har antagligen sedan länge passerats i dom flesta aspekter.
Mångfald betyder bemöta global konkurrens bara så ni vet
Jag anser att artikeln sätter fingret på en komponent som saknas för att gymnasievalet ska kunna vara en välfungerande lösning både för eleverna och samhället i stort.
Jag tror att ungdomar och deras föräldrar kan göra bra val gällande ungdomarnas framtid. Men för att göra dessa val krävs information. Information är makt som bekant och det gäller ju även här. Ju bättre information man har desto bättre val kan man göra. Nyckeltal vad gäller framgången för elever som examinerats från olika skolor är absolut information som man kan basera sitt val på. Oavsett om man vill bli hantverkare eller ekonom är det intressant att veta hur chanserna ser ut att man får de färdigheter och den kunskap som krävs för att fortsätta.
Det som är viktigt att säga dock är att de flesta människor kommer byta yrke. Det beror både på att vi som människor behöver omväxling och på att världen utvecklas. Idag finns yrken som inte fanns för bara några få år sedan och yrken som fanns då finns inte kvar idag. Utöver ett genomtänkt och bra gymnasium med ett gymnasieval baserat på bra information, relevant fakta, behövs också möjligheter att sadla om när det är dags. Men det är en bra bit bortom scoopet på den här artikeln. Det är gött att svenskt näringsliv vågar säga detta!
Ja det var ju trevligt att fler här på Newsmill förordar lösningar med tydligare kopplingar till skolans främsta syfte - att ge förutsättningar för egen försörjning.
Däremot är det ju fantastiskt naivt att tro att det bästa sättet att uppnå ett mer försörjningsdrivet utbildningsväsende är att lägga hela ansvaret att välja rätt på ett gäng 15/18 åringar och derasföräldrar.
Återkommer gång efter annan till den stora tillströmning till diverse juristutbildningar som skedde i kölvattnet av finanskrisen 2008 borta i USA. Hundratals nya skolor visade nämligen stolt upp siffror som intygade att juristexamen var den säkraste examen man kunde skaffa sig om man ville få ett (bra) jobb efter färdig utbildning.
Det faktum att marknaden överetablerades enormt och att det nu finns tusentals VUXNA människor med dyra och värdelösa utbildningar - trots att de fattat ett till synes klokt val - var ju inte skolornas problem.
Koppling till skolornas förmåga att förse sina elever med rätt färdigheter för att antingen skaffa sig jobb direkt eller de kunskaper som krävs för att kvala in till vidare utbildningar som i sin tur är optimerade efter framtidens arbetsmarknad måste byggas in i affärsmodellen. Då hamnar ansvaret att ligga rätt i tiden på stora företag med stora resurser istället för på stackars femtonåringar som ska försöka läsa mellan raderna på konstruktivt tolkad statistik.
Betala de skolor som lyckas hjälpa sina elever få arbete. Betala inte de skolor som misslyckas och låt genuint samhällsfrämjande konkurrens få ha sin gilla gång.
1. Ta ut en mindre månatlig avgift av eleverna för att studera på gymnasiet. Då kommer de att utnyttja tiden där bättre eller hoppa av istället för att glida omkring och suga resurser som behövs till seriösa studerande. Har man begränsade resurser så kan man få ekonomiskt stöd under förutsättning att man är en exemplarisk elev.
2. Certifiera gymnasieprogram genom omfattande inspektioner som skolorna själva måste betala för att få bli certifierade. Skolinspektionen klarar inte detta, utan certifiering måste ske i samverkan mellan staten, högskolor, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Vi är alla olika. En hel del klarar inte ens den devalverade undervisning som dagens gymnasium tillhandahåller. För dessa behövs enkla arbetsuppgifter som de klarar att utföra. Men det går inte att betala höga löner, höga sociala avgifter och administrativa kostnader för att få dessa uppgifter uförda. Alltså blir det inga sådana arbeten. I stället importerar vi sådana produkter som vi i vissa fall kunde ha tillverkat i landet om vi bara haft rimliga arbetskostnader för enkla arbeten.
Vi kunde haft en varvindustri kvar, vi kunde haft en blomstrande TEKO industri om vi i Sverige (S och deras hantlangare i facken) inte fått hybris och trott att vi för alltid skulle vara enda landet med en fungerande industri.
Ännu har ingen från vare sig politiken, facken eller industrin visat på en väg ut ur ungdomsarbetslöshet, eller arbetslöshet, som är förankrad i verkligheten. Skärp er!
Man måste tänka på att de som väljer NA är mera studiemotiverade och inte rädda för att plugga hårt. Redan i valet till program görs en uppdelning och skolan i sig har mindre betydelse.