Om Odell blir KD-ledare måste häxjakten på hundar upphöra

Tramsigt !
- alla klarar inte av hundar som Kåmark t.ex.:

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.802454-kamark-en-raddande-angel

Det är tveklöst så att vissa hundraser och blandraser har större potential att skada eller döda människor. Precis som att en tiger har större potential att göra det samma än vad en katt har.
Rent teoretiskt kan det vara så att det krävs vanskötsel från ägaren MEN beroende på genomet har en del hundar större potential att skada och döda än vad andra hundar har (tex. de som är betydligt mindre).

Helt rätt om att det inte finns "farliga hundraser". Däremot tycker jag inte att Sverige är världens framgångsrikaste hundland. Tvärtom, Sverige är ett av de sämsta länderna i Europa att ha hund i. Överallt möts man med förbud och trångsynthet. I Frankrike och Schweiz t ex är det självklart att man tar med sig vovven på restaurang. I Sverige blir man bortschasad från uteserveringar om man har jycken med sig.

Vov!

Bra skrivet och det är sorgligt att vissa politiker argumenterar som Odell. Det är mycket billiga poäng som inte gynnar någon. Dessutom har du rätt i att det är lättare att göra hundarna till syndabockar än att göra ägarna till det.

Håller helt med Fredrik här!
Resonemanget att vissa raser har större potential att skada har ju en del luckor.
Hur bedömer du den potentialen?
T.ex, en Grand Danois är ju större, tyngre och har troligen större käktryck än en Jack Russel men jag skulle ändå säga att den senare medför större risk för bett.
Krävs det fyra bett av Jack Russeln för att uppväga ett från Grand Danoisen eller hur ska man vikta det?
Poängen är att det alltid är en kombination av faktorer med EN gemensam faktor. Dålig ägare medför ALLTID risk för olyckor.

Satsa alltså hellre på någon slags förarbevis för hund och backa upp det med kännbara påföljder vid avsaknad.

Om vi säger "ja, vissa hundar har större potential att skada och eventuellt döda en människa än andra, och dessa hundraser bör förbjudas", i så fall kommer vi vara tvungna att förbjuda varenda hundras större än en cockerspaniel. Eftersom ju större hund, desto större gap, desto större möjlighet att göra allvarlig skada.
Detta skulle innebära att sveriges tre populäraste raser skulle bli förbjudna: labrador, golden retriver och schäfer.

(anledningen till att jag tar just en cockerspaniel som "mall" är pga att den är ungefär lika stor som rasen staffordshire bullterrier som Odell vill förbjuda)

Egentligen är det rätt meningslöst med en stor hund om man inte specifikt behöver hundens fysiska egenskaper till ett visst ändamål, som att dra. Håller man en hund bara för att den skall vara hund är det mycket bättre med små söta hundar.

Patetiskt och tragiskt med hundägare som försvarar hundproblematiken i urbana miljöer. Jag har vuxit upp med en mängd hundar och jag gillar hundar. Just därför avskyr jag hundägare som förstör för andra hundägare och för allmänheten genom att hävda att just deras hund är "snäll" och i brott mot lagen eller lokala ordningsföreskrifter ska få gå lös så att:

a) andra hundägare som sköter sig och har sina hundar i koppel får problem med sina hundar (orolighet m.m.)

b) andra hundägare som sköter sig och har sina hundar i koppel och faktiskt har koll på hundens toalettbestyr och tar upp efter hunden ska få lida för att ansvarslösa hundägare med lösa hundar låter sina hundar använda allmän plats som toalett och förstör ryktet för alla hundägare

c) joggare på skogsslingor som även används av hundrastare ska komma emellan och antingen bli rädd eller av misstag bli biten när lös hund ryker ihop med kopplad hund (sker varje dag!)

d) hundrädda inte kan känna sig säkra utomhus

e) barnvagnar ska välta när stor, snäll, glad och lös hund jagar annan stor, snäll, glad och lös hund ("de har ju så roligt - förlåt!" säger hundägaren medan den chockade föräldern mållös stirrar på vält barnvagn och gallskrikande spädbarn och när polisen kommer så har hundägaren försvunnit)

f) småbarn som leker i parken ständigt ska riskera komma i kontakt med hundavföring

g) folk i allmänhet då och då till sin förfäran ska tvingas upptäcka att undersidan på deras skor är kletiga av hundavföring. (Jätteroligt att sitta på en arbetsintervju och upptäcka att lukten av hundskit kommer från ens egna omsorgsfullt upputsade skor...)

h) varje år otaliga småhundar blir svårt bitna av lösa hundar och då och då får sätta livet till

i) lösa hundar som biter människor är mycket vanligt förekommande (och då spelar det ingen roll om hunden "blev rädd och egentligen är snäll" eller om det var "en rad olyckliga omständigheter"). Detta får då och då tragiska konsekvenser med barn som får sina ansikten förstörda för livet.

Sedan har vi hundar i eller utan koppel som kissar på gatlyktor, elskåp, cyklar etc. Äckligt och kostar oss skattebetalare stora belopp i form av söderrostade metall. Gatlyktor är numera kostsamt specialbehandlade nedtill för att bättre stå emot hundurin. Varje dag ser jag hundägare som utan att generas låter sina hanhundar kissa på lite vad som helst. Hur är detta möjligt?

Även en "snäll" hund kan bitas om den blir rädd; även en snäll hund kan råka bita en människa som oombett råkar komma emellan två hundar som ryker ihop; samt då och då biter en "snäll" familjehund bort halva ansiktet på något litet barn ("vi förstår inte alls vad som hände - vår hund har alltid varit underbar mot barn...").

Om det statistiskt går att visa att vissa hundraser per tusen hundar är mer involverade i skador mot människor och andra hundar (t.ex. pga. "sönderavling"), varför skulle vi inte politiskt försöka göra något åt ett sådant problem?

För att använda artikelförfattarens jämförelse med bilar kan jag upplysa om att man alls inte får framföra onödigt farliga bilar på våra vägar. Just därför fartbegränsas effektstarka serietillverkade bilar redan vid tillverkningen. Just därför finns nogranna regler om mönsterdjup på däck, utsläppsregler, regler om höjd och bländning på strålkastare - samt fartregler etc. Just därför finns nogranna regler om krav på förarnas synskärpa och deras avstående från att köra när de äter vissa mediciner eller har druckit alkohol.

Hundägare däremot får gärna rasta hunden efter ha druckit flera glas vin. Hundägare finns ingen särskild kontroll av överhuvudtaget. Självklart dödar inte hundar hundratals människor varje år som trafiken gör. Icke desto mindre var artikelförfattarens jämförelse med bilar sällsynt dålig och visar tvärtom bara på hur regellöst och slappt samhället ser på hundägares lämplighet och beteende.

Förbjud gärna vissa hundraser eller kräv specialtillstånd med obligatorisk kontinuerlig psykisk testing av sådana hundar eller andra restriktioner.

Höj bötesbeloppen rejält när det gäller oansvariga hundägare! Sätt polisbefogenheter bakom lokala förordningar i den mån det saknas!Det fungerar inte att ha bötesbelopp i storleksordningen 1 000 kr. Risken att bli bötfälld av t.ex. mycket glest förekommande patrullerande polis är mycket liten. Lös hund där lös hund inte får förekomma kan gott få kosta minst 5 000 kr. Hundavföring som inte plockas upp kan gott få kosta minst 5 000 kr.

Inför DNA-register på alla hundar! Vid upprepade problem med hundavföring kan ett provas skickas in och rätt hundägare automatiskt bötfällas. Kostnaden för ett sådant DNA-register bör bekostas av hundägarna själva.

Jag är så trött på daltandet med folk som förstör för andra. Hundar är underbara varelser som tjänar mänskligheten väl på en rad olika sätt. Det finns bara en kategori människor som är ansvariga för de naturligtvis relativt små samhällsproblem som finns med hundar och det är ansvarslösa hundägare. Mycket sorgligt - och så attans onödigt!

Kära Newsmill-moderatorer, att kalla vissa hundar för missfoster kan knappast strida mot Newsmills regler. Här kommer mitt inlägg igen:

Farliga bilar är förbjudna. Samma sak borde förstås gälla hundar. Kanske borde vi rentav införa en årlig hundbesiktning och ställa krav på att hundägare måste genomgå utbildning och inneha hundkörkort.

Dessa "hundraser" har överhuvudtaget inget existensberättigande. Släpp jakten fri på dessa missfoster.

#8 Maria Eriksson

Majoriteten dödsfall orsakade av hundbett beror på att infektion uppstår. Så vi måste förbjuda även cocker spaniel. Men det gör ju hela farliga-hundar-frågan väldigt enkel egentligen: Förbjud allt!

Jag menar, hundar tillför ju inte ett skit...eller vänta nu, det finns visst en hel del forskning som visar på hundens påtagliga positiva effekter på människans välbefinande...hmm, nu bidde det visst svårt igen, fasen också...men Odell grejar säkert detta, varför komplicera saker och ting när det finns billiga politiska poänger att hämta?

Hörru Kristian Grönkvist. Du brukar ju faktiskt kunna skriva något vettigt emellanåt så du kanske skulle ta och läsa mitt inlägg en gång till!?
Poängen var ju hur du skulle bestämma vilka som skulle förbjudas. Det blir näst intill omöjligt att göra riktlinjer. OM du inte, i linje med ditt argument om skjutvapen, vill ta bort allt farligt och därmed förbjuda ALLA hundar?

Framkomligt är nog att kontrollera ägarna istf hundarna som andra också skriver.

Nej, det är naturligtvis lågutbildade unga män med hävdelsebegär och kriminell omgivning vi borde förbjuda. Slapp vi sådana slapp vi samtidigt nästan alla kamphundar.
Men då är partierna i alliansen inte mycket att hoppas på. Lågutbildade utan hopp om en bättre framtid är ju deras viktigaste verktyg för att öka företagens lönsamhet. Kamphundar, handeldvapen, maffiagäng och våldskriminalitet är marknadsliberalismens pris. En del tycker att det är helt ok.

Jorå, nog har jag trampapt i hundskit allt. Och?

Ansluter till Jonas (#15): Du för ju emellanåt resonemang som både håller ihop och tillför intressanta aspekter, Kristian. Varför inte tillämpa lite stringens i tanke och skrift även i fråga om hundar?

@11 Peter Andersson

Är du inte klok?
Att man skall plocka upp efter är självklart, men att du beklagar dig över att hundar kissar på lyktstolpar och elskåp får mig att undra hur du ser på hunden.
Tror du att det är en robot, utan några som helst känslor, som lyder minsta vink, t.o.m. var den skall kissa eller ej?
2010 anmäldes ca 88 000 misshandelsbrott. 2009 tvingades 345 personer uppsöka läkarvård för hundbett. Denna fakta gör mig betydligt mer rädd för människor än för hundar.
Och jag trampar hellre i en hundbajs än fimpar, snus, spott, snor, urin, kondomer och allt annat skräp som människor behagar lämna efter sig precis överallt.
Så skall man jämföra det elände som hundar respektive människor ställer till med och presentera detta på ett överskådligt sätt, så motsvarar hundarnas en ärta, och människornas solen.

Snälla Peter Andersson 2, kan du inte förklara vad sönderavling är, samt på vilket sätt detta (vad det nu är) kan ha medfört att vissa hundraser är mer inblandade i personskador än andra?

När du ändå är igång kanske du även kan berätta lite mer om vad som ligger till grund för din uppfattning att politikerna inget gjort i frågan...jag menar med ny lag sedan ett par år och allt.

Om du är på riktigt meddelsamt humör (vilket du ju var åtminstone så sent som kl 14.10) kanske du även kan klargöra hur man avgör vilken ras en hund tillhör (detta torde ju vara rätt så viktigt i sammanhanget) samt hur kontinuerlig "psykisk testning" ska genomföras på ett rättssäkert sätt.

Avslutningsvis undrar jag om du menar att det faktum du beskriver, att även det du kallar snälla hundar kan bitas, innebär att både snälla och elaka hundar ska förbjudas?

Blir så upprörd när jag läser vissa kommentarer här. Hur kan ni ens vara för att förbjuda vissa raser?

Idag förbjuds kamphundar, imorgon förbjuds chihuahuan. ALLA hundar kan bli aggressiva. Och att skriva att man inte har någon nytta av en stor hund är bara dumt. Jag har haft flera små hundar och har nu en staffe, som visserligen är liten också men ändå sedd som en stor hund. Han är den lugnaste hunden jag någonsin haft!!

Jag upplever att större hundar ofta är tryggare i sig själv än vad små är. Små är ettriga och jobbiga bara.

Tycker ni att man ska förbjuda vissa folkgrupper också där statistiken visar att dom och dom är mer aggressiva och gör stor skada??

Om man ska förbjuda vissa raser, hur blir det då med blandraser? Nån som vet?

#22

Det var ju det jag gjorde, Kristian. Men tydligen var jag inte tillräckligt konkret. Nåväl, i stället för att skriva dig på näsan och upprepa min fråga så bjuder jag på ytterligare en. Du skriver (#5):

"Kan Du överhuvudtaget något om hundar, så vet du precis hur det går till.
Man tar den aggressivaste ungen ur en kull och avlar den med den aggressivaste ur en annan. De får gärna vara hjärnskadade. ..."

Som var tänkande människa som läser detta snabbt torde inse, är det inget annat än snömos. Waste of space helt enkelt. Eftersom du sannolikt inte håller med mig skulle jag, för att kunna förklara för dig vad som är felaktigt, först vilja be dig att förtydliga genom att svara på NÄR man tar den aggressivaste i en kull och parar den med en likasinnad ur en annan kull? VEM gör detta? Vilken hjärnskada ser man helst att hundarna har? Är detta vanligt? När du svarat på ovanstående får du gärna tydliggöra dina källor. Mot bakgrund av ditt tonläge ("Kan Du överhuvudtaget något om hundar...", "Du vet precis vad jag menar om Du är ärligt intresserad av hundar...") förmodar jag att det är självklar och basal kunskap du återger. Därmed borde det vara busenkelt att förtydliga det jag undrar över.

För det andra kan jag inte låta bli att fråga vad du menar med att avla en hund med en annan? Jag menar du är ju inte buskablyg med att framhålla dina tydligen massiva biologiska kunskaper, men detta uttalande får mig att undra om du huvud taget vet vad avel är. Om jag misstagit mig ser jag som sagt fram emot en förklaring.

#22

Hej Mattias,

Du sätter fingret på ett av många mycket svårlösliga problem man ställs inför om man börjar förbjuda raser. Bland annat därav min retoriska fråga i #19 till Peter om hur man avgör vilken ras en hund tillhör (en fråga som givetvis inte fått något svar).

I praktiken har man gått endera av två vägar i de länder där man infört rasförbud:

1 - Man specificerar in absurdum ett antal karaktäristika hos hundarna, och om en hund uppfyller dessa är den att betrakta som förbjuden. Extra tragiskt i sammanhanget är att man brukar rikta in sig mer eller mindre uteslutande på utseendemässiga karaktärer (bredd mellan ögonen, pälskvalitet, kroppsform mm mm), trots att alla vet att bortsett från storleken har utseendet lika lite att göra med hur potentiellt farlig en hund är som som det har betydelse för människors farlighet. Orsaken att man ändå gör på detta sätt är såklart att det är oerhört svårt att definiera och mäta det som verkligen skulle kunna tänkas ha betydelse, nämligen hundens mentala status. Även om detta således är ett rent löjligt system, som dessutom inte så lite för tankarna till olika rasbiologiska obehagligheter inte minst i Sverige, så betyder det inte att man diskriminerar blandraser i förhållande till renrasiga hundar - alla hundar oavsett ursprung som ser ut på ett visst sätt är förbjudna.

2 - Den andra vägen är att lägga bevisbördan på hundägaren; om du blir anmäld för att ha en förjuden ras är det du som måste bevisa att din hund INTE är av förjuden ras eller en korsning där förbjuden ras ingår. Som bebvis brukar godtas att hunden är märkt och registrerad i av staten godkänd stambokförande hundorganisation. Om man har en blandras blir det emellertid omöjligt att på detta sätt bevisa sin oskuld eftersom det i allmännhet inte finns något motsvarande register för dessa. Därigenom blir man är helt utelämnad till rättsvårdande myndigheters godtycke. I princip är därmed blandraser att betrakta som förbjudna. I Sverige, som har världens lägsta andel blandrashundar, skulle detta innebära att i storleksordningen 250.000 hundar i ett slag bli olagliga.

Jag håller helt med Fredrik Steen. Han är en erkänd profil i hundvärlden, med lång ocvh bred erfarenhet.
Med vilken bakgrund och erfarenhet kan Nils Stibor nedan, kalla
FS inställning för trams?
Hur kan Kristian Grönqvist tala om hur det går till vid avel, som om all avel ginge till på detta vis? Det är väl i så fall den oseriösa aveln av hundar, oberoende av rasinblandning, och med försäljning till oseriösa - olämpliga hundägare, enkom för vinnings skull.
Det KD genom Mats Odell sysslade medf inför senaste valet, var ett röstfiskeri för att hålla sig kvar ovanför 4-procentsspärren. För som man ropar får man svar. Vad får man för svar när man ställer frågan: "skall vi tillåta kamphundar?" och gör så i samband med ett reportage om en incident där det inte fastställts någon ras, men där anmälaren uppgivit att det var en kamphund inblandad. Detta baserat på utseendet. Har man som jag haft kontakt med landets samtliga polismyndigheter för att undersöka tillgänglig s.k. statistik, vågar jag påstå att jag vet vad jag pratar om.
Jag sysslar även med en daglig mediebevakning, där till min glädje oseriösa artiklar minsklat med 39% från 2010, till 2011.
Förbjud istället de tvåbenta varelser som inte sköter sig, att hyra lägenhet. Det regleras väl redan i hyreslagen. Grönqvist kanske även skulle titta in i den vetenskapliga undersökning som gjorts på hunddjuret räv, vad gäller avel, inriktad på att få fram tama individer. Det tog sex generationer tills man fått fram rävvalpar som ville sitta i knät på sina skötare, och bli klappade. Åt vilket håll man avlar beror inte på hundaraserna utan på de beräknande tvåbenta individer som med sin avel ser en en vinning i det man gör, utan intresse av hundens välbefinnande..
Såg för en kort tid sedan t.o.m. en person som på fullt allvar skrev att: "Kamphunden härstammar från vildhunden, och sådana individer passar inte in i vårt samhälle". Man tar sig för pannan.

Det är 175 år sedan djurkamper förbjöds i vår del av världen. Det har fötts väldigt många generationer hundar därefter, med en helt anna inriktning av avelsvertksamheten.
Värt at påpeka är även de länder som avskaffat tidigare införda hundrasförbud, t.ex. Nederländerna och Italen, då dessa visat sig intew fungera. I England har nu en Dog Control Act, passerat Överhuset, och är på väg genom Underhuset. Den skall lägga ansvaret för hundars uppoförande på ägarna, och ersätta den rasspecifika lagstiftning som gällt sedan nittiotalet, vilken resulterat i många tragiska beslut baserat på individers utseende istället för uppförande..
Jag hoppas vi slipper Mats Odell och hans framtoning och förenklingar i denna fråga.

Den enda kamp seriösa ägares s.k. "kamphundar" utkämpar, är den mot fördomar!

#26

Varför svarar du inte på frågorna jag ställde till dig, Kristian? Blev det för besvärligt för dig att konkretisera ditt svammel månne? Nä, på något vis beror det såklart på att jag är ointelligent, biologiskt okunnig och på det hela taget fullständigt dumihuvet, eller hur Kristian? Det är ju slika omdömen du brukar hemfalla till att häva ur dig, både då din meddebattör faaktiskt är sällsynt korkad men dessvärre även då du inget har att komma med i sak.

Svagt av dig! Stå i stället för att du pratat i nattmössan och gör bättre nästa gång. Då vinner du i respekt i stället för att som nu ha tagit ytterligare ett steg på vägen mot eptetet "han som tycker men inget begriper....men han tycker som sagt...jävlar vad han tycker!"

#21 Ja du Kristian!
"Påvisa ett fel i mitt resonemang eller veklighetsbeskrivning eller läs biologi."
Det var ju precis det flera av oss gjorde men det gick tydligen över ditt huvud!? Något som även PG påpekar ovan.
Vad gäller biologin så ja....räknas det att jag har forskning i medicin som yrke på nivån Ass. Prof?

"Eget tyckande är fortfarande inget värt"
Nä, du säger det men motsäger dig själv i varje inlägg som saknar fakta men däremot har en stor mängd åsikter.

"Till den svenska intelligensreseven, ingen nämnd ingen glömd."
Hmm, ska man förolämpa några för bristande intelligens bör man kanske börja med att se till att stava rätt? Det blir liksom mer schvung i det då :).

Jag får nog anse mig överbevisad av dig. Jag hade fel" Du skriver inte vettigt vilket jag påstod ovan. Jag tar tillbaka.

Naturligtvis skall man kunna förbjuda att vissa typer av hundraser förbjuds i samhället. De som har potentiellt farliga hundraser bör vara tvugna att söka om tillstånd om innhav. Djuren bör vara begränsade till att vistas inom inhängnat område.

Det kan inte vara okay att folk har farliga djur, som eventuellt kan angripa "oskyldiga" människor, som inte har gjort livsvalet att leva med dessa djur med alla de risker det innebär. Giftiga ormar, tigrar, lejon, vargar och hundar kan utgöra en stor fara för människor. Dessa bör därför vara omgärdade med restriktioner för hur de sköts, hur de inhägnas och var de får uppehålla sig.

Djur kan vara oberäkneliga. Det finns de som varit "experter" på att närma sig farliga djur, men de har i slutändan blivit uppätna, trots sina stora kunskaper. Visst kan en och annan vara fascinerad av dessa djur, men de kan inte ha rätt att alla övriga personer skall riskera liv och lem för deras intresse och fascination.

Det blev fel ovan. Det skall stå: "Naturligtvis skall man kunna förbjuda vissa typer av hundraser i samhället"

#30
Oj oj, Kristian, både en bachelor och en master, jag då får man verkligen passa sig, det står ju fullt klart.

I övrigt tvingas jag åter konstatera att du inte gör ens en ansats till att förtydliga ditt tidigare svammel, detta trots att jag hjälpt dig på vägen genom att ställa ett antal raka enkla frågor (#23). Kan du inte åtminstone försöka förklara varför du inte svarar? Jag förutsätter att det inte beror på bristande kunskaper eller förståndsgåvor (bachelor och master och allt...), så vad handlar det om? Är det under din värdighet att svara på frågor?

Får jag påminna om att jag svarat på den enda raka fråga du ställt (om huruvida jag trampat i hundskit eller inte). Eftersom relevansen i denna din fråga övergick åtminstone mitt förstånd bad jag dig förklara detta...med det vanliga resultatet, nämligen att du, i stället för att svara, på känt manér orerar i kommentar efter kommentar om din egen överlägsenhet och andras värdelöshet.

Då jag ändå har äran att kommunicera (nåja) med ett så till den grad överelägset exemplar som du, Kristian, så måste jag ta tillfället i akt och be dig om hjälp. Du använder ofta uttryck som "oseriösa aveln" och "tar den aggressivaste ungen ur en kull och avlar den med den aggressivaste ur en annan". Då jag undervisar om exempelvis hundens historia på universitetet brukar jag vinnlägga mig om att vara klar, tydlig och korrekt, samt undvika att använda meningslösa fraser som inget säger. Om jag således inte begriper vad avel är använder jag mig inte heller av det ordet. Om jag påstår att något är "oseriöst" så ser jag till att bekväma mig med att förklara vad jag faktiskt menar med "oseriöst" - det kan ju rymma ganska många olika betydelser, inte sant? Så, min fråga till dig blir därför: Är det fel av mig att vara stringent och tydlig, bör jag hellre göra som du?

Till sist: Varför bryr jag mig över huvud taget om att käfta emot en tomte som Kristian? Jo, för att jag tycker ämnet är viktigt och därför hoppas att undret ska ske att han till slut lyckas klämma ur sig något som är tillräckligt begripligt för att vara möjligt att ha som utgångspunkt för en meningsfull diskussion. En positiv bieffekt är att jag kanske bidrar till att hålla liv i tråden.

#31 Joachim Karlsson

I analogi med vad artikelförfattaren redan skrivit: Borde inte ditt resonemang innebära att även ägande/framförande av bilmodeller som oftare än andra är involverade i olyckor belades med någon form av restriktioner? Om inte, vad är skillnaden mellan hundar och bilar i detta avseende?

#35
Tolkar jag dig rätt om jag säger att du menar att eftersom det finns allmänna restriktioner för bilar och vapen så finns ingen anledning att särskilt reglera de farligaste bilarna/vapnen. Medan det för hundar där det inte finns några som helst restriktioner(!?) finns skäl att ha olika regler för olika hundraser?

Ok, det får du såklart tycka. Men du har fortfarande inte visat varför det spelar någon roll huruvida det finns skillnader mellan företeelsen bilar/vapen och företeelsen hundar i fråga om generella bestämmelser. Och det var ju det min fråga till Joachim gällde - oavsett om det är en hundras eller en bil som är relativt sett "farlig", borde den inte då behandlas på samma sätt av lagstiftaren? Och om särbestämmelser är lösningen för hundar borde det ju i så fall i rimlighetens namn vara lösningen även för bilar.

Du vill att lagstiftningen avseende hundar ska vara lika omfattande som den för bilar och vapen. Inser du inte att du gör dig löjlig då du propagerar för något sådant? Bortsett från det kanske du kan slå lite i lagboken; för hundägagre gäller strikt ansvar - är det på samma sätt för bilar och vapen? Jag är inte bombsäker själv, det är därför jag frågar. Vad jag dock vet med säkerhet är att strikt ansvar är något som är ovanligt i svensk lagstiftning och knappast kan anses vara ett "icke omfattande" ingrepp i hundägandet. Och om jag har rätt i min misstanke om att detta är något som gäller hundägande men inte bilar/vapen så bör nog Kristian tala med lite mindre bokstäver om hur slapp hundlagstiftningen är.

Förresten blir jag förbryllad. Kristian svarar nu helt plötsligt på frågor som jag inte ens ställt till honom, samtidigt som han fortsätter fega ur när det gäller de frågor han faktiskt fått. Nä, förresten, jag blir inte alls förbryllad. I stället klarnar bilden allt mer.

PG, din misstanke är rätt. Det strikta ansvaret - att man som hundägare bär ansvar för vad hunden gör, även om man inte varit oaktsam - gäller inte bilar och vapen. Däremot för flygplan och kärnkraftverk. Så det är, som du skriver, en omfattande ingrepp i hundägandet.

Själv blir jag störd av ouppfostrade hundar, oavsett storlek och ras. Vill man ha en kompis på samma nivå som en själv, gå med i en förening. Alla hundar ska veta sin plats. Alltför många gör det inte.

Förbjud dåliga hundägare. Gäller även pudelägare.

#37 Mayo,
Jo, jag kände till detta med flygplan och kärnkftverk (hundarna är i fint sällskap :-)). Dock vet jag inte hur vanligt förekommande det strikta ansvaret är i övrigt, vet du? Vore intressant att veta.

En annan fundering: Jag brukar tänka mig det strikta ansvaret som att det råder omvänd bevisbörda när det gäller skador orsakade av hundar. Det vill säga utgångspunkten är att ägaren till den inblandade hunden är fullt ansvarig. Därför behöver inte den skadelidande bevisa att någon annan orsakat skadan för att ha rätt till ersättning, utan det är ägaren til den (eventuellt) involverade hunden som har att visa att han/hon inte varit oaktsam. (Eller, i förekomande fall, att någon annan varit medvållande.) Vet du om denna tolkning av det strikta ansvaret är riktig?

Olyckor brukar bero på att en kejda av händeler gått fel. För att skydda sig emot olyckor brukar man skapa system som innebär att flera saker måste fallera innan en olycka sker som orsakar allvarlig kroppskada. På flygplan kan det handla om att man har redundanta system för styrning av planet. När det gäller biltrafik, kan det handlar om att man de som designar vägar har som utgångspunkt att ett "enkelfel" hos föraren inte skall resultera i dödsfall. Detta innebär bland annat att man ser till att omgivningen till vägen är sådan att bilarna inte skall krascha in i en sten, utan landa mjukt vid avkörning.

Vad gäller hundar som avlats fram för att bli agressiva, har de inneboende egenskaper som kan leda till allvarlig skada. Ett "enkelfel" kan leda till allvarlig olycka. Om man jämför en "kamphund" med en vanlig hund, ser man en del skillader:

- En kamphund slutar inte att bita. En vanlig hund, kanske biter till, men oftast inte mer.

- En kamphund kräver en ägare som är oerhört kompetent och vaken. En vanlig hund brukar sällan orsaka allvarlig kroppskada, trots ägaren skulle vara inkompent.

- En kamphund har instinkter som en mycket duktig ägare kan balansera, men ifall något triggar hunden kan det gå illa. En plötslig rörelse av ett barn kan göra att hunden känner sig hotat och utlöser dess överdrivna agressiva beteende.

Dessa hundar kanske kan ha viss funktion i boskapsskötsel eller jakt långt ute på Pampas, men de hör inte hemma i civilisationen. Målet för hundavel bör vara att skapa hundar som är säkra för människor. Lugna trygga hundar utan agressivitet. Hundar som tillåter att "fel" begås av ägare eller omgivning, utan att det leder till allvarlig kroppskada hos människa.

Hundägare med agressiva hundar, kanske tycker det är kul och en utmaning att "känna sig myndig av" att kunna hantera svårhanterliga hundar. Andra kanske dessutom använder dessa hundar medvetet för att ge respekt hos folk. Hur lämpligt är det? Äsch, lägg ned det där och lägg din energi istället på att verka för att "säkra" hundar avlas fram. Hundar som inte bits, även om barn springer fram emot dem och drar dem i öronen.

Kamphundarna, mördarhundarna - de agressiva och instabila hundarna - kan ha egenskaper som ägaren uppskattar, men målet borde vara att avla fram hundar med dessa egenskaper utan de oönskade "defekterna" i form av oönskade beteendeproblem.

#39
Jag tror jag förstår ditt resonemang och tycker du har flera intressanta poänger. Men jag har också flera problem med det du skriver.

För det första tycker jag inte du svarar på min fråga (vilket för all del kanske inte heller var din avsikt). För även om det nu skulle vara så att det finns ett större säkerhetstänk generellt inom bileriet så är det givetvis fortfarande så att vissa bilmodeller är överrepresenterade i olycksstatistiken. Och då förstår jag inte varför det större säkerhetstänket i sig gör att man inte ska införa särskilda restriktioner mot dessa farligare modeller, givet att det är det du förespråkar i fråga om vissa hundraser.

För det andra: Om du nu skulle förbjuda hundraser, hur skulle det gå till rent praktiskt för att ge önskvärd effekt? Erfarenheterna från länder med rasförbud ger ju inget större hopp om man säger så...politikerna framstår som att de visar krafttag men man lyckas inte minska problemet med farliga hundar ett smack. Och vad är då poängen? Alltså måste man hitta en smartare lösning än vad andra länder lyckats med. Hur ser din smartare lösning ut?

För det tredje: Hur många dör i Sverige var år i bilolyckor? Jämför sedan detta med antalet hunddödade. Den förra siffran har jag inte i huvudet men gissar på ett par hundra. Antalet hunddödade har jag bättre koll på; den senaste statistiken jag sett är mindre än 10 år gammal och visar att det dör ungefär en person i Sverige vart sjätte år till följd av hundbett eller angrepp av hund. Oftast handlar det om blodförgiftning/infektion och det är svårt att veta om bettet skett i aggression eller av helt andra orsaker (tex i samband med lek med den egna hunden vilket är det överlägset vanligaste bettscenariot). Mycket tyder på att risken att dö av hundbett i Sverige är flera gånger lägre än i andra länder, även om man jämför med ganska "likartade" länder som Danmark och Holland. Om min gissning avseende bildödade är i rätt härad betyder det att trafiken är mer än 1000 ggr farligare sett till dödsrisk. Vilket jag kan tycka ger lite perspektiv på saker och ting och kanske också kan tas till intäkt för att ett större säkerhetstänk faktisk är berättigat i fråga om bilar.

För det fjärde: Är du verkligen helt säker på att "mycket" aggression alltid är sämre än "lite"? (I och för sig är det oftast "kamphundar" som relateras till när man diskuterar farliga hundar, och där är det i normalfallet på inget vis aggressiviteten som ställer till problem, detta då de utpekade raserna typiskt är mindre aggressionsbenägna än de flesta andra raser.) Detta är ju en egenskap man kan tänka sig att man kan ta tillvara på andra sätt än genom att nyttja den som k_kförlängare...grythundar, polishundar, väktarhundar...

Detta var några funderingar av "dikussionskaraktär". Men jag har en femte invändning som gäller något där du helt enkelt har fel. Det är inte rätt att påstå att "kamphundar" är på ett visst sätt och "vanliga" raser på ett annat. När det handlar om den typ av egenskaper du refererar till finns inget antingen eller, utan det handlar alltid om en glidande skala. Det vill säga det finns variation inom raser och överlapp mellan raser. Detta överlapp är nästan alltid oerhört mycket större än vad folk tror. Varför är det då viktigt att ha detta klart för sig? Jo, denna missuppfattning tror jag ligger bakom den intuitivt positiva inställning till rasförbud som en del människor har. "Om vissa raser är snälla är det väl bara att förbjuda dem. Klart vi bara ska tillåta snälla raser!" När sanningen är att det finns mer eller mindre snälla representanter för alla raser.

MIn senaste kommentar har av någon anledning försvunnit. Jag kan inte se att jag brutit mot någon regel så den borde inte vara borttagen av det skälet(?). Därför lägger jag upp den igen:

#39
Jag tror jag förstår ditt resonemang och tycker du har flera intressanta poänger. Men jag har också flera problem med det du skriver.

För det första tycker jag inte du svarar på min fråga (vilket för all del kanske inte heller var din avsikt). För även om det nu skulle vara så att det finns ett större säkerhetstänk generellt inom bileriet så är det givetvis fortfarande så att vissa bilmodeller är överrepresenterade i olycksstatistiken. Och då förstår jag inte varför det större säkerhetstänket i sig gör att man inte ska införa särskilda restriktioner mot dessa farligare modeller, givet att det är det du förespråkar i fråga om vissa hundraser.

För det andra: Om du nu skulle förbjuda hundraser, hur skulle det gå till rent praktiskt för att ge önskvärd effekt? Erfarenheterna från länder med rasförbud ger ju inget större hopp om man säger så...politikerna framstår som att de visar krafttag men man lyckas inte minska problemet med farliga hundar ett smack. Och vad är då poängen? Alltså måste man hitta en smartare lösning än vad andra länder lyckats med. Hur ser din smartare lösning ut?

För det tredje: Hur många dör i Sverige var år i bilolyckor? Jämför sedan detta med antalet hunddödade. Den förra siffran har jag inte i huvudet men gissar på ett par hundra. Antalet hunddödade har jag bättre koll på; den senaste statistiken jag sett är mindre än 10 år gammal och visar att det dör ungefär en person i Sverige vart sjätte år till följd av hundbett eller angrepp av hund. Oftast handlar det om blodförgiftning/infektion och det är svårt att veta om bettet skett i aggression eller av helt andra orsaker (tex i samband med lek med den egna hunden vilket är det överlägset vanligaste bettscenariot). Mycket tyder på att risken att dö av hundbett i Sverige är flera gånger lägre än i andra länder, även om man jämför med ganska "likartade" länder som Danmark och Holland. Om min gissning avseende bildödade är i rätt härad betyder det att trafiken är mer än 1000 ggr farligare sett till dödsrisk. Vilket jag kan tycka ger lite perspektiv på saker och ting och kanske också kan tas till intäkt för att ett större säkerhetstänk faktisk är berättigat i fråga om bilar.

För det fjärde: Är du verkligen helt säker på att "mycket" aggression alltid är sämre än "lite"? (I och för sig är det oftast "kamphundar" som relateras till när man diskuterar farliga hundar, och där är det i normalfallet på inget vis aggressiviteten som ställer till problem, detta då de utpekade raserna typiskt är mindre aggressionsbenägna än de flesta andra raser.) Detta är ju en egenskap man kan tänka sig att man kan ta tillvara på andra sätt än genom att nyttja den som k_kförlängare...grythundar, polishundar, väktarhundar...

Detta var några funderingar av "dikussionskaraktär". Men jag har en femte invändning som gäller något där du helt enkelt har fel. Det är inte rätt att påstå att "kamphundar" är på ett visst sätt och "vanliga" raser på ett annat. När det handlar om den typ av egenskaper du refererar till finns inget antingen eller, utan det handlar alltid om en glidande skala. Det vill säga det finns variation inom raser och överlapp mellan raser. Detta överlapp är nästan alltid oerhört mycket större än vad folk tror. Varför är det då viktigt att ha detta klart för sig? Jo, denna missuppfattning tror jag ligger bakom den intuitivt positiva inställning till rasförbud som en del människor har. "Om vissa raser är snälla är det väl bara att förbjuda dem. Klart vi bara ska tillåta snälla raser!" När sanningen är att det finns mer eller mindre snälla representanter för alla raser.