Tio år efter Fadime

Firat Ceweri

Hedersmord skiljer sig från svartsjukedrama

Publicerad: 2012-01-20 22:01, Uppdaterad: 2012-01-20 22:01

Författare: Det är grupptrycket som tvingar sådana, innerst och inne, vanliga, snälla människor att lämna sitt vett för att rentvå familjens heder.

13 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Firat Ceweri, författare

Begreppet heder har funnits från urminnes tider, det är en ära människorna bär på. I vissa kulturer spelar det minde roll, men i andra, och framförallt bland de grupper som siktar mot makten spelar det en ganska stor roll. Dessa grupper kan vara klaner, nomader, monarker; kan vara asiater, européer, afrikaner; kan vara judar, kristna, muslimer; men alla har en sak gemensam, de är efter heder och strävar efter att hålla sin ära högst upp. Heder kan både vara kollektivt och individuellt. När en individ ur en samhällsgrupp blir hedrad, så hedras hela gruppen. Men när en individs heder går förlorad skadar det hela gruppens heder och denna individ som har orsakat gruppens, familjens, eller klanens förlorade heder, måste uteslutas från gruppen. Många gånger måste man återta familjens heder med sitt eget blod.

Det första kända fallet av ett stort heders motiverat krig är det antika trojanska kriget. Där världens vackraste kvinna, Helena, hustru till Menelaus av Sparta blev förälskad i Paris, drog Menelaus bror Agamemnon, kung av Mykene, med hela Grekland ut i krig mot Troja.

I många kulturer uppstår konflikter och krig när en kvinna förälskar sig i en person som inte är godkänd av gruppen.

Det kan finnas en viss skillnad mellan svartsjukedrama och hedersmord. Svartsjukedrama kan vara resultat av spontana känsloutbrott som förblindar förövaren, medan hedersmord är ett mer planerat och kallblodigt dåd. Det är en illgärning som begås av de käraste mot de käraste. En fader som riktar pistol mot sin kära lilla dotter måste befinna sig i ett demoniskt tillstånd. En bror som älskar sin syster över allt på jorden, kan med ett skott fälla henne och låta henne förblöda till döds. Denna tradition som sträcker sig flera hundra, kanske flera tusen år tillbaka i historien, har dessvärre överlevt och praktiserats i ett av världens mest urbaniserade land

Dagligen misshandlas kvinnor i Sverige och många av dem dödas årligen, men Fadime Sahindals fall skakade hela landet och drog ett svart moln över den Sverigeboende kurdiska befolkningen och även allmänhetens uppfattning av kurdiska män. För att det var en okänd gärning för svenskarna. En far, som hade nynnat för sin lilla dotter, hjälpt henne med hennes första steg, viskat de kärleksfullaste orden i hennes öron och sedan dödat henne hänsynslöst. För en vanlig, utomstående, kan denna handling tolkas som ett dåd som har begåtts av en vettvilling, men det är en djupt kulturell betingat åtgärd. Det är grupptrycket som tvingar sådana, innerst och inne, vanliga, snälla människor att lämna sitt vett för att rentvå familjens heder.

I detta fall blir gärningsmannen också ett offer. Även om han förtjänar sitt fängelsestraff, - i vissa länder slipper de eller sitter bara inne en kort tid - men de blir aldrig av med sina trauman och en del begår självmord för att befria sig från sitt mardrömslika liv. Även om industrialismen har förminskat hederskulturen kolossalt mycket existerar den fortfarande bland en del folkgrupper och kulturer.

Det är inte bara kvinnornas skyldighet att försvara kvinnornas rättighet utan det är även männens skyldighet att försvara de utsatta kvinnorna, det vill säga sina döttrar och systrar, fördöma de män som begår brotten och motsätta sig skarpt gentemot den så kallade hederskulturen som livnär sig på unga kvinnornas blod.

Firat Ceweri

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42507

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Orchbeteende, kort och gott.

Permalänk | Anmäl #1 Snälla, 2012-01-20, 22:26

@1 snälla.
Kul att nån mer än mig gör den liknelsen, själv tycker jag den är ganska tydlig.

Man frångår det naturliga urvalet och skapar ett evil, intelektuellt lågpresterande folk vars destruktivetet är mycket effektiv och dess gener skulle inte haft en chans i den naturliga evolutionen.

Man kan ju undra om det är någon behornad snubbe några våningar ner som ligger bakom ibland...

Permalänk | Anmäl #2 Mex Berg, 2012-01-20, 22:41

Jag känner inte igen mej i beskrivningen av hur folk bär sig åt.
Så gick det inte till i det Sverige jag växte upp i. Vad gick snett?

Permalänk | Anmäl #3 Robert Pettersson, 2012-01-20, 23:01

#3
Jodå Robert det finns hedersbegrepp i Sverige också frågan är bara hur långt man går i sina metoder. Här dödar vi inte våra barn. Förr i tiden försköt man en flicka som var gravid familjen ville inte se henne mer, det var en form av upprättad heder. Idag när föräldrar vrålar på hockeyrinken när barn gör fel är en annan sorts skam, så vi har visst ett hedersbegrepp det har alla men frågan är hur långt man är beredd att tänja gränserna och vilka metoder man tar till för att återupprätta en förlorad heder.

Permalänk | Anmäl #4 Maria Nilsson, 2012-01-20, 23:19

Ja, och Tomten är ju ändå far till alla barnen, den kärleksfulle tomten som av missriktat grupptryck dödar alla barnen innan de ens hinner öppna sina klappar för att....ja, för att vadå?
Även Europa har dessa tomtar minsann...visst...men knappast infödda sådana, det är direktimport och säg för fasiken inte annat, så dum är knappast någon än artikelförfattaren själv att tro.
Tänk på Fadime.

Permalänk | Anmäl #6 Pia "Vilda" Nordin, 2012-01-20, 23:37

#4 Maria Nilsson,

Din jämförelse med vad som kan hända på en hockeyrink är närmast löjlig och en förminskning av det som kallas hedersförtryck. Och en förolämpning mot förtryckta kvinnor-och män-som under ständigt hot försöker bekämpa hedersförtryck.

Permalänk | Anmäl #7 Charlie Darwin, 2012-01-20, 23:41

Inget grupptryck i världen skulle kunna få mig att ta livet av min egen dotter. Aldrig i livet! Jag är redo att gå i döden för hennes skull vilket ögonblick som helst.

Kulturer som betraktar dessa mord som en hedersak är sjuka & onda och skall inte finnas i Sverige.

Permalänk | Anmäl #8 Sven Ekberg, 2012-01-20, 23:44

Förlåt för off-topic i ett sådan här seriöst ämne, men gud vad karl´n är lik John Irving!

http://futuresbright.se/wp-content/uploads/2011/04/john_irving.jpg

Permalänk | Anmäl #9 Jörgen Andersson, 2012-01-21, 00:36

"Hedersmord skiljer sig från svartsjukedrama"

Jag delar den uppfattningen, men jag skulle vilja fylla på och vidga perspektiven ytterligare.

Med all respekt för det begränsade utrymmet i en artikel, så kan jag inte låta bli att känna att författaren ändå kanske börjar sin berättelse bildligt, om inte bokstavligt mitt i historien.

Mina tankar går omedelbart till Harald Eias kritikerrosade dokumentärserie "Hjernevask", som producerades och sändes 2010 av Norska NRK.

Den går att se i sin helhet på Youtoube, 7 avsnitt, och varje avsnitt är uppdelat i 3 delar.

Första delen första avsnittet,

http://www.youtube.com/watch?v=r-KbHyJ6rLU

Men framförallt tänker jag på avsnittet 4 om våld,

http://www.youtube.com/watch?v=T1mvnxkcujw

http://www.youtube.com/watch?v=idx4mOyVJQY

http://www.youtube.com/watch?v=HH4aY39fdKY

Där man också går in och visar på hur de evolutionära förutsättningarna, livsbetingelser och kulturen i ett samspel kan ha format, och formar vårt beteende och synen på och normerna kring våld, och framförallt våld kopplat till uppfattningar om heder.

Dokumentären i sin helhet visar också på den oerhörda maktfullkomlighet, respektlöshet, arrogans och den totalt ovetenskapliga inställning som de samhällsforskare, könsforskare och genusvetare som deltar i serien har.

En intressant observation i sammanhanget är att så sent som för några veckor sedan så stoppade det Norska forskningsrådet de statliga ekonomiska bidragen till genusforskningen i Norge (56 miljoner).

Något som sägs informellt direkt bero på vad som framkom ur den dokumentären.

Så Norge ligger nu före oss i spåret där också tyvärr...

Permalänk | Anmäl #10 d3mocritus, 2012-01-21, 09:38

"I detta fall blir gärningsmannen också ett offer."

Nej, inte alls. Gärningsmannen gör ett val. Han väljer att bli mördare. Han är inte offer för något annat än sitt eget val.

Permalänk | Anmäl #11 Leif D, 2012-01-21, 10:43

#7
Charlie varför kan du inte läsa och förstå vad jag menar? Hedersförtryck finns på olika nivåer det var dit jag ville komma. De som skäms över sina barns dåliga insatser på hockeyrinken drivs av precis samma känslor som de som beslutar sig för att mörda sina barn, faktiskt är det så. Det är bara kulturen runt i kring som stoppar känslorna från att flöda fullt ut. I Sverige är det förbjudet att bestraffa barn som inte gör bra i från sig, det hindrar en hel del bestraffning vilket är bra. I vissa länder är det påbjudet att rensa sin heder genom ett mord, det är skillnaden inte känslorna.

Jag skymfar inte de män som jobbar mot hedersförtryck jag bara förklarar att det finns i alla kulturer men hålls i schack på mindre nivåer i Sverige.

Permalänk | Anmäl #12 Maria Nilsson, 2012-01-21, 13:48

Att skämmas övre sitt barns 'dåliga' insatser i t ex sport är djävligt allvarligt och kan skapa en individ med svår problem med självförtroendet. Det är definitivt ett problem.

Men här pratar vi om föräldrar som är redo att mörda sitt barn av rasistiska anledningar, för att de blir kära i någon som inte faller klanen i smaken.

Det är mycket, mycket allvarligare och ämnet förtjänar inte att späs ut av kulturrelativister.

Permalänk | Anmäl #13 Snälla, 2012-01-21, 14:31

#12 Maria Nilsson,

När jag läser andra inlägg av dig i liknande ämnen så ger du ett mycket klarsynt intryck. Ditt inlägg #4 var uppenbarligen inte ett
försök att bagatellisera hedersförtrycket, men den typen av jämförelse du gjorde hittar man ofta hos flumvänstern, men då förstås med andra intentioner.

Permalänk | Anmäl #14 Charlie Darwin, 2012-01-27, 22:18