Ett öppet ledarval ger S viktigt medieutrymme

Socialdemokraternas strategi för hur de ska vinna valet 2014 måste börja med en taktik för hur de ska lyfta sina frågor i media redan nu. Ett bra sätt att uppnå detta är att låta ett flertal partiledarkandidater debattera öppet med varandra.

Se på republikanerna i USA. Deras kandidater till presidentvalet har dominerat media under en lång tid, samtidigt som Obama knappts synt. Väljarna har haft tid att lära känna dessa republikaner. Deras svagheter har vädrats så mycket att de kommer kännas som gårdagens nyheter när Obama försöker ta poänger på Romneys pengar eller Gingrichs affärer.

Tänk om republikanerna hade utsett en valberedning som kort inför konventet i augusti berättat vem som var deras kandidat. Vad mycket press de skulle gått miste om! Det hade varit dum oppositions-politik. Republikanernas publika nomineringsprocess har utjämnat Obamas fördel av att vara vid makten.

Det finns många skäl för s att ha en öppen process. Strategiskt borde de se processen som en PR-möjlighet och skapa en lång och hård debatt mellan flera kandidater. Det skulle lyfta socialdemokratins frågor i media och skapa relationer mellan väljare och ett flertal s-personligheter. För att få genomslag i media och beröra människor bör tonen vara hård och stundtals hätsk, men förhoppningsvis inte lika aggressivt negativ som i USA. 

Vissa s-personer säger att det är viktigt att utse en ny partiledare så snart som möjligt. Detta låter mer som en reflex än som en strategi. Nu har de ingen ledare och det är ett problem, alltså fort en ny ledare. 

Nja, det är ingen läckande båt som ska lagas. Då har man bråttom. Det är ett val som ska vinnas och då har de knappt tre år på sig. Frågan är hur de ska fördela denna tid på bäst sätt. Varför inte ungefär så här: 11 månaders nomineringsdebatt, 11 månaders internt arbete för ny ledare och 11 månaders valrörelse. 

Andra säger att en utdragen process skulle leda till splittring. Återigen, titta på republikanerna; de är så splittrade att varje republikan nästan kan bilda ett eget parti; ändå styr de kongresshuset och nästan senaten i världens ännu mäktigaste land. Splittring är ett negativt ord som betyder bredd. Därför får "splittring" löpsedlar, men inte "bredd". Därför kan splittring användas för att visa bredd.  Alla diskuterande partier har bredd, bara ankor och militärer går på rad.

Vänsterpartiet valde nyligen Sjöstedt till partiledare i en öppen debatt. Ett resultat av den debatten är att väljarna påmints om vänsterpartiets mycket speciella partiskatt. Det var inget nytt för medlemmarna som läser interna dokument, följer egna bloggare, delar i möten osv. Men faktafrågan nådde människor utanför de egna leden genom konflikten kring Rossana Dinamaras partiskatt. Intern konflikt är ett medel för att nå externt med sina budskap. Media är ingen målgrupp, media är ett verktyg för att nå väljare. De däremot är en målgrupp. 

Socialdemokraterna skulle driva smart oppositionspolitik genom att utse partiordförande i en långdragen process med många löpsedlar (och Twitter förstås). Det skulle ge socialdemokratin möjlighet att utjämna Alliansens mediala fördel av att vara vid makten. 


Niclas Lilja (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42618

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur ska S få med sig nya väljare? Jo, genom att få dem att känna sig involverade i tillsättandet av den nya partiledaren. Dagens väljare är inga boskap, utan vill ha något att säga till om. I praktiken måste detta ske via medierna och opinionsmätningar. Så jag tycker att förslaget i artikeln är bra.

Permalänk | Anmäl #1 Marion, 2012-01-24, 13:14

Arbetarrörelsen är uppbyggd med mygelkulturen som ryggrad. Alla tillsättningar sker från hemliga maktcentra och medlemmarna har inget att säga till om i praktiken.

Det är en toppstyrd organisation byggd för strid. Att införa demokrati i en sån verksamhet efterhand går inte.

Det bästa vore att lägga ned verksamheten och börja om från början men alltför många personer har för mycket personlig vinning på spel för att det ska bli av så partiet får nog dö sotdöden medan gamarna äter köttet av benen.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2012-01-24, 13:24

Instämmer helt med artikelförfattaren. Ett riktigt demokratiskt val av partiledare enligt amerikansk premiär vals modell borde vara en självklarhet för ett demokratiskt parti. Instämmer att (S) skulle dominera media under hela valprocessen.

Vem vill idag rösta på ett odemokratiskt parti där partipamparna i politbyrån utser partiordförande i slutna rum?

Permalänk | Anmäl #3 Johnny Andersson, 2012-01-24, 13:48

"Nja, det är ingen läckande båt som ska lagas".

Det är väl på ett ungefär vad det det handlar om åtminstome bildligt.

Redan rubriken "Ett öppet ledarval ger S viktigt medieutrymme" ger nog många sossar rysningar. Precis som om det var medieutrymme som saknas just nu.

Jämförelsen med republikanerna haltar då de verkar i en annan politisk tradition som partistyrelsen i (s) knappast kan införliva i sitt eget parti vid sittande bord när de har sitt möte nu på fredag.

Permalänk | Anmäl #4 Lars Johansson, 2012-01-25, 15:15

Kommunikation delas ibland in i tre typer: reaktiv, proaktiv och strategisk.
Reaktiv innebär att ha bra svar när man får frågor.
Proaktiv innebär att själv skapa nyheter med med sina budskap, kanske genom utspel.
Strategisk slutligen är att skapa en ram för hela debatten och en "kommunikativ motor" som ständigt skapar ett nyhetsflöde kring sina hjärtefrågor.

En öppen process skulle kunna vara en sådan ram. Kanske under ett helt år. Tex skulle man kunna ha debatter på ställen som sänder de signaler man vill sända, tex på välfungerande offentliga skolor, eller i orter med extra hög arbetslöshet eller vad man nu vill sätta fokus på.

Det är inte så ofta som en organisation har möjlighet att sätta en sådan strategisk kommunikationsram för en lång tid framåt. Men nu är det det!

Det var inte meningen att någon skulle rysa, bara grubbla :)

Permalänk | Anmäl #5 Niclas Lilja, 2012-01-25, 16:55