Många kommuner investerar ihjäl sig - och andra

Deltagarna i debatten om huruvida kommunernas pensionsskulder är farligt stora eller inte, tillhör särintressen och det är en svaghet. En annan svaghet är att ingen av dem har tillgång till annat än partiella analyser. Kommuner har fler framtida förpliktelser att hantera än bara en pensionsskuld. Den enda som har expertsystem som kan hantera och bedöma farligheten för den totala belåningsgraden i varje svensk kommun är Svensk Kommunrating. Det företaget, som jag leder, är privatägt och helt oberoende. Affärsidén är att leverera fakta om hela verkligheten i varje kommun och vi får inte ljuga.

Det är klart att Bengt-Åke Fagerman, vd Skandia Liv med analyser för en av tre stora förpliktelserna i en kommun tycker att det räcker för att skapa jordmånen för att göra affärer. Det är lika klart att Mats Kinnwall och Stefan Ackerby från Sveriges Kommuner och Landsting inte kan säga något annat än att varenda en av deras medlemskommuner har full kontroll på läget.

Mattias Lundbäck tycker att en skuld ska bokföras som en skuld, vilket inte sker i särskilt många kommuner idag men det är ju inte problemet. Det har ju inte avsatts några reda pengar i takt med den årliga intjäningen så varför inte bokföra pensionsskulden på månens baksida? Det är inget redovisningsproblem. Pengar till pensionsutbetalningar varje år ska tas fram i konkurrens med kommunens övriga verksamhet. Om det går är en solvensfråga som berör hela kommunens ekonomiska läge. Det klarar A-ratade kommuner hos Svensk Kommunrating som har framtidens ekonomi redan idag. Vi tillämpar solvensrating. Alla 290 ratas löpande. Kunskap finns. Partiella analyser är information. Information är gratis och för det mesta fel eller missvisande.

Philip Lerulf, Timbro har gjort en studie om arena- och badhusbyggen i ett antal kommuner under rubriken ”Arenafeber”. Det är värre än vad han presenterar. Det investeras relativt mycket i all annan verksamhet också i kommunerna för närvarande. Det behövs ett helhetsperspektiv för att hitta orsaken. Anledningen är KommunInvest, kommunernas finansbolag i Örebro, varifrån mer än 267 kommuner och landsting kan rekvirera lån utan fullständigt genomförd kreditvärdering. Kreditvärderingen brister när det gäller att pröva hela kommunens amorteringsförmåga mot alla framtida förpliktelser. Man tar aldrig reda på om en kommun är överbelånad, dvs solvent.

Det finns idag ett växande antal Greklandskommuner i Sverige. De produceras av Kommuninvest och andra kreditgivare som vet att skattebetalarna räddar dem om något skulle hända. Vår finansminister, riksbankchef, riksgäldens och finansinspektionens generaldirektörer vägrar svara på frågan från undertecknad om Kommuninvest är systemviktig och måste räddas om något händer. Är inte det frågor Timbro också borde ställa?

Kommuninvest behöver inte räddas om något händer då det finns en solidarisk borgen mellan alla medlemskommuner. Vad kommuninvest ger ut är i praktiken en kommunobligation som fungerar som den tilltänkta Euro-obligationen som skall garanteras av alla EMU-länder inom EU. Den vill ingen ha för då kan PIIGS-länderna fortsätta och låna utan att sanera sina ekonomier. Det möjliggör fortsatt moralisk hasard. Det är det som sker i Sverige idag bland de kommuner som är medlemmar i Kommuninvest. En hel del håller på att investera ihjäl sig på andras bekostnad.

Betänk att det finns nästan 100 000 kommuner i EU. Den finansiella krisen i den gamla dekadenta västvärlden har ännu inte nått fram till EU:s kommunsektor och de överbelånade kommunerna där.

Det är skillnad på information och kunskap. Vi har erbjudit vår expertis till Skandia Liv, SKL och Timbro. Vi får beskedet att det räcker för dem med information med de ambitioner de har och vad de vill uppnå. Det är fråga om opinionsbildning och affärer. Inte att bygga välfärd.