Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2012-02-01 18:02, Uppdaterad: 2012-02-01 18:02
Olle Schmidt, Europaparlamentariker, FP: Regeringen bör agera för att Sverige ställer sig positiv till en gemensam bolagsskattelagstiftning inom EU. Skattetekniskt krångel får inte vara en ursäkt för att hindra en nödvändig reform som kan skapa tillväxt och jobb.
Rapportör för Europaparlamentets årliga skattebetänkande och Europaparlamentets rapportör för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd över EU-kommissionens förslag till gemensam konsoliderad bolagsskattebas, CCCTB.
I dag röstar Europaparlamentet om det årliga skattebetänkandet för 2011, som jag är rapportör och ansvarig för i Europaparlamentet.
Betänkandet fokuserar på de skatteinitiativ som kommissionen tagit under 2011 och på områden där ytterligare initiativ är nödvändiga för att förbättra den inre marknaden, som stärker konkurrenskraften, leder till tillväxt och fler arbetstillfällen i Europa.
För att förverkliga den gemensamma gränsöverskridande inre marknaden inom EU fullt ut krävs regelförenklingar. Hinder för gränsöverskridande verksamhet måste elimineras.
Ett exempel på åtgärd är att de stora svenska exportföretagen ges möjlighet att välja en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) som nu tas fram inom EU. Istället för 27 skatteregelverk kommer det att bli en EU-gemensam metod för skatteuträkningen, vilket innebär en stor förenkling. Detta är ett bra förslag.
Införandet av en gemensam skattebas skapa ett mer konkurrenskraftigt skattesystem som gagnar gränsöverskridande verksamhet. Det minskar administrativa kostnader och byråkrati, särskilt för små företag som är verksamma i flera EU-länder. Införs en sådan skattebas skulle den inre marknaden bli effektivare, EU-företagens konkurrenskraft förbättras och EU-marknaden bli attraktivare på global nivå jämfört med andra stora marknader, som USA och Kina.
Många företag drabbas idag av dubbla skattekrav från medlemsländerna för samma vinst och de har stora svårigheter att kvitta förluster mot vinster mellan medlemsländerna. Ett införande av en CCCTB löser dessa problem.
Viktigt är att bolagsskattebasen ska vara frivillig för företagen att ansluta sig till. Om den gemensamma skattebasen införs innebär det inte att de nationella skattesystemen överges, utan de kommer att finnas parallellt med existerande system för en lång tid framöver. Men systemet bör vara så attraktivt att företagen väljer att delta i det. Förhoppningsvis blir CCCTB en sådan succé att fler och fler företag ansluter sig. Det är även värdefullt att ha konkurrerande skattesystem och institutionell konkurrens.
Det är också viktigt att understryka att skattesatsen även fortsättningsvis ska bestämmas av de nationella parlamenten. Målet är att stärka systemet för bolagsbeskattning, inte att harmonisera skattesatserna.
CCCTB måste innebära en förenkling genom att endast en deklaration lämnas in för hela koncernen, det vill säga ”en enda kontaktpunkt”. Det leder till minskad administration och underlättar en gemensam skattebehandling och samarbete mellan skattemyndigheter i olika länder.
Jag vill också inrätta ett forum för medlemsstaterna för att lösa tvister utanför domstol.
Finansdepartementets tjänstemän har granskat EU-kommissionens förslag till CCCTB. De anser bland annat att det saknas tekniska detaljer. Att skattelagstiftning är tekniskt krångligt får dock inte vara en ursäkt för att sätta käppar i hjulet för att införa och ge svenska företag möjlighet att också välja att räkna ut sin koncernvinst med gemensamma EU-regler.
I åratal har en gemensam bolagsskattebas inom EU diskuterats. Rädslan hos nationella skattemyndigheter och departement för att förlora skatteintäkter och makt över regeltillämpningen får inte längre stoppa utvecklingen mot undanröjandet hinder för gränsöverskridande verksamhet.
Folkpartiet har tydligt tagit ställning till förmån för införandet av en för företagen frivillig gemensam bolagsskattebas inom EU och har varit drivande i frågan. Nu måste hela regeringen agera för att reformen genomförs och att Sverige ska kunna delta.
Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP)
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Er strävan att skapa en EU-skatt och i förlängningen en europeisk superstat har inte stöd av väljarkåren. Tack men nej tack!
Ska hela EU gå i takt med varandra, trodde hela charmen var att vi var olika i Europa, ska ni ändra på det? en stat ett folk och allt det där...
Är inte så värst imponerad av Olle Schmidt av det jag har sett av hans inlägg i europa-parlamentet. T ex:
http://www.youtube.com/watch?v=pD4hVIAb-ro
"Ist er drauf? 1. Der Pfund ist zusammengebrochen weil es als vorreiter zu dem Euro an den D-Mark gekoppelt wurde (Warnzeichen?) 2. Mit eigenen Währungen wären die Währungen abgewertet, was zur Konkurrenzfähigkeit beigetragen hätte! Tausende Wirtschaftler haben vergeblich davor gewarnt! Blödmann...."
Tycker normala människor om hans världsfrånvända och pinsamma inlägg där han representerar Sverige.
Att vi har skattekonkurrens inom europa är bra. Hans vision om likriktad lagstiftning och likriktade lagar skulle ta bort europas dynamik fullständigt. Västeuropa blir inte ekonomiskt starkare av att centralisera ekonomiskt och politisk makt utan har historiskt gynnats av den knivskarpa konkurrensen mellan europeiska länder. Dagens folkpartister verkar rent ideologiskt vara nån sorts planekonomiförespråkare inom finans samt extrema vänsterradikaler inom alla kulturella och spirituella frågor.
Inte bara bolagskatten bör vara lika inom EU. Lagarna som reglerar företagensbildande och ansvar bör vara lika, som bolagslagarna och bokföringslagarna.
Att sänka bolagsskatten till en gemensam europeisk nivå är nödvändigt för svenska bolag ur konkurrenssynpunkt. Men Olle Schmidt får ta Carl B Hamilton i örat först som istället ställer bibehållandet av en bolagsskatty på den nivå vi har i dag mot att kapitalskatten istället skall sänkas. Det finns inget motsatsförhållande även om han försöker skapa en sådan. Ur hans nyhetsbrev "Industrimannen och ledamoten av företagsskattekommittén Rune Andersson vill sänka bolagsskatten från 26,3 till 15-20 procent (Dagens Industri den 27/12), och indikerar att hela företagsskatteutredningen står i begrepp att föreslå detta. Det är dock en olycklig skatteprioritering. Det är istället skatten på inkomst av kapital som bör sänkas."
Rune Andersson är klok han gick emot H G Wessberg som fullständigt yrade i nattmössen när han föreslog att man skulle stödja onoterade bolag genom att låna utpengar - detta skulle stimulera riskkapital. Lånat kapital är inget riskkapital. Det finns få i politiken som förstår företagandets villkor. Det duger inte med gamla generaldirektörer och politruker.
Bra med enkla lagar och låga skatter, men "en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)" verkar krångligt och byråkratiskt och förtroendet för diktaturen EU(SSR) är i botten efter Lissabonavtalet så många är misstänksamma mot EU(SSR) och deras skatteförslag.
När Sverige sänkte bolagsskatten från 52% till 28% så blev vår bolagsskatt bland de lägsta i Europa.
Sen har det blivit ett slags race mellan Europeiska länder där lägst bolagsskatt vinner.
Vilket var orsaken till att Sverige sänkte bolagsskatten till 26,3% för något år sedan (vilket iofs var en lten sänkning men (s) och alliansen kunde enas om den)
En gemensam bolagsskatt i Europa på låt oss säga någonstans mellan 18-25% skulle medföra att tävlingen om vem som har lägst bolagsskatt upphör.
För dom flesta tycker nog att det är rimligt att även bolag betalar en inkomstskatt
En utmärkt form av bolagsskatt är att endast beskatta utdelning till aktieägarna med max 20% och utdelning av lön med 20%. Ger maximal självfinansiering av investeringar och likviditet när 100% av vinsten kan stanna kvar i bolget, när bolaget går bra och överskott delas ut får aktieägarna och staten sin belöning. Estland har den modellen.
Kan tänka mig nåt slags golv kring 20 på företaget oavsett hur bra det går.
Estland kanske inte går så bra om företagen går dåligt, då blir det ett dubbelt tapp.
Irland har alldeles för låg skatt, bara 10% och är vid ruinens brant. (även om bankgarantin är huvudorsaken till underskotten) Men om företagen drar någon annanstans där skatterna är ännu lägre måste man ha en fast skattebas som är större än Irlands.
Det finns ingen som helst anledning att släppa ifrån oss det minsta till åt EU, då de redan tagit över alldeles för mycket och helt utan demokrati sitter och styr allt utför stupet.
Det är bra med fri handel och rörlighet inom Europa, men ett totalt maktövertagande från det odemokratiska EU har nästan ingen i Sverige någonsin önskat.
Däremot borde vi folkomrösta om utträde ur den kostsamma unionen och istället förhandla enskilt med andra länder om diverse samarbeten och handelsavtal.
Beskattningsrätten eller dess nivåer skall vi aldrig släppa ifrån oss då det i grunden handlar om våldsmakten och innebär att vi ger bort vår suveränitet, vilken inte har varit lätt att vinna.