Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (90) Skriv

Försvarets rekrytering

Soldater reagerar på att Livgardet tar bort deras sängar.  Läs (22) Skriv

Infrastrukturen

Foto: Scanpix.
Örjan Hultåker/Företagarna Stockholms stad om Infrastrukturen

Det ser mörkt ut 2012 – utom för Stockholmsföretagen

Företagarna Stockholm: Små och mellanstora företag i Stockholm är avgörande för att Sverige ska klara lågkonjunkturen. Men då måste staden få en rimlig andel av satsningarna på infrastruktur.


Om författaren

Örjan Hultåker

Ordförande för Företagarna Stockholms stad

Analytiker SKOP

År 2008 inleddes finanskrisen, som nu har övergått till en statsskuldskris. De ekonomiska utsikterna för år 2012 är dystra. Ju närmare årsskiftet vi kom, desto mer pessimistiska blev de ekonomiska prognosmakarna.

Sverige klarade av finanskrisen på ett bra sätt. Men som alltid drabbades även vi av ekonomiska misslyckanden i andra länder, vilka fick en stark negativ påverkan på vår produktion och sysselsättning.

Bruttonationalprodukten minskade, antalet arbetade timmar minskade, och arbetslösheten ökade.

Både 2010 och 2011 innebar en stark återhämtning, med ökad produktion och fler arbetade timmar. Tyvärr ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå – eftersom det krävs mer än två års tillväxt för att skapa en ökad sysselsättningsgrad.

 

Risk för tredjedipp

Länge oroade sig marknaderna för att det skulle komma en dubbeldipp, det vill säga en andra negativ nedgångsvåg efter finanskrisen. Nu är den här, i form av statsskuldskrisen.

De politiker som valde att ensidigt satsa statens pengar på att hjälpa bankerna bör kanske fundera på hur smarta de var. Väldigt litet eller inget av det statliga stödet gick till de mindre och medelstora företag som normalt sett står för tillväxten i ekonomin.

När pengarna sinar i staternas kassor finns det risk för en tredjedipp, inte minst om euron går under. Inför den andra dippen kan Stockholmsföretagen dock sätta sitt hopp till att de ofta klarar sig bättre i lågkonjunkturer än näringslivet gör i andra delar av Sverige. Ett exempel är den första dippen under finanskrisen.

Ett bra mått på den ekonomiska hälsan är utvecklingen för lönesummorna, korrigerade för inflationen.

En analys visar att de inflationskorrigerade lönesummorna sjönk för hela den svenska ekonomin. I Stockholms län gick det dock bättre. Trots den lågkonjunktur som rådde 2009 under finanskrisens första dipp, så ökade de inflationskorrigerade lönesummorna i Stockholms län – och i synnerhet i Stockholms stad.

 

Störst tillväxt i Stockholm

Stockholms län, och i synnerhet Stockholms stad, har länge varit Sveriges tillväxtmotor – en motor som successivt fått fler växlar och fler hästkrafter.

I Stockholms län bor drygt en femtedel (22 procent) av Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år. De står dock för en betydligt större andel än så av den totala produktionen. År 2008 svarade Stockholms län för en knapp tredjedel (29 procent) av alla varor och tjänster som produceras i Sverige.

Stockholm får en allt större betydelse för Sveriges ekonomi. Mellan åren 2005 och 2010 ökade lönesummorna, exklusive inflationen, med cirka 14 procent i hela Sverige. I Stockholms län var ökningen 18 procent.

I Stockholms stad var tillväxten ännu större. Lönesummorna exklusive inflationen ökade med hela 20 procent, det vill säga sex procentenheter mer än genomsnittet för hela Sverige.

 

Politikernas ansvar

För att Stockholm även i fortsättningen skall kunna vara Sveriges motor krävs att staden får en ökad och rimlig andel av de statliga satsningarna på vägar, järnvägar och flyg. Det är politikernas ansvar om Stockholm även i fortsättningen skall kunna skapa det överskott som behövs, om Sverige skall kunna klara sig genom finanskriserna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42745

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

När skeppet Vasa skulle prövas så sjönk den plötsligt och det blev ett hack i tillväxtmotorn. Jag såg ett TV-program nyligen om detta och bara skrattade. Ungefär samma galenpanor styr Stockholm och landet idag.

En förklaring till att Stockholm är överhettat finns i en lägre inkomstskatt ungefär en tusenlapp i månaden jämfört med många kommuner. Eftersom ledande anställningar med högre löner finns där inom företag och förvaltning så går det att ha en lägre skatt. Något annat som har gett samma sak är den nya fastighetsskatten med ett fast belopp. Både inkomstsskattens och fastighetsskattens konstruktion torde vara internationellt unika. Makthavarna tar helt enkelt för sig så gott de kan.

En liknande effekt fås av frihandeln inom EU med livsmedel. Livsmedelsimporten ökar någon procent varje år och i grunden beror det på geografiska skillnader. Landsbygden pressas hårt och det får många spridningeffekter. Bonden köper olika saker som denne behöver, vilket påverkar ekonomin, vilket påverkar befolkningen, vilket påverkar service av de mest olika slag. Omvänt när servicen blir sämre så sker en utflyttning och ekonomin försämras.

Det skulle vara intressant att höra en redogörelse från Hultåker om teorin med motorn.

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2012-01-27, 15:49

Räkna bort den svulstiga bank- och finansbranschen från Stockholm ekonomi så är den inte längre så imponerande.

2005 peakade oljeproduktionen i världen vilket ledde till en oljeprischock som ledde till finanskrisen 2007-8. Efter den kraftiga nedgången blev det en återhämtning när stater bailat ut bankerna men nu är den återhämtningen över.

Statsskuldkrisen är bara ett symptom på den underliggande energikrisen.

Det vi ser är en dubbeltopp som förebådar en kraftig och långvarig nedgång i hela världsekonomin för oljeproduktionen är dömd att falla kraftigt framöver och det finns ingen energikälla som kan kompensera de enorma energibortfall det handlar om.

Eftersom olja används till livsviktiga ändamål som mat och värme så måste den industriella produktionen minska kraftigt. Det innebär att behovet av transporter och annan industriell infrastruktur minskar. En satsning på sånt är resurser i sjön.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2012-01-27, 16:10

Bo T har helt rätt. Tillväxtsamhället är kört och saknar fullkomligt en framtid. Vi hade behövt tänka och agera på helt nya sätt, men efter 40 år av politisk korrekthet och åsiktstyranni fiinns det inga nya idéer någonstans och ingen jordmån för dem att omsättas i, bara perspektivlös medelmåttighet. Vi kan ju inte ens förmå oss att stoppa den genomdestruktiva migrationspoitiken eller undersöka dess kostnader.
Det här är på väg i 180 rakt in i en tegelmur och det bästa vi kan hoppas på är att vi genom kraschen botas från den stolliga tron på evig tillväxt och eviga resurser och att det alltid går att ösa på med fler människor.

Permalänk | Anmäl #3 Tussilago Kaprifol, 2012-01-27, 19:15

Ett sätt att satsa på Stockholm som säkert stockholmarna själva kan klara av utan hjälp av oss "lantisar": Bygg fler bostäder.

Permalänk | Anmäl #4 Johan E Karlsson, 2012-01-27, 20:01

Sammanfattningsvis så har Stockholmarna haft en bättre löneutveckling än resten av landet.

Permalänk | Anmäl #5 Totte B, 2012-01-28, 14:22

Lönerna i Stockholm borde ökas ännu mer relativt resten av landet med ett byggande av hundratusentals bostäder och mängder av infrastruktur med omfattande subventioner. Det går att fortsätta med ett borttagande av tullarna på allt från världens alla länder och en ny typ av subvention inom containertransporter. Det finns motorer i Stockholm, Kina och Bryssel. Eftersom det mesta av landet är en broms så går det att införa en bromsskatt så att det inte bromsas i onödan. Motorn måste få maximalt med luft och bränsle och här måste skatterna vara låga.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2012-01-28, 16:08

Så länge det råder kronisk bostadsbrist i Stockholm kan man inte satsa på mer tillväxt. Det är ju bara att slänga pengarna i sjön.

Vidare så ser jag inte hur ni skulle vara missgynnade av infrastruktursatsningar. DE nya snabbtågen går ju till Stockholm utan att stanna i resten av landet. Arlanda är unikt stort inom flyget. Att ni vill ha fler nordssydförbindelser är ju era egna områden. DE NordSydförbindelser som finns nu är Byggda av staten när dom borde ha bekostats av Stockholmarna själva. Ni har föreslagit en löjligt påkostad förbifartsled för minst trettio miljarder vilket är minst dubbelt mot vad en motsvarande motorväg borde kosta. Men den skulle egentligen bara användas av Stockholmarna själva. Därigenom så borde den betalas av Stockholmarna själva. När det gäller hamnar. Dagens fartyg är så stora att dom inte kan navigera i skärgården.

Ni borde ha mer underlag än ett allmänt missnöje om ni ska motivera mer infrastruktur i Stockholm. Ni är Sveriges rikaste område och borde kunna betala er egen infrastruktur.

Permalänk | Anmäl #7 Anders Olsson, 2012-01-29, 00:51

Re Anders Olsson: Vill du vänlig sluta tilltala en inhomogen folkmängd om drygt två miljoner människor som "ni" och förutsätta att dessa har en gemensam åsikt. Det framstår som korkat.

"Vi" har givetvis rimlig rätt till en andel av infrastrukturinvesteringarna som ungefär motsvarar ungefär vår andel av befolkningen. Varken mer eller mindre. Allt därutöver bör betalas av regionen via exempelvis brukaravgifter.

Permalänk | Anmäl #8 Förståsigpåare, 2012-01-29, 23:07

#8
Alla städers interna transporter bekostas av städerna själva. Det är en ganska självklar princip.

Det ni egentligen anger mot detta är ett argument om att ni är viktigare än andra landsändar. Vilket i sig är moget på en femåringsnivå.

Om ni ska dra vi är en femtedel av landet argumentet så skulle ni förlora fyra femtedelar av myndighetsjobben i stockholm, eftersom jag inte tror att ni vill det så sluta att kräva leklåderättvisa och inse det enkla faktum att ni gynnas av staten i alla andra avseenden utom detta och att ni på ett område får acceptera att andra också måste gynnas nån gång.

PS Ni avser den lilla grupp lobbyister som vill ha pengar från staten utan att kunna motivera det.

Permalänk | Anmäl #9 Anders Olsson, 2012-01-30, 19:39

Svenska modellen
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.