Ställ rättvisekrav på ny elektronik

Ja, det är helt sjukt att EU gör affärer med länder som Kina. Det borde vara total bojkott mot denna kommuniststat.

Huruvida EU gör affärer med Kina är mindre relevant ur ett rättviseperspektiv än på vilket sätt affärer görs. EU är en stor marknad och i många andra bi-laterala handelsrelationer ställs specifika krav utifrån ett människorättsperspektiv. Genom att ställa krav på importvaror skulle EU kunna skapa incitament för företag att producera på ett mer rättvist sätt.

När jag köper kaffe väljer jag alltid rättvisemärkt. Finns det planer på att ta fram en liknande rättvisemärkning för elektronik? Det skulle ju verkligen behövas!

Om vi får en rättvisemärkning för elektronik, och om den blir trovärdig (alltså om märkningen får någorlunda gott rykte som tyder på att arbetsförhållandena faktiskt är rimliga), och om priset inte skiljer hemskt mycket, tror jag många skulle föredra att köpa rättvisemärkt.

Om det istället blir stor prisskillnad mellan märkt och omärkt elektronik kan det fungera som en varningsklocka. Om priset för omärkt elektronik är väldigt mycket lägre kan det ju betyda att något är allvarligt fel i arbetsförhållandena där dessa billiga produkter tas fram.

Själv skulle jag tycka att det är värt att ha tålamod ganska många månader extra innan jag köper elektronik, så jag kan spara ihop lite mer pengar, och får råd med rättvisemärkt elektronik. Enda kravet är som sagt att märkningen är någorlunda trovärdig.

Tyvärr finns det ingen sådan märkning. Det skulle vara hemskt bra om det fanns eftersom det skulle betyda att det fanns en rättvist producerad produkt på marknaden. Tyvärr vågar jag påstå att det inte finns en enda och det skulle göra mig hemskt glad att bli motbevisad.

Jag tror att det är många som känner som du när det kommer till rättvisa elektronikprylar. När en vet hur produktionsförhållandena vill en inte gärna stödja de företag som beter sig så mot sina anställda.

I dagsläget är dock det bästa vi kan göra att försöka minska köptrycket genom att köpa begagnat och försöka använda produkter så länge som möjligt samt att ställa frågor och sätta press på företagen så att de märker att det finns ett intresse och en efterfrågan hos oss som konsumenter.

Fair Trade skulle kunna erbjuda elektronikföretagen sina tjänster. Över huvud taget behöver de synas mer. Visserligen har många inte råd med de produkterna till vardags, men de är en viktig tankeställare. Ett svenskt exempel där rättvisemärkning skulle behövas är på blåbär och lingon.

Bra skrivet! Jag innehar själv en laptop från 2004 på vilken jag kör GNU/Linux, vilket är helt gratis, om som jag kan använda till allt det som en "normalanvändare" vanligtvis gör med en toppresterande Windows 7 dator.
Det är vi konsumenter som måste våga sätta ner foten och vägra ny elektronik jämnt och ständigt. Vi måste lära oss att ta hand om och vårda den elektronik vi har och enbart köpa nytt om det är absolut nödvändigt.

Jonathan, eftersom du är med i ett bloggprojekt för rättvis elektronik föreslår jag att ni som håller i projektet kan diskutera hur ni ser på rättvisemärkning, och undersöka hur det fungerar, och sedan kanske kontakta exempelvis dem som rättvisemärker kaffe. Kanske kan samma organisation också rättvisemärka andra saker, som elektronik. Eller, om det inte passar i deras verksamhet, kanske vet de vart ni kan vända er med ett sådant förslag.

Jag tror det är bra om förslaget om märkning kommer genom ert projekt, som ju handlar om just rättvis elektronik. Det gör att förslaget får mer tyngd än om det kommer från vem som helst som bara har kommit på idén.

Förslaget kan eventuellt få ännu mer tyngd om ni inte bara diskuterar rättvisemärkning med varann inom bloggprojektet, utan också diskuterar offentligt genom inlägg på bloggen. Då kanske ni får nyttiga synpunkter och idéer från läsare. Kanske kan sådana blogginlägg dessutom bli till engagerande läsning, kanske rentav lite spännande, om ni berättar hur ni undersöker saken, och vilka ni kontaktar, och vad för svar ni får, och hur det går sedan.

På http://rattviselektronik.wordpress.com/ försöker vi göra just detta. Vi är involverade i dialog med flera andra aktörer där vi försöker lyfta diskussionen om rättvis elektronik.

Att skriva ett debatt-inlägg här på newsmill är ett försök att få ut information till folk som inte läser vår blogg. Genom den har vi också fått många intressanta kommentarer, tips och synpunkter. Det här är också en fråga som diskuteras på många olika nivåer i samhällsdebatten, där det även finns många positiva exempel med aktörer som tagit ställning för att arbeta för mer rättvis elektronik.

Samtidigt behövs ett brett engagemang och en spridd medvetenhet om problemen inom elektronikindustrin om det ska kunna ske en förändring. På bloggen finns också många intressanta länkar vidare till andra projekt samt information om förhållandena inom elektronik-industrin.

Jonathan, förstår jag dig rätt, att du säger att ni väljer att blogga om saken, men inte är intresserade av att agera för en rättvisemärkning?

Som jag ser det kan elektronikindustrin inte lösa det här problemet på egen hand. För att industrin ska kunna göra förändringar av betydelse tror jag en rättvisemärkning är nödvändig.

Jag talar alltså inte om vad industrin vill göra. Jag vet inte om den vill eller inte vill. Jag talar om vad som är möjligt för dem. Jag hävdar att rättvis elektronik sannolikt är omöjlig utan rättvisemärkning.

Miljöskador och arbetsskador i länder långt bort är s k externa kostnader. Uttrycket extern kostnad betyder en kostnad som drabbar någon annan än den som åtnjuter nyttan.

Marknadsekonomin är visserligen fantastiskt bra och effektiv på väldigt många sätt. Men den är extremt dålig på att optimera situationer där det finns höga externa kostnader.

Antag att ett elektronikföretag ensamt bestämmer sig för att agera med samvete. Då blir det företagets produkter dyrare än konkurrenternas. Risken är mycket stor att kunderna väljer bort dessa dyrare produkter, och företaget går i konkurs.

För att hindra detta krävs att företaget som har samvete satsar en mycket omfattande andel av sin marknadsföring på att förklara för kunderna att de agerar med samvete. Det är mycket svårt att klämma in tillräckligt mycket av sådana berättelser i en annons om hemelektronik. Dessutom är det inte säkert att kunderna tror på deras utfästelser. Dessutom kommer företaget att oroa sig för att berättelserna ska få kunderna att tappa lusten att köpa elektronik när de ser dessa annonser, samtidigt som kunderna glömmer saken när de ser konkurrenternas annonser, så i slutändan går kunderna ändå till konkurrenterna, och företaget som har samvete går ändå i konkurs.

Däremot är marknadsekonomin mycket märkesmedveten. Både företag och kunder påverkas mycket starkt av image och intryck, logotyper och märken. Om det uppstår en positiv och samvetsfrämjande image kring rättvisemärkt elektronik blir läget därför helt annorlunda.

Med en rättvisemärkning uppstår ett tryck som gör det möjligt för vart och ett av företagen att på egen hand agera med samvete, utan att företaget behöver stå ensamt med hela risken och ensamt ta hela bördan av att sköta berättandet.

Att det inte finns någon märkning tror jag helt enkelt beror på att inte rätt personer har kommit på idén.

Därför tror jag det är mycket värdefullt om ni, som genom er blogg redan jobbar seriöst med ämnet, vänder er till lämpliga instanser som kanske kan starta en rättvisemärkning. Och bäst tror jag som sagt att det är om ni först diskuterar rättvisemärkning på bloggen, och samlar idéer och funderingar kring rättvisemärkning där, och sedan kontaktar en lämplig organisation. Då tror jag en rättvisemärkning kommer igång.

@ kafauzo: Jag är rädd att du förstått mig fel i så fall. Vi bloggar om detta för att öka medvetenheten om rättvisefrågor som ett led i ett större engagemang. Detta är en form av åtgärder som är viktiga. Vi är också i dialog med politiker, företag och organisationer. Men för att någonting ska hända behövs ett brett engagemang och en mångfald av åtgärder.