Så räddar vi kvar forskningen i Sverige

Så kom då beskedet; AstraZeneca lägger ned sin forskning i Södertälje. Många är chockade och för ännu fler kommer det oväntat. För oss som studerat sektorn kommer inte beslutet helt oväntat och beror både på företagsekonomiska skäl och strukturella orsaker i det svenska forsknings- och innovationssystemet för livsvetenskaperna; läkemedel, medicinteknik, bio- och nanoteknologi.

I Sverige arbetar idag ca 40 000 personer inom sektorn enligt Vinnova. Enbart läkemedelsindustrin är redan idag Sveriges fjärde största nettoexportör.

Samtidigt som industrin har ett stort ekonomiskt värde i Sverige så har den en mycket stor betydelse också för patienter och för utvecklingen av hälso- och sjukvården i landet. Cirka 30 000 patienter per år ges nya läkemedel i form av kliniska försök. Vidare satsar läkemedelsindustrin mer än 15 miljarder kronor på forskning och utveckling i Sverige vilket kan jämföras med att staten satsar sammanlagt drygt 7 miljarder på medicinsk forskning. Enligt en OECD-studie ligger Sverige och Schweiz i topp i världen då ca en halvprocent av BNP utgörs av läkemedelsforskning. 

Trots den stora betydelsen som den medicinska forskningen och utvecklingen redan har i Sverige, har vi problem. Till exempel minskade antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag med 3 000 personer under perioden 2006-2008. FoU-investeringarna i de största svenska multinationella företagen har det senaste årtiondet nästan uteslutande gått till utlandet. Antalet kliniska prövningar har minskat i Sverige från ca 600/på åttiotalet till cirka 400/ nu.

Mindre än 10 procent av 40 stora bolag planerar att öka FoU-jobb i Sverige, samtidigt planerar hälften av bolagen att öka FoU verksamheten i låglöneländer, enligt Ny Teknik 2007.

Enligt Vinnova (2009) har Sverige tappat mark i förhållande till andra länder på följande områden:

• forskningskvalitet
• närhet till stora kundmarknader
• incitament till industrin
• skatteincitament för forskning och utveckling

Sverige riskerar därmed att tappa arbetstillfällen, exportintäkter, forskningsinvesteringar samt kliniska prövningar i sjukvården.

Det finns tre huvudskäl att satsa på life scienceområdet:

• Det skapar nya varor och tjänster med högt förädlingsvärde som ger tillväxt och arbete i Sverige. Den medför att hälso- och sjukvården inte bara medför kostnader utan skapar inkomster för landet.
• Den skapar nya och effektivare behandlingar av sjukdomar vilket gör att fler kan behandlas bättre eller till och med botas för sjukdomar som idag inte kan behandlas.
• En forskningsanknuten hälso- och sjukvård ger en bättre kvalitet i vården och att ny kunskap snabbare kommer till användning inom vården.

Det är för det första mycket viktigt att en forsknings- och innovationsstrategi är långsiktig med tydliga tidsatta mål. Därför bör ett första steg vara att skapa en process och mötesplats för de berörda parterna så att denna strategi kan konkretiseras och följas upp.  För det andra har innovationsprocesserna över tid blivit alltmer integrerade mellan akademi – med grundforskning och translationsforskning – och industrin – som utvecklar kemiska och biologiska behandlingar samt nya tekniker för behandling – och hälso- och sjukvården som har patienterna och bedriver det egentliga vårdarbetet. Därför måste alla dessa tre grupper vara deltagare och ägare av en långsiktig strategi.

Regeringen har uppvisat en tydlig beröringsskräck för allting som antyder samarbete mellan det offentliga och det privata. Branschprogram för olika sektorer har avvisats, också på hälso- och sjukvårdsområdet. Inställningen har präglats av en ideologisk tillbedjan till konkurrens och en inneboende, närmast teologisk, tro på att privatiseringar löser allting. De har inte insett ömsesidigheten mellan sektorerna och att samarbete inom ett land är vägen framåt på en hårdnande internationell marknad i konkurrens. Samtidigt har oppositionen varit passiv och inte presterat någon sammanhållen trovärdig politik på området. Nu är det på tiden att Sverige samlar sig till en aktiv och långsiktig forsknings- och innovationspolitik.

Förslag 1: Att bilda en forsknings- och innovationsstrategiberedning med representanter från staten, som huvudman för forskningen, för landstingen, som huvudman för vården och för den samlade life science industrin – som utvecklar produkter och tjänster.

Denna beredning bör bestå av högnivårepresentanter för de olika intressenterna. Den bör ledas av statsråd eller statssekreterare från Social-, utbildnings- och näringsdepartementen. Vidare bör finnas representanter från de medicinska universiteten och landstingen samt företrädare för branschorganisationer och företag från industrin.

Förslag 2: Beredningen bör som första uppgift i positiv anda behandla de förslag som olika organ föreslagit. Hit hör förslagen från Utredningen av den kliniska forskningen samt från Delegation för samverkan i den kliniska forskningen som sammanfattningsvis innebär Gemensamma satsningar på forskningsverktyg.

Stat och landsting bör tillsammans satsa på olika verktyg för framgångsrik forskning såsom:

• Kvalitetsregister, biobanker och vårddataregister.
• Inrätta en forskningsfond för klinisk behandlingsforskning.
• Inrätta en nationell samordning av kliniska forskningscentra
• Införa en central samordning av gemensamma behov och policyfrågor

Delegationen bör vidare söka ett träffa ett avtal som beskriver hur ett gemensamt arbetssätt ska skapas och där oklarheter i dagens samarbete kan klargöras:

Förslag 3. – Entydiga priser och andra villkor för kliniska prövningar i Sverige där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras.

• Villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin 
• Meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster
• Gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag etc.
• Upphandling av ny teknik och ny teknologi

Förslag 4.  Det är statens uppgift att stärka den svenska forskningsbasen.

• Enprocentmålet för forskningen i Sverige ska uppfyllas snarast
• Utveckla miljöer för spetsforskning och innovation
• Gör strategiska tvärdisciplinära satsningar, bl.a. genom att skapa Centers of excellence

Förslag 5. Redan idag har landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för den kliniska forskningen. Trots det är inte intresset för forskning och utveckling och samarbete med akademi och industri tillräckligt. Därför föreslår Socialdemokraterna:

• Att i ett första steg en procent av landstingens intäkter avsett till forskning och utveckling
• Att i ett andra steg på 10 års sikt öka detta till två procent.

Behövs incitament?

När vi ser ut över världen för jämförbara länder – det vill säga länder som har en nettoexport av exempelvis läkemedel; Storbritannien, Danmark, Schweiz, Tyskland, Frankrike etc. – ser vi att dessa under senare år utvecklats snabbare än Sverige (Världsklass – utredningen av den kliniska forskningen, delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen).

I många av dessa länder har ett samarbete mellan vård, forskning och industri kommit längre än i Sverige. Det är därför bråttom att satsa ordentligt och långsiktigt för att komma ikapp och för att kunna konkurrera i framtiden.

En ny metod är att sänka företagsbeskattningen för den kunskapsintensiva sektorn genom lägre skattesatser på vinster från patent.

Det har också visat sig erfarenhetsmässigt att det är svårt att framgångsrikt bedriva en effektiv statlig näringspolitik; att kunna identifiera vilka företag, produkter och tjänster som är värda att satsa på. Den nya metoden med sänkt skattesats innebär att någon identifiering i förväg blir onödig och att ersättningen i efterhand har hög precision genom att patent gynnas.

Förslag 6 : Att införa sänkt företagsbeskattning i Sverige på intäkter från patenterade produkter. Utgångspunkten är att skattesatsen ska vara 10 %.

Som tidigare beskrivits finns stora problem att få goda innovationer att stanna kvar i Sverige och att utvecklas till företag tillväxt och arbeten i landet. Ett gott exempel på detta är Karolinska Institutets Innovationsbolag som för närvarande har ett 40-tal innovationer som är färdiga att ta utvecklingssteg in på marknaden. I inget av dessa 40 fall representerar den förhandlande motparten svenska intressen. Med stor sannolikhet lämnar alltså dessa innovationer den svenska ekonomin.

Det bör vara rimligt att både de statliga AP-fonderna samt andra intressen; svenska andra fonder, storföretag, utländska med-tech och läkemedelsbolag stimuleras att investera i dessa produkter och tjänster och utveckla dem i Sverige. 

Förslag 7: Att utreda hur en stiftelse kan bildas med tillträde för AP-fonderna samt andra svenska och utländska intressen för att försörja utvecklingsarbetet med kapital inom landets gränser. Tillsammans med sänkt skattesats för intäkter från innovationer samt övriga förutsättningar för forskning och utveckling i landet bör Sverige kunna utvecklas till en av världens mest attraktiva regioner för Life Science investeringar .

Det är dags att nu offensivt bygga för framtiden istället för att gräva ned sig med ideologiska skygglappar för ögonen. Det är ofta så i Sverige att kriser är det som kan utlösa en förändring i ett stagnerande politiskt landskap. Eller ska vi ännu en gång sitta passiva och vänta tills läkemedelstillverkningen också flyttar från Södertäjle och Sverige?

Anders Lönnberg (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42903

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Som sekreterare i en lokal uppfinnarförening har jag funderat på frågan och skatt och patent. Problemet är att föreslagen skattesänkning är svår att definera. Vad som skulle hända är att alla vill ha patent för sänkt skatt och kunna haka på saker på detta. En speciell myndighetsfunktion krävs för att avgöra om pengarna kan koppas till patentkraven. Om det kan överklagas fås många rättsprocesser. I praktiken uppstår en stor osäkerhet och byråkrati. Affärsmässigheten kommer i andra hand och det blir väldigt juridiskt.

Man skulle kunna tänka sig något enkelt system med en oberoende sektion på patentverket som studerar de godkända patenten och delar ut en skattefrihet till vissa. Det blir ingen millimeterättvisa förstås. För att säkerställa att det inte bluffas åker handläggare ibland ut till personer och företag och studerar saken på plats. Som komplement till patentbrev delar patentverket ut ett nytt instrument i form av skattefrihetsbrev, som visas upp till skatteverket. Rättigheten till både patentet och skattefriheten kan överlåtas. En privatperson kan överlåta den till sitt aktiebolag. Om sedan den aktuella verksamheten möter de specifikationer som anges i skattefrihetsbrevet måste skatteverket avgöra.

Frågan är hur länge det bör fortsättas med lyxen att hålla liv i de äldre med subventioner. Vård– och läkemedelsapparaten är extremt subventionsberoende och subventioner ger snedvridningar. Kunden betalar nästan inget. Behandlingar ger ibland mer skada än nytta och många tjänar pengar på detta. I hela västvärlden är det så. I USA sker ofta ”överbehandligar” med misslyckade resultat och då stäms ibland sjukhuset. Utvecklingen skulle förstärkas med en skattefrihet.

På lite sikt med sinande naturresurser kommer det nog inte att finnas pengar till sånt här. Frågan är då vad man ska dra in på. Skulderna i det ekonomiska systemet är höga och ökar mer än tillväxten. På något sätt måste pengarnas värde minska och då försvinner mycket av AP-fonderna, liksom den amerikanska, japanska och italienska statsskulden. Visst är det dumt med ideologiska skygglappar för ögonen.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2012-02-03, 15:56

Detta ämne behärskar jag egentligen inte men många visar ju att man kan skriva ändå, så jag gör ett litet inlägg.
Idag, lördag 120204, säger någon att all forskning i västvärlden ligger risigt till.
En orsak kan vara våra inköp av generika. De stora läkemedelsbolagen från väst tjänar för lite pengar och är också bundna av miljökrav som kostar pengar. Om sedan Sverige köper generika, producerat i Indien med enorma läckage av antibiotika ut i naturen, men färdig produkt är helt funktionsduglig, bidrar vi till att flytta vinsten från Sverige till Indien och till sist följer all produktion och forskning med dit också.
Jag hoppas Sverige kan använda friställda forskares kompetens till annat nyttigt inom landet. Det är väl trots allt våra skattepengar som utbildat dem.....

Permalänk | Anmäl #3 Sven I Eriksson, 2012-02-04, 14:55

Lönnbergs förslag med en skattebefrielse för patenterade produkter skulle nog få nobelpris om det fungerade. Det kan enkelt avfärdas med att det inte finns i USA. Dessutom är det omöjlig. Om det ändå infördes av politiska skäl skulle det ge stora negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Säg att det finns två lösningar, en konventionell och en ny som kan patenteras. Båda gör samma sak och kostar lika mycket. Skulle den patenterade lösningen skattebefrias blir hela branschen intresserad av en köpa en licens. Alla vill ju minska sin skatt. Det uppstår alltså ett skattepatent, en slags politisk subvention, som bygger på att skatteminskningen är större än produktens extra kostnad och patentkostnaderna. Affärsmässigheten blir kopplad till juridik och inte till produkten i sig. Det skulle således uppstå sämre produkter, som krånglar till det och ger mindre skatt.

Något annat har att göra med att något patenterat oftast utgör en detalj i ett större sammanhang och att en avgränsning kräver mycket byråkrati. Exempelvis kan en bil eller dess tillverkare inte skattebefrias därför att en detalj i denna är skattebefriad. Hur detta skulle kunna lösas har jag naturligtvis inte funderat på.

En bättre variant av skattebefrielse vore av utgå från Alnsö stadga från år 1280, som gav adeln. Landet behöver alltså en uppfinnaradel, ett slags vetenskapligt frälse, som står över alla andra. Säg att patentverket årligen delar ut 100 st personliga skattebefrielser utifrån ”bästa patent”, vilket naturligtvis blir en subjektiv sak och inte ger någon millimeterrättvisa. Skattebefrielsen fås livet ut. Den kan inte överlåtas till barn, företag med mera. Befrielsen gäller alla arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, vilket är enkelt att administrera.

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2012-02-05, 13:18

Urban Persson: Är det inte patenten en del av problemet? Nedlåsningen av kunskap sätter begränsningar för vilka som får lova att bygga vidare på idéen?

Låt oss upphäva idéen om att man kan äga kunskap, utvecklingen kommer att öka exponentielt! :)

Permalänk | Anmäl #5 Gustav Nipe, 2012-02-05, 15:36

Det är inte frågan om skattebefrielse på produkter på marknaden utan en differentiering av vinstskatten. Storbrittannien har utrett detta och funnit det helt genomförbart. Det är att jämställa med med skatteavdrag för riskinvesteringar som många länder redan har och som också diskuteras i Sverige. Skillnaden är att patentlösningen gör det attraktivt att äga och utveckla patenten i landet i fråga.

Permalänk | Anmäl #6 Anders Lönnberg, 2012-02-05, 16:28

Gustav, egentligen förespråkar jag inte patent i sig. Patentsystemet en gammal sak som kom till när det mesta var reglerat, konkurrensen var minimal och kungen och ett fåtal bestämde. Sedan dess har det bitit sig fast och blivit en riktig byråkrati och kan inte avvecklas. Jag tog upp varför det inte fungerar tidigare i något sammanhang.

Anders, att någon har utrett något och funnit det fullt genomförbart säger inget. En differentiering av vinstskatten är samma sak som en viss skattebefrielse. Den lägre skatten är tydligen kopplat till något patenterat och de aktuella patentkraven. Det är oundvikligt att det kommer att patenteras saker för att minska skatten. Eller har du tänkt dig att patenterade lösningar som inte ser ut att ge bättre ekonomi än vad som redan finns inte ska godkännas för sänkt skatt?

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2012-02-05, 19:47

Systemet med patent ger som bekant någon ensamrätt och incitament för något. Det anses ge fördelar för privatpersoner, företag med mera och till slut för det allmänna. Jag menar dock att det inte ger allmänna fördelar, men det ligger lite utanför. Storuppfinnaren Håkan Lans är ett levande exempel på juridikens oförutsägbarhet och hur illa patentsystemet kan fungera. Lans verkar ha fått ofrivilliga arbetsuppgifter livet ut.

En sekundär fördel med patent anses vara att det ger spridning av ny teknik. Patenten publiceras ju på Internet. Spridningen sker lättare än förr. Många gör regelbundet sökningar i patentdatabaserna. Branschnyheter är ju intressanta. Utifrån detta kan uppfinningar kopieras och kringgås och det förekommer speciellt i asien. Patent kostar mycket och i praktiken omfattas bara de större och närmast liggande länderna.

Allt fler patenterar därför inte sina lösningar utan publicerar dessa mer anonymt, men så mycket att ingen annat kan patentera dessa och stoppa deras verksamhet. För de som gör detta innebär patentsystemet bara risker, trassel och onödiga kostnader. Känd teknik får då inte den spridning som det är tänkt. Det hela blir än mer oöverskådligt. Företaget Research Disclosure har en ständigt växande verksamhet för dem som vill slippa patenteländet. Och de tar betalt både för publicering och sökning i deras ”antipatentarkiv”.

En personlig skattebefrielse livet ut i det här landet med världens högsta skatter för bra patent skulle leda till fler patent och att patenten blir mer tydliga och säljande. Idag är patenten ibland kryptiskt formulerade för att vara mindre lätta att förstå. Alla patent som har gett någon person skattefrihet skulle naturligtvis studeras mer och få extra spridning. Till slut skulle man till och med kunna lägga ner patentsystemet och ha tävlingen och skattebefrielsen kvar.

Med det förslag som Lönnberg har kan man patentera något för att minska skatten på verksamheten runt själva produkten. Rimligen kan man också sälja licenser på den förträffliga produkten som minskar skatten. Man subventionerar då oundvikligen dålig teknik och är på väg ut ur verkligen och in i den juridiska och politiska världen.

Permalänk | Anmäl #8 Urban Persson, 2012-02-06, 13:23