Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Neddragning på Astra Zeneca

Henrik Runnemalm och Pontus de Laval

Astra Zenecas beslut väcker obehagliga frågor

Forskningschefer på Volvo Aero respektive Saab AB: En slutsats är att Sverige har satsat mycket på läkemedelsforskning. Därför måste obehagliga frågor nu ställas; har forskningen varit fokuserat på rätt områden? Är kvalitén i forskningen i världsklass? Vågar politiken sätta tilltro till tekniska framsteg och internationellt samarbete för att stärka en svensk industriell tillväxt?


Om författaren

Henrik Runnemalm och Pontus de Laval är forskningschefer på Volvo Aero respektive Saab AB; två av Sveriges mest forskningsintensiva företag.

Forskningen har en stor betydelse för Sverige när det gäller att generera nya produkter och tjänster. Globaliseringen gör att forskningen blir allt mer internationaliserad. AstraZenecas beslut väcker frågor om hur Sverige kan skapa forskning av hög internationell kvalitet och starka forskningsmiljöer.

För oss företag är det avgörande att forskningen mynna ut i produkter. Sverige behöver globalt konkurrenskraftig forskning för att skapa teknologiövertag för globalt konkurrensutsatta företag. Regeringens senaste satsning ”Ett lyft för Sverige” är en i grunden bra satsning. Samtidigt, mot bakgrund av AstraZenecas beslut, väcks det frågor.

I Sverige utgör idag forskningen och utvecklingen ca 3,75 % av BNP, där företagen står för ca 2,7 %, Totala antalet forskningsmedel är ca 29 miljarder kronor, varav akademins forskningsandel är ca 1 % av BNP. För om vi tittar på satsningarna såsom de utfallit senaste åren har stora satsningar gjorts just inom det medicinska området. Fördelningen av antal doktorander, doktorsexamina per år och forskande och undervisande personal redovisas årligen från Högskoleverket. Lite generellt kan sägas att ca 20 % av dessa återfinns inom Teknik, varav ca hälften är i tillämpad teknisk forskning. Forskningsmedlen inom Medicin/Odontologi står för ca 25 % av Sveriges totala universitetssatsningar med en mindre del tillämpad forskning.

Forskning på universiteten, som är inriktad på tillämpad forskning för att skapa exportföretag och tillväxt är ca 0,1-0,2 % av BNP. Med denna låga siffra är det inte underligt att få nya exportföretag bildas, samt att befintliga exportföretag ej förnyas i den takt som behövs med stöd av universitetsforskningen och därmed skapar ökad tillväxt på en global marknad. Detta kan vara ett svar på en sk ”svenska paradox”, där stora satsningar görs på forskning, men ger förhållandevis litet resultat.

Samtidigt, när det gäller fördelningen av forskningsmedlen i Sverige, kan det noteras att 47 % av medlen läggs i Stockholm/Uppsala-regionen, där KI har störst forskningsmedel av alla svenska universitet (mer än 4 miljarder per år). De nya universiteten har tillsammans (4 st) 4,5 % av medlen. Samtliga nya högskolor (12 st) har även de tillsammans 4,5 % av medlen (Södertörn är ej medräknad i denna siffra).

En slutsats är därför att Sverige har satsat mycket på läkemedelsforskning. Därför måste obehagliga frågor nu ställas; har forskningen varit fokuserat på rätt områden, så att det blivit nya produkter och marknader? Är kvalitén i forskningen i världsklass trots att den citeras väl? Var ligger flaskhalsen, är det som ofta påtalats den tekniska verifiering och behovet av att demonstrera produkter i dess rätta mijö? Är forskningen relevant kvalitetssäkrad i samarbete med universitet och högskolor, eller är det snarare den akademiska forskningen som inte är relevant ur ett tillämpningsperspektiv? Eller handlar det om nya, effektiva forskningsmetoder? Har vi inte en tillräckligt aktiv samverkan med utbildningssystemet från grundskola till universitet och högskolor?

Eller är det någonting större? Har Sverige en aktiv politik för svensk attraktionskraft? Har Sverige tillräcklig nationell förmåga att attrahera ett deltagande i internationella forskningsprogram? Vågar politiken sätta tilltro till tekniska framsteg och internationellt samarbete för att stärka en svensk industriell tillväxt?

Välutbildad personal är viktigt, men sättet på vilket vi skapar välutbildade personer har en koppling till hur Sverige arbetar med forskning. 1. Satsning på forskning genererar kunniga människor, men detta måste ske i ett sammanhang. Vi behöver en effektiv samverkan mellan företag, akademia och forskningsfinansiärer. 2. Vi behöver även en tydlig ambition och målbild i att skapa nytta i form av produkter och tjänster. Det går inte att hoppas på att Nobelpris ska finansiera välfärden och eller att forskningen ”kanske” blir något bra, "sedan". 

Precis som för läkemedelsföretagen arbetar vi inom ett område med hög forskningsintensivitet och mycket långa utvecklingstider. Inom avancerad flygforskning krävs ett samspel mellan många olika teknologier för att vidareutveckla eller skapa nya produkter och processer. Vi behöver globalt konkurrenskraftig forskning som skapar tillväxt, sysselsättning och export av produkter och tjänster. AstraZenecas beslut behöver därför diskuteras och analyseras.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42929

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kristian;
Kan du belägga ditt resonemang med fakta? Dvs om vi först antar att forskningsintensiva företag och organistationer är något mer selektiva i sina urval vid anställningar än vad möjligtvis befolkningen i sin helhet kan erbjuda. Alltså; vilken kunskap är det som forskningsintensiva företag som Astra, Volvo, Saab aerotech mfl, saknar? Att dom är ena hejare på genusforsking har jag svårt att tro. Hur mycket billigare är det att hålla anställda i tyskland tror du?

Permalänk | Anmäl #2 Martin , 2012-02-05, 17:31

#1:
Jag tror det är en illusion. Det är helt enkelt inte så många som har personligheten och tycket för att bli forskare och ingenjörer. Och som ung potentiell arbetare i utbildning så vill jag påpeka att jag mycket väl kan tänka mig avreglering och sänkta ingångslöner i retur för en mer flexibel och lättäntrad arbetsmarknad. Övriga i liknande situation kan jag naturligtvis inte tala för.

Permalänk | Anmäl #3 Victor Nathanael Fors, 2012-02-05, 17:36

Tillägg:
Alltså, jag tror att det hela är mycket mer komplicerat än vad enkla, ryggmärgsmässiga, tendentiösa björklundska slutsatser vill säga.

Permalänk | Anmäl #4 Martin , 2012-02-05, 17:47

Eftersom ingen säger det måste det sägas: Astras forsking i Södertälje har alltid varit en bedrövelse. I Lund tog man fram Plumincort, till andningsvägarna och i Mölndal har det varit en succsess story, med betablockerare och sedan Losec. Nu var det länge sedan man kom fram med något ordenligt där så nu är det fara å färde där också. En än större katastrof med de två och ett halvt tusen i Göteborg...

Dessutom var det totalt fel att låta ICIs läkemedelesdivision, som det var något före förvärvet av Astra, genomföra det köpet. Fy skäms VD och stora aktieägare att låta ett bolag med svag forskingsportfölj köpa upp ett med stark och sedan flytta HK till utlandet.

Jag röstade nej då som aktieägare ihop med endast några andra...

Permalänk | Anmäl #5 Sten Figaro, 2012-02-05, 18:02

Kristian: Det är en myt att svensk arbetskraft har hög lön. Man får mycket bättre ingångslön i Norge, Danmark, Storbritanien och Tyskland.

Det är visserligen sant att svensk utbildning har sjunkit i botten men så länge vi har borgerliga partier i riksdagen kommer det inte att åtgärdas. Det är trots allt moderaterna som 1991 utformade dagens skolpolitik, något som man inte vill prata om idag...

Permalänk | Anmäl #7 Arne Nilsson, 2012-02-05, 19:32

Svaret på frågan i sista mening i artikelns ingress är NEJ.

I Sverige satsar vi på invandring från mellanöstern och nordafrika, världsdelar som inte är kända för en enda högteknologisk produkt.

Inför SAABs konkurs talades det om vad som skall ske med anläggningarna i Trollhättan. Jag sände en debattartikel till Trollhättans tidning TTELA med förslag på ny verksamhet. Jag föreslog, att eftersom både den avgångna och nytillträdda partiledaren för (C) förslagit att Sverige skall öka sin befolkning till ca 30 miljoner med invandring, så borde man göra SAAB-området till ett utbildningscentrum. Här skulle man förmedla högskoleutbildning i de över 100 hemspråk som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla och som nu är undermålig. Annan lämplig utbildning borde vara en förstklassig koranskola. Det borde även bli plats för basarer så våra nya medborgare kan känna sig hemma.

När en gräsrot beskriv ett sådant förslag togs det inte in i pressen, trots att det är var en direkt följd av vad ett riksdagspartis partiledare fört fram. I denna miljö finns föga hopp om seriös satsning på högre forskning.

Permalänk | Anmäl #8 Jan Ivarson, 2012-02-05, 19:48

#6:

Jag har hört samma klagomål från amerikanskt håll, att produktionen är flyttad till kina och support till indien etc. och att alla resuser flyttas över till intellectual property från R&D och kulturarbetare vilket inte kommer att hålla i längden eftersom kineserna "stjäl" alltihopa (och god tur till dom säger jag, där finns ju en enorm mängd fattiga bönder som naturligtvis ska in i det moderna livet de ochså.) Samt att amerikanska bolag tar in folk via H1-B för att undvika att anställa amerikanska arbetare och för att pressa lönerna. Så om du inte tror att det här problemet finns i andra länder så har du fel - och om alla andra länder spelar enligt de här reglerna så är väl problemet ur världen, eller?

Permalänk | Anmäl #9 Victor Nathanael Fors, 2012-02-05, 19:49

P.S. Inte för att jag tycker att det är rätt att de "stjäl", om IP nu ska hålla upp vårt samhälle så måste det ju respekteras annars går ju samhället sönder.

Permalänk | Anmäl #10 Victor Nathanael Fors, 2012-02-05, 20:41

Det handlar inte om utbildning. Begåvningarna med forskarpotential är alltid en minoritet. Majorieten är född till att dra i skruvar på ett löpande band. Vi lurar oss själva när vi tror att alla kan utbilda sig ikapp den järnhårda lönelagens globala krumsprång. Företagen kommer ändå att omlokalisera till Kina så länge fossilbränslena är billiga. Skit samma hur mycket skattepengar staten lurar allmänheten att ösa ner i "forskning" och andra feelgood-fördelar åt företagen.
Den ekonomi som inte är till för majorieten av befolkningen på grund att den kräver för stora begåvningar, särskilt attraktiva och flexibla personligheter m.m. än vad som finns tillstädes har dock inget syfte. Enda möjligheten är således att stänga in produktionen medelst protenktionistiska åtgärder inom ett lämpligt stort resurs- och konsumtionsområde, om inte Sverige så Europa. Inom detta område får man antingen införa rätt till arbete och dela på arbetsbehovet eller helt enkelt friställa de stora massor som den moderna industrin inte behöver och garantera dessa en medborgarlön för att inte göra något alls. Bättre det än att hetsa de arbetslösa att söka jobb som inte finns hos arbetsgivare som inte vil ha dem och sedan ändå säga att det är de lata, unga (eller medelålders) bortskämda etc arbetarnas fel.

Permalänk | Anmäl #13 Tussilago Kaprifol, 2012-02-06, 00:55

#6, Kristian Grönqvist,

Och vems fel är det då? Jo, för det första den församlade marknadsliberala borgerligheten som ville öppna upp för valuta- kapital- och företagsflykt när privat, kortsiktig vinstkalkyl gjordes överordnat Sveriges intressen (nationalism är ju fult som vi alla vet); för det andra den församlade tramsvänstern som ville ha progressiv flumpedagogik istället för kunskaper och fritt tänkande elever, samt åter de båda grupperna tillsammans emedan de än idag inte kan få nog av svindyr import av lågproduktivt människomaterial. Mao, samtliga etablissemangspartier i riksdagen är lika historiskt skyldiag till dagens situation.
Problemet med med de som har styrt Sverige de senaste 40 åren är just att de inte har satt Sveriges framgång och väl som sitt främsta syfte, utan tvärtom utformat en politik til syvende og sidst enbart baserad på personlig fruktan för att framstå som nationalister, rasister, dödsnazister och annat hemskt och mörkermansmässigt politiskt inkorrekt och ondskefullt. Och resultatet har blivit därefter.

Permalänk | Anmäl #14 Tussilago Kaprifol, 2012-02-06, 01:29

Det här resonemanget är väldigt naivt. Astra har varit ett flaggskepp under lång tid, och att underkänna forskningen bara för att företaget nu flyttar utomlands är att missa hela problematiken. Här spelar kvalitén på forskningen egentligen ingen roll...

Problemet är i grunden enkelt. Sverige bryr sig inte om att hålla kvar företagen i Sverige. Därför flyttar de ut eller läggs ned. I Astras fall har det skett via en fusion, och det har inget att göra med forskningen egentligen utan snarast att Sverige förlorat kontrollen över företaget för länge sedan.

Om Sverige vill behålla vitala företag måste landet satsa på att behålla dem istället för att sälja ut dem och låta utländska ekonomiska krafter ta över. Det är är lika naivt som när folk startar företag, säljer ut aktiemajoriteten och sedan klagar på när majoritetsägaren inte gör som de hade tänkt. Avsäger man sig makten över företagets framtid får man skylla sig själv.

Permalänk | Anmäl #15 Robert Andersson, 2012-02-06, 12:03

# 15, Robert Andersson,

Väl talat! Varför klaga på att företagen sviker Sverige när man själv har givit dem möjligheten därtill? Bara schizofrent. Lite som när Robert Gustavsson eldar upp marsvinet Maja med Aceton.
Givetvis skall näringslivet berövas rätten att outsourca sig bort från Sverige. De privata företagen har för sitt sociala existensberättigande en enda uppgift, att tjäna folket.

Permalänk | Anmäl #16 Tussilago Kaprifol, 2012-02-06, 14:04

#17 Kristian Grönqvist,

Nej, Kristian med kommunistskräcken. Skillnaden är att en kolchos är kollektiviserad. Jag talar fortfarande om ett privat vinstdrivande företag. Men det enda skälet till att staten skall tillåta det att göra vinster och existera är ju så länge det skapar en större fösrsörjnings- och skattebas och därmed samhällsnytta än en kolchos.
Sticker det utomlands skall det inte kollektiviseras utan så att säga om möjligt tvingas hem igen för att tjäna nationen. Fattar du?

Vad ditt företag sedan beträffar ser jag nog helst att det stannar kvar i dina egna händer, okej?

Permalänk | Anmäl #18 Tussilago Kaprifol, 2012-02-06, 18:35

Det är svårt att attrahera toppforskare till Sverige.

Man tjänar bättre i de flesta andra europeiska länder. Utbudet på varor och tjänster och kultur är bättre. Sjukvården är nästan undantagslöst bättre. I Sverige kan man nästan bara bo i Stockholm. Om du hamnar i Borås eller Ludvika finns det nästan bara pizza och kebab.

De svenska kolleger man tvingas arbeta med uppfattas som lata och opålitliga, de ska ständigt vara hemma med sjuka barn och hämta/lämna på dagis och vill man att de ska arbeta över blir de "kränkta". Alla chefer numera ska vara kvinnor eftersom det är det politiskt korrekta.

Därför hamnar en oproportionerligt stor andel av europeiska huvudkontor och forskningscentra i Schweiz, Frankrike och Storbritannien.

Permalänk | Anmäl #19 Kurt Myrhagen, 2012-02-06, 18:49

Jag är ingen expert på läkemedelsforskning, men när informationschefen för Astra-Zeneca säger att de 1200 forskarna inte levererat ett enda nytt läkemedel sedan 1981, dvs på 30 år så har jag full förståelse att företaget är tvungna att lägga ner forskningsavdelningen och det är svårt att anklaga företaget för kortsiktighet. Well, det är så jag uppfattar situationen.

Permalänk | Anmäl #20 Johnny Andersson, 2012-02-07, 13:01

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Stora risker med MP:s energipolitik
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  6. Länderna måste undvika protektionism
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Inte skulle du stjäla någons rullstol, Eric Saade?
  9. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  10. IVA-skandalen

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.