Juholt ställer krav på kommande politikers retorik!

Den 26 mars 2011. Håkan Juholt installationstalar och många hyllar hans retoriska begåvning. Han trivs i talarstolen. Äntligen någon som skulle kunna mäta sig med den retoriskt skicklige Göran Persson. En ny partiledare vars formuleringsförmåga och pathos man önskade att fler moderna ledande politiker visade i talarstolen. Varför fungerade inte Håkan Juholts verbala budskap ända fram? Varför saknade många experter nyanserade analyser beträffande den dåvarande partiledarens retorik?

Den amerikanske forskaren Albert Mehrabian undersökte i början av 1970-talet människors kommunikation utifrån en känslo- och attitydaspekt. Han kunde visa på "7-38-55%-regeln" som innebär att ett trovärdigt verbalt budskap framförs till 7% med orden, till 38% med rösten och till 55% med kroppsspråket. Problemet med undersökningen var att deltagarna använde sig av ironi och överdrev röstbehandlingen och kroppsspråket för att övertyga så mycket som möjligt. Cecilia Olsson Jers, lektor på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola, menar i sin blogg att Mehrabians undersökning därmed blir missvisande och att mångas syn på muntlig kommunikation överdriver den icke-verbala aspekten. Olsson Jers hävdar vidare att det är innehållet och de uttalade orden som betyder mest för ett framgångsrikt och trovärdigt verbalt budskap. 

Många moderna retorikböcker och analyser av politikers tal pekar på vikten av det som jag kallar för den "yttre" retoriken, alltså kroppsspråk, röst, diktion, karaktär, klädsel, karisma, uttryck, utseende. Alls icke oväsentliga komponenter i ett muntligt framträdande för att på kort sikt få människor att lyssna, men inget som skapar tillit och förtroende i ett längre perspektiv. Då behövs den "inre" retoriken som grund för ett muntligt budskap. Den "inre" retoriken innefattar, menar jag, exempelvis faktorer som en bred kunskapsbas, bildning, förmåga att se nyanser och perspektiv, talang att klä ett budskap i en passande språkdräkt, finna lämpliga argument och framförallt: att pröva sina uttalanden innan man offentliggör dem för att de ska upplevas som konsekventa och långsiktigt hållbara. Detta gällde för antikens talare och detta gälller på många sätt än idag. 

Håkan Juholt har hittills visat på en svajig retorik som på kort sikt kan förföra med vackra fraser, karismatiskt yttre, ett inbjudande tonfall, säregen och auktoritär diktion. En politisk quick fix-retorik som sätts på prov när smekmånaden är över. Saknas vilja och engagemang att underbygga sitt politiska budskap med korrekt fakta och relevanta uppgifter hamnar man till slut i en situation där trovärdigheten ifrågasätts och där orden tappar tyngd. Professor Leif Lewin skriver på DN-debatt den 21/1 att vi måste vidga vår syn på vad som kännetecknar en god retoriker. Ett "...målande bildspråk och slagkraftiga formuleringar" måste åtföljas av "konkretion och handling"

En komplett retoriker lyckas förena både den "inre" och "yttre" retoriken. Båda aspekterna är viktiga och befruktar varandra. Det som skiljde Juholt från många av de övriga ledande politikerna var att han hade osedvanliga egenskaper i talarstolen som flertalet av hans kollegor saknar. Den snabba formuleringsförmågan, tydliga diktionen och förmågan att tala utan manus för att ta några exempel. Bristen på framstående retoriker bland våra verksamma politiker är påtaglig. Många kommer säkert sakna Juholt i talarstolen och i debatter. Kommande ledande politiker bör stämma sina retoriska instrument efter de stora talarna som framförallt svensk socialdemokrati har fostrat fram: Olof Palme, Göran Persson, Håkan Juholt, men även på vänsterkanten en så lysande retoriker som Gudrun Schyman. 

Juholts agerande belyser vikten av eftertanke, sakkunskap och nyanserade formuleringar. Hans politiska verksamhet åskådliggör för framtidens politiker behovet av konsekvens och samhörighet mellan ord och handling. Först då kan förtroende byggas. Först då kan politik förändra världen. Partiledarna och deras kollegor måste föregå med gott exempel och visa unga blivande politiker att en stor retoriker bland annat måste förena ett väl genomtänkt budskap med förtroendeingivande handling. Låt oss hoppas att nästa socialdemokratiska partiledare inte bara är en lysande talare utan även en komplett retoriker. 

Andreas Gidhagen (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42505

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Skribenten hävdar: "Håkan Juholt briljerade ju i talarstolen, utmanade i debatter och hyllades som en begåvad retoriker av många experter"
Vad saknades?
Just det, vad saknades?
Kan ju ta ett par viktiga saker som Kunskap, erfarenhet, fingertoppskänsla, verklighetsinsikt, etc etc..
Visst är retorik mycket riktigt en skön konst, men svenska folket är numer hjärtligt trötta på politiska snackepellar, och -pellor även för den delen, som inte får tummen ur och får saker att hända.
Jämtins svamlande och en del sanningbefriade yttranden "typ Håkan angick frivilligt" imponerar inte.
De lär finnas tre sorters människor
1/ De som ser till att det händer
2/ De som ser att det händer.
3/ De som undrar "vad hände"?
Politiker tillhör vanligen grupp 3.
Idag är det många väljare som tillhör grupp 2 och som därför inte är (s)-märkta utan röstar annorlunda. Kanske dags för (s) att inse det ??

Permalänk | Anmäl #1 Stig E-k, 2012-01-24, 11:13

#1 Stig E.k: Om du hade läst hela artikeln och inte, i tidstypisk ordning, skummat igenom, så hade vi andra inte behövt läsa din kommentar. Din poäng (snarare din flummiga svammelargumentation) tas upp i artikeln, om förfinat och utan lösrykta sanningsutsagor. Gör om, gör rätt.

Permalänk | Anmäl #2 Alexander Smith, 2012-01-24, 20:58

Tack Alexander!

Permalänk | Anmäl #3 Andreas Gidhagen, 2012-01-25, 19:33