Sverige är lika skuldsatt som Grekland

Det är korrekt, Hedi Bel Habib, om överskulderna är privata eller statliga har underordnad betydelse.

Lösningarna är dock desamma, inflation eller undergång. Jag gissar att politikerna väljer inflation men vi får se...

"De 100 miljarder som planeras lånas ut till valutafonden motsvarar 10 procent av dagens statsskuld. Att låna ut en så stor summa till så låg ränta när för landets ekonomi nödvändiga stora makroekonomiska investeringar lyser med sin frånvaro är inget annat än självbedrägeri"

Helt riktigt. Dom ansvariga för denna vårdslösa utlåning borde ställas inför riksrätt.

Re BoT

"Lösningarna är dock desamma, inflation eller undergång. "

Det ena utsesluter väl inte det andra?

Visst, det är sant att hushållen och företagen är för kraftigt skuldsatta. Men påståendet att Sveriges ungdomsarbetslöshet orsakas av Sveriges låga statsskuld köper jag inte. Visserligen kunde ju staten sätta ungdomar i statligt subventionerade arbeten med en ökad statsskuld som följd, men jag tror inte det är det du menar. Artikelförfattaren får gärna förklara för mig hur likhetstecknet mellan låg ungdomsarbetslöshet och relativt hög statsskuld uppkommer.

Där har vi ju då lösningen. Grekland får belåna sina företag och hushåll för att lösa ut staten ur krisen, det fungerar ju i Sverige som går som tåget. Klappat och klart! :D

Störtlöjligt, du måste verkligen ha letat ordentligt för att hitta så vinklade siffror. Tyskland har idag en arbetslöshet på cirka 7.3 %, Sverige på 7,9% så relativt marginella skillnader.

Den enda källa jag hittade på sammanlagd utländsk skuld, privat och statlig, visar även där väldigt små skillnader:
Tyskland har 142 %, Sverige 187 % och Österrike 200 %. Skuld inom landet är ju så klart ett betydligt mindre problem så länge räntorna står stilla (alltså, man gör inga bedömningar på att skulderna ska förfalla).

Ja likadant ser det ut i USA, där statsskulden är större, för redan under New Deal på 30-talet så tyckte president Roosevelt att medborgarna skulle få låna till sina hus. Vi medborgare i Sverige som har lånat till våra hus av bankerna är ordentligt kollade så vi lär nog kunna betala tillbaka. Eller också får vi sälja.

Det är inte samma sak som om staten hade kört sina egna finanser i botten. I kollektiva fall blir i alla fall folket alltid skyldigt att betala, utan att de har kunnat göra något åt vad staten har sysslat med. Se bara på Göran Persson och sossarna, hur de "lånade" 250 miljarder av pensionärerna, vilket skulle betalas tillbaka. Icke så nej.

Jag föredrar nog att veta vilka skulder jag har istället för att staten ska ordna dem till mig och så dessutom sno mina sparade pengar. Privata ägare är alltid bättre, istället för att staten ska samordna detta utan ansvar.

Lustigt att lösningen på stora skulder skulle vara att låna mer!!! Och hur ska politiker kunna veta vilka investeringar som är lönsamma?

Räknas de internationella svenska storföretagens skulder med, trots att så gott som all deras verksamhet, alltså säkerhet för lånen, ligger utanför Sverige och utanför svensk BNP? Vanskligt att jämföra med ett land som Tyskland vars näringsliv finns hemma i Tyskland.

Dessutom är företags skulder inte mitt problem. Däremot kommer staten att tvinga mig att betala dess skulder!

Jakob Munthe:
Av någon anledning redovisar massmedia alltid Tysk arbetslöshet inklusive DELTIDSarbetslösa. Jämförbar tysk arbetslöshet är bara 5,5%
http://stefanmikarlsson.blogspot.com/2012/02/germanys-different-unemploy...

Sverige har en internationellt sett stor industrisektor där företagen har stora verksamheter i utlandet. Vi har även en stor banksektor som även de har stor utlandsexponering.
Jag misstänker att dessa obalanser avspeglas i vårt stora lånebehov i förhållande till BNP . BNP är ju den del av verksamheten som sker i Sverige.
Lånen som regeringen ställer upp med, ca 10 000 per innevånare, skall jämföras med BNP på 340 000 per innevånare-till stor del exportindustrins förtjänst!

Heja Hedi Bel! Det är klart det är lätt att låna ut 200 miljarder när pengarna trycks ur det blå och sen tas det ränta på luften i flera steg! Halleluja vilket båg och rackarspel! Men det är vi skattesubjekt som får stå för fiolerna om och om igen. Halleluja en gång till! Wake up!

Vi behöver ett nytt penningsystem. Får vi det frivilligt? Nej, glöm det. Man att se svaret på felet är i alla fall skönt för min del. För då vet man att man kan göra världen bättre bara viljan finns.

Det där med att Sverige lånar ut 100 miljarder ytterligare till att minska Greklands statsskuld är ett bedrägeri mot hela det svenska folket, vi har sagt NEJ till Euron som håller på att haverera och det skall politikerna bara lära sig att förstå någon gång.

Ansvariga politiker bör ställas inför rätta för sådant vanskligt förfarande med våra gemensamma resurser. Lånen kommer troligen att få avskrivas framöver och då har vi bara betalat 100 miljarder för att Reinfeldt skall få vara med på ett möte om året utan något att säga till om och vi får ju ändå inte veta vad de pratar om.

Pengarna hade kunnat investeras i svensk infrastruktur som en öresundstunnel eller varför inte en bro till Finland istället? Men oavsett så har svenska folket ingen nytta av att fylla på bankirernas konton ännu mer.

Det var få som trodde att Irland skulle få problem 2007. Irland hade utmärkta siffror. På det statsfinansiella området.
Men jag var där och pratade med folk och ifrågasatte Celtic Tiger och att så mycket av välståndet var på krita. Det var inte lätt att komma utifrån och vara en glädjedödare.
Let the good times roll säger man ju när man inte vill att någon ska börja snacka ner huspriserna.
Men det var inte belackarna som sänkte fastighetsmarknaden utan bankerna i USA.

Så hög skuldsättning och låga räntor kan vara en mycket skör tråd att hänga fast vid.
I Sverige förfaller skulderna heller inte. Man kan inte gå i personlig konkurs och börja om från början på samma sätt som i anglosaxiska länder. Bankerna har en bättre sits i Sverige än i USA och Irland. Men frågan är vad som händer med skuldsatta privatpersoner och företag.

Ja detta är ju självklart för en tänkande människa utan skygglappar. Men eftersom nu samhällets styrs av individer med extremt stora skygglappar är det inte något som ligger uppe på agendan. Dessutom har ekonomer talat om för oss och "våra" politiker att det är skillnad på pengar och pengar, även om de är tagna från samma ficka.

/JTS

40-talisterna skulle gå i pension - måste jobba till 66 - 1300 miljarder borta

Riksdagen kör 5 lögner som ursäkter att vi måste jobba längre för att få mer i pension

https://www.flashback.org/t1788860

Men dessa 5 lögner kontras med 6 tunga aspekter som ALDRIG nämns i debatten angripa äldre "arbetslösa" efter 65!

Man vill inte betala ut pensionen helt enkelt!

En annan intressant aspekt är utvecklingen på bostadsmarknaden.

För att belåningen på lägenheter har nåt orimliga propotioner så begränsar man tillgången på hyresrätter. Alltså tvingar man med hjälp av bostadsbrist folk som inte är intresserade av att äga bostäder att gå in på bosadsmarknaden och skuldbelägga sig för miljoner. Hur moralen bakom detta ser ut övergår mittförstånd.

Sen Regeringen tog makten har ombildande av bostäder ökat

Men hur ska fattiga invandrare ha råd? Någonsin kunna betala tillbaks?

Sen Regeringen tog makten har man ökat värdet på "attraktiva områden" för att skapa segregation från fattiga invandrare?

Vilka är rasisterna här?

#16 Kanske du som klassar invandrare direkt.

Svensk privat sektor har ett nettosparande, detta nettosparande genereras av att överskotten mot utlandet är större än statens överbeskattning av medborgarna.

t-son Söderström beskriver sambanden i ”-en balansräkningsanalys av den svenska depressionen”

”Det kan här vara på sin plats att påminna om ett elementärt samband i nationalräkenskapsanalys:
(S-I)=(G-T)+(X-M)
Uttrycket säger att - vid en given nivå på produktion och sysselsättning - det privata finansiella sparandet (S-I) måste vara lika med summan av den offentliga sektorns finansiella underskott (G-T) och bytesbalansens saldo (X-M), ...”

Eller:
(S-I)+(G-T)+(X-M)=0

Alla sektorer kan förstås inte ha plusminus noll i sin löpande balansräkning det vore en orimlig begäran, en rent utopisk vision.

Så om de skulle vi kunna utropa som Lorie Tarshis i The elements of economics ironiskt skriver: ”And now the budget’s balanced, Retrenchment is the hero. On either side is entered A solitary Zero.”

När EU pratar om sk statsskuld avses inte det som vår hemkokta definition av staten menar. EU:s regler om bruttoskuld avser konsoliderad offentlig sektor. Svensk konsoliderad offentlig sektor har ungefär den bruttoskuld som nämns men någon finansiell nettoskuld finns överhuvudtaget inte, tvärtom är det ett stort ackumulerat finansiellt överskott efter decennier av massiv överbeskattning av den arme svensken som är helt bortkollrad av sina makthavare. Förra året beräknades det ackumulerade finansiella överskottet bli ca 3/4 biljon (750 miljarder). Staten plundrar sin egen befolkning. Att privat sektor trots detta har ett finansiellt nettosparande beror på överskotten mot utlandet. Mindre än 10 % står för detta nettosparande medan resten skuldsätter sig så konsoliderad offentlig sektor kan överbeskatta resten och ha absurda finansiella överskott medan de få med nettosparandet leker kasino ekonomi i t.ex. Baltikum.

Staten / det offentligas affärer med medborgarna är ett nollsummespel. Har staten överskott har medborgarna ett exakt lika stort finansiellt underskott som förvisso kan motverkas av överskott mot utlandet.

Skulden kan ha sitt intresse, och sättet att räkna. Men pengar och ekonomi handlar i mångt och mycket om förtroende. Och det saknar Grekland. Sverige har er erkänt hög förmåga att dra in skatt från sina medborgare. Förhållandevis låg korruption, välskötta (stora) företag. Men framförallt, vi har råvaror som många företag framgångrikt förädlar. Detta låter sig inte enkelt outsourcas. Utan det bildar en bas som landet lever länge på. Mig veterligen har Grekland vissa råvaror som sol som turister gillar, men jag vill inte påstår att man förvaltar detta väl.

# GB
Komplexiteten bakom den finansiella stabiliteten kräver att vi måste titta på balansen i hela ekonomin och inte bara på nivån på statsskulden. Allt tyder på att statsfinansernas långsiktiga hållbarhet hotas i huvudsak av höga privata skulder och inte av nivån på statsskulden. Irlands företag och hushåll hade en skuldsättning på 370 procent av BNP före finanskollapsen jämför med en statsskuld som låg på 25 procent av BNP. I samtliga finanskriser med undantag för Greklands korrupta byråkrati och skattetekniska problem har bakgrunden till den finansiella kollapsen varit att den privata sektorn, hushållen och företag, tagit på sig orimligt höga skulder för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin medan staten har varit återhållsam i sina utgifter. Ohållbara skulder som byggdes upp i den privata sektorn, i form av olika typer av lån, spillde därmed över i offentliga kostnader i form av budgetunderskott och ökad statsskuld. Det är just detta som har hänt på Irland och Island trots en mycket låg nivå på statsskulden och skenbart väl fungerande ekonomi före krisen.

Att kräva att privata och offentliga aktörer ingår i analysen på lika villkor såsom Habib förordar är givetvis helt korrekt.

Grekland klarar sina åtagande genom sin aktiva och framgångsrika linje - det föreligger ett missförstond ang förmåga att klara åtaganden - allt ordnar sig då framförhållningen, planeringen är ok

På samma sätt anser jag att huspriserna borde ingå i inflationen. Det blir bara konstigt annars.
Hus är konsumtion, inte investeringar.
Irlands ekonomi hade ett antal svagheter och det vara att huspriserna drev upp en uppdämd inflation som ledde till sämre konkurrenskraft då lönerna i offentlig sektor tilläts öka på den privata sektorns bekostnad. Och allting betalades av husprisernas ökning och de stämpelskatter som var knutna till husköpet.

Irland har också problem med korruption mellan politiker, banker och byggherrar men den är inte på samma nivå som Grekland.

Grekland förefaller vara ett särfall i Europa med en politisk kultur som nedärvts från den byzantinska tiden.

Johan E Karlsson:
Inflation bör definieras som PENNINGMÄNGDEN, inklusive mängden krediter som används som om de vore pengar (som t.ex. de krediter i form av oprioriterade fordringar som du har på dina bankkonton). Vad en ökning av penningmängden får för konsekvenser på olika priser, ava alla miljoner priser som finns, ja det är kaotiskt och oförutsägbart, annat än att de stiger i genomsnitt. Men vem konsumerar genomsnittsvarorna? Ingen. Så den publicerade prisinflationsgenomsnittet är irrelevant för alla. Kanske din lön faller samtidigt som mat- och energipriser skenar? Det är inflation.

Brukar det inte vara så att man i en skuldbalansfråga också räknar in tillgångar? Svenskarnas bostäder (mot skuldebrev) är ju inte helt värdelösa. Risken att det tex blir billigt att köpa i Stockholm är väl ganska liten.

Åh herregud... Hedi bel Habib förstår alldeles uppenbart inte ett smack om detta ämne. Det är så många fel och äppel/päronjämförelser att det är fullständigt omöjligt att ens börja bena ut.

Som vanligt en bra artikel, Hedi bel Habib. Jag håller med om bedömningen att Sverige bör låna till offentliga investeringar nu medan det är billigt att låna. Stora delar av Sveriges infrastruktur är i behov av kriaftiga investeringar.

Artikeln är relativt ointressant eftersom den bara behandlar skuldsidan. Det finns en tillgångssida också som måste relateras till skulderna. Ta exempelvis företagens skulder. Det intressanta är ju inte skulderna i sig utan vilka tillgångar som finns. Är det effektiva produktionsanläggningar hos våra stora exportföretag, skogsinnehav, kraftanläggningar eller vad är det? Samma resonemang kan föras för hushållen. Men självklart är såväl privatperson, företag eller stat i trångmål om en förfallen skuld inte kan betalas.

Ronald Reagan lär ha sagt: bry er inte om statsskulden, den är stor nog att ta hand om sig själv.
Något ligger det väl i det, blir den för stor är det kreditorerna som får problem. Som vi kan konstatera i Europa nu.

Den mest grundläggande anledningen till att Sverige kan låna billigt är ju just att Sverige har sin ekonomi under kontroll. Det är inte konstigare än att privatpersoner som vill låna pengar och t.ex. har betalningsanmärkningar tvingas betala en högre ränta på eventuella nya lån genom att de har svårare att få lån från de banker som erbjuder mer normala villkor.

"Att hålla statens skuld på en onödigt låg nivå är skadligt för ekonomin."

Nja, sant i de fall staten saknar pengar för investeringar som ger god avkastning i framtiden, men i övrigt är det i princip bättre ju mindre lånen är. Också här kan man jämföra med en privatperson. Ett tillspetsat exempel: Att t.ex. bo på hotell under flera år för att man inte får tag i en hyreslägenhet och vägrar skuldsätta sig för att köpa bostadsrätt är naturligtvis inte särskilt smart. I det fallet är "att hålla skuld på en onödigt låg nivå är skadligt för ekonomin" sant.

Däremot har en privatperson i princip allt att förlora på att låna till konsumtion. Det är en dumhet som tusentals svenskar sysslar med. De byter frivilligt fåfänga och imulsivitet mot att få en sämre ekonomi. Kanske förstår de inte vad de gör. Att låna är att ta pengar från sin egen framtid och dessutom betala en ständigt återkommande proportionell avgift för det som kallas ränta.

Faktum är att ett av de enklaste och mest vanligt förekommande sätten att få en sämre ekonomi är att låna till något som inte ger en ekonomisk avkastning. Det gäller även stater. Vill man sedan gräva sin egen grav ännu snabbare så lånar man mer så att man "har råd" att betala de lån man redan har...

En gång finansminister (1994-96) Göran Persson sade något tänkvärt som vi generellt bör ta till oss i högre grad: "Den som står i skuld är inte fri". Detta vet också vår utmärkta, nuvarande finansminister Anders Borg.

Sverige har allt att vinna på att fortsätta minska sin statsskuld. Visst är den låg jämfört med Greklands, men den är fortfarande stor. Det finns flera fördelar med att ha en låg eller ingen statsskuld, bl.a. lägre ränta om man verkligen behöver låna, t.ex. vid en framtida ekonomisk kris eller för omfattande investeringar i utvecklande infrastruktur.

Att likställa relativt välfungerande Sveriges totala skulder med Greklands på det här sättet är inte meningsfullt. En stor del av privata lån i Sverige är bostadslån. Ett lån som delbetalning för en bostadsrätt där lånet i idelafallet med god marginal täcks av värdet på bostadsrätten är en helt annan sak än ett land som i desperation lånar efter kravaller, ett stagnerat investeringsklimat och offentligt paniksparande vid statsbankruttens brant med medföljande avskedanden och höga arbetslöshet.

Politiskt anses det självklart att bostadslånetagaren betalar av sitt lån, men när lånebeloppet ägs kollektivt av alla medborgare i en nation i dåliga tider så kan det vara en svår politisk uppgift att få befolkningen att acceptera sin del av ansvaret. Alltid är det någon annan som anses ska betala.

# Peter Andersson

I verkligheten finns det inget bevis på att statsskulden behöver ligga på så låg nivå som i Sverige för att ekonomin ska vara i balans. Norge t ex har inga problem med att betala bort sin statsskuld, men har ändå högre statsskuld som andel av BNP än Sverige. En anledning till att många stater inte strävar efter att vara skuldfria är att den avkastning man får från investeringar man kan göra för lånade pengar är mycket högre än riskerna och kostnaderna med en statsskuld.

Att amortera av statsskulden utan att samtidigt investera i eftersatta sektorer i ekonomin är liksom att amortera på ett bostadslån utan att reparera fuktskador på det belånade huset. Irland är bland de länder som betalat av sin statsskuld utan att samtidigt investera i eftersatta och för ekonomins oumbärliga sektorer. Resultatet blev en onödigt låg statsskuld på 25 procent av BNP och samtidigt en orimligt hög privat skuldsättning som ledde till finanskollaps och återställde statsskulden till samma nivå som före amorteringen.

Det är samma misstag som nu upprepas i Sverige. När statsskulden amorteras ner till låga nivåer utan att staten samtidigt investerar i eftersatta sektorer i den reala ekonomin tenderar den privata skuldsättningen att stiga till orimligt höga nivåer. Ohållbara skuldnivåer som byggs upp i den privata sektorn spiller i sin tur över i statskassan och statsskulden återgår tillbaka till samma höga nivå som fanns före amorteringen. Detta har hänt i länder som före krisen hade en låg statsskuld såsom Island, Irland och Spanien. Sverige är på väg mot samma öde.

Mycket intressant och bra att bli påmind om att det inte bara är statens del som utgör ett lands skulder. Jag håller med #21 Doktor Eleph@nt, och lyssnar gärna vidare.

För övrigt tror jag att både USA och Italien just nu upplever lite av motsatsen till scenariot på Irland. Staten är svag och skuldsatt medan de privata tillgångarna är enorma och orättvist fördelade. Länderna är liksom rika och fattiga på samma gång.

Ursäkta om jag är trög men jag undrar exakt vilka skulder individen har "övertagit" från staten.
Varför tenderar den privata skuldsättningen att stiga?

Bolånekarusellen är väl vårat eget dumma påfund för att det har blivit legio att gå flera miljoner back bara för att kunna jobba i Stockholm, Göteborg eller Malmö?

Personligen skulle jag hellre flytta till ett billigt boende långt bort om jag var tvungen, även om det skulle innebära att jag blev arbetslös. Det är ett mindre dåligt alternativ än att ha skulder större delen av livet.