Juholts kris

Börje Kragh om Juholts kris

Juholt en av få som lyfte tillväxtpolitiken

Publicerad: 2012-01-23 15:01, Uppdaterad: 2012-01-23 15:01

Fd chef Konjunkturinstitutet: Håkan Juholt är en av få som föreslagit ett sysselsättningspolitiskt ramverk som sätter upp mål för bland annat antalet arbetade timmar. Det arbetet lär inte påskyndas av Juholts avgång.

4 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Professor Kragh har på FN-uppdrag arbetat med nationalekonomi i New York, Mexico City, Genève och Santiago de Chile och som akademiker i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Han var dessutom chef för Konjunkturinstitutet 1962-1973.

Allt oftare gör man nu jämförelser mellan den nuvarande ekonomiska utvecklingen och "den stora depressionen". Tidskriften The Economist hade 10/12 2011 en artikel som handlade om lärdomarna från 1930-talet. Likheterna mellan då och nu består i att åtstramning ger upphov till stigande arbetslöshet, som i sin tur permanentar stora budgetunderskott och minskar förtroendet för statsfinanser och statsskuldspapper. Toppmöten med borgenärsländerna ger ingen lättnad. Eurokrisen uppmuntrar till extremism. Den nuvarande formen är visserligen mild jämfört med nazismens fasor men knappast välkommen.

Stora förhoppningar har satts på varandra följande toppmöten som i bästa fall kommer att öka på IMF:s ändå otillräckliga resurser. I värsta fall gör man räddningsplanerna fatalt felbalanserade genom åtstramningar i underskottsländerna i stället för tillväxt i överskottsländerna.

Sistnämnda reflektion sätter ett frågetecken för den oreserverade uppmaningen till allmän statsfinansiell sparsamhet som spritts - inte minst av den i detta sammanhang glorifierade svenska finansministern. Även penningpolitiken har getts en långsiktigt restriktiv utformning. Till exempel förordar Riksbanken tidigare och mer långtgående krav på de stora svenska bankkoncernernas reserver än vad som rekommenderats av den så kallade Basel III-överenskommelsen. Arbetsmarknadsläget borde tvärtom motivera en expansiv konjunkturpolitik.

Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar kommer den faktiska arbetslösheten år 2012 att ligga ett par procentenheter högre än den eftersträvansvärda så kallade jämviktsarbetslösheten.

Relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt mål och medel för en tillväxtpolitik. Som ett undantag kan nämnas en artikel av Håkan Juholt i DN debatt (3/12 2011) med ett förslag om sysselsättningspolitiskt ramverk som sätter upp mål för bland annat antalet arbetade timmar. Det framgick heller inte när ett sådant ramverk skulle presenterats, hur det skulle utformats och vilka medel som skulle kommit till användning.

Arbetet härmed lär inte påskyndas av Juholts avgång.

Börje Kragh (16 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42630

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nationalekonomerna springer omkring som yra höns och kacklar.

Att den nuvarande krisen skulle vara "mild jämfört med nazismens fasor" visar också att nationalekonomerna inte förstått vad som händer och inte vad som komma skall.

På några få decennier ska fossilenergin avvecklas och jordens befolkning minskas till de 1-2 miljarder som kan försörjas med mat då.

Dagens kris är ingen finansiell kris. Det är en energikris. Vår största fara är att våra politiska ledare är skolade i ekonomism, den ideologi som säger att allt välstånd skapas i bankerna av extremt överbetalda knapptryckare som flyttar pengar mellan olika konton.

Nu krävs det ledare som förstår sig på real ekonomi om en fullständig katastrof ska kunna undvikas.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2012-01-23, 15:52

Men har inte "tillväxtpolitik" i ett europeiskt kontext alltid urartat till vulgära väljarmutor och populistiska röstköp? Peroinism, ungefär? Baksmällan tenderar att bli svår?

Permalänk | Anmäl #2 Martin A, 2012-01-23, 18:00

Alltså, med vulgär och populistisk menade jag ytlig och kortsiktigt. Jag ser inget fel på vulgaritet och populism i sig.

Permalänk | Anmäl #3 Martin A, 2012-01-23, 18:02

Artikeln säger egentligen mer om Börje Kragh än Håkan Juholt...

Bo.T: Jag håller med men ändå inte. Visst lärs det ut mycket okritiskt skit, stimulera mera etc. men det lärs också ut mycket med kvalitet på nationalekonomutbildningarna. Om du tar en titt och ser vem/vilka som ligger bakom de ekonomiska idéer du förespråkar så ska du nog se att det är en nationalekonom det också. Alla är inte die-hard-Keynesians.

Permalänk | Anmäl #4 Benjamin W, 2012-01-24, 17:43