Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2012-01-10 15:01, Uppdaterad: 2012-01-10 15:01
Gissningsvis är det så att svenska tidningsredaktörer inte vill stöta sig med de fredliga religionsutövare som delar verklighetsuppfattning och värdepremisser med de våldsinriktade fundamentalisterna. Redaktörerna vill inte utsätta dessa religiösa människor för blasfemi.
Svensk humanist och skribent.
Det är inte sällan som vi i tidningarna läser om hotbilden mot Lars Vilks. Artiklarna och notiserna handlar till exempel om säkerhetspådrag vid utställningar, terror- och mordförsök, misstänkta terrorplaner och rättegångar. Alltihopa beror på fundamentalisters vrede mot en blasfemisk teckning. Trots det så är det ändå sällan som vi får se något fotografi av den berömda teckningen. Varför är det så?
Det beror inte på att det råder någon brist på utrymme i tidningarna för att publicera bilder. För skriverierna illustreras ofta med en bild på blasfemitecknaren. Vi har sett Lars Vilks nylle till leda nu. Vi känner igen hans högerprofil, hans vänsterprofil, hur han ser ut framifrån, snett nerifrån, vinklat ovanifrån och till och med bakifrån. Vi har sett honom med yxa i handen och vi vet hur hans glasögon ser ut. Vi har sett honom i hängig posé och i gestikulerande dito. Så utrymme för bilder finns det i tidningarna. Men detta utrymme används ytterst sällan för att publicera den blasfemiska teckningen, trots att det är den teckningen som är orsaken till fundamentalisternas vrede.
Detta är på sätt och vis märkligt.
Tänk om varenda artikel och notis som handlade om Leonardo Da Vincis berömda porträtt av en smilande dam skulle illustreras av en porträttering av målaren själv, och nästintill aldrig av Mona Lisa. Det skulle i så fall ha varit lika konstigt det.
När Vilks hundteckning fick medial uppmärksamhet för första gången, så uppkom det också en debatt i frågan om varför teckningen publicerades så sällan. De redaktörer som uttalade sig om det sade att den inte skulle publiceras oftare än vad som var journalistiskt relevant. Frågan är nu hur det är möjligt att de samma redaktörerna idag kan tycka att det är journalistiskt relevant att gång på gång publicera fotografier av Lars Vilks men nästan aldrig av den blasfemiska teckningen. Hur kan de försvara denna märkliga redaktionella linje idag? Vad har de för argument?
Det ligger nära till hands att tro att de inte har några uppriktiga och ärliga argument.
Istället är det troligt att förklaringen är undfallenhet och feghet. Gissningsvis är det så att svenska tidningsredaktörer inte vill stöta sig med de fredliga religionsutövare som delar verklighetsuppfattning och värdepremisser med de våldsinriktade fundamentalisterna. Redaktörerna vill inte utsätta dessa religiösa människor för blasfemi.
Det är synd och skam. Blasfemin fyller nämligen en viktig funktion i samhällsdebatten. Utan blasfemi finns ingen fullödig upplysning. Utan blasfemi, humor och hån, finns ingen motkraft mot hyckleri och krav på underkastelse. Blasfemin är ett omistligt inslag i en fri kultur. Utan blasfemin dör friheten.
Är det dit svenska tidningsredaktörer vill komma? Är det dit som vår kultur är på väg? Skall mörkermännens hot och terror få vinna?
Konstnären Lars Vilks överfölls i dag vid en föreläsning på Uppsala universitet.

Vilks avslöjar sina fördomar om muslimer

Attackerna mot mig är effektiva

Den konstnärliga friheten har krympt sedan Ecce Homo

Islamism kan också vara en källa till demokrati

Kostym och snygg frilla gör ingen politiker, Petzäll

Därför bör islamisterna få behålla sina bidrag

Hatiska islamistiska organistioner bör inte få ett enda öre

Att kränka människors tro är inhumant

Sverige har infört inofficiellt hädelseförbud när det gäller islam

Ny-hädarna finns bland de djupt troende
Vilks rondellhund: inte en fråga om yttrandefrihet, utan en fråga om sunt förnuft

Lars Vilks har gett Sverigedemokraterna fler röster

Debatten om yttrandefrihet - en täckmantel för rasism


Lars Vilk och svenska statens ansvar

Lars Vilks måste ta ansvar och be om ursäkt

Tidningarna tiger om hur muslimer trakasserades i samband med föreläsningen

Retoriker: Lars Vilks trycker på farliga knappar

Uppsala Universitets trovärdighet står på spel


Broderskapet skuldbelägger offret och offrar friheten

Vi studenter måste ta strid för yttrandefriheten

Lars Vilks tar stora personliga risker för yttrandefriheten

Lars Vilks är yttrandefrihetens Åke Green

Ögonvittne: Segerstämningen när föreläsningen avbröts var vämjelig

Isolering tydligaste tecknet på radikalisering av extremister

Guillou kan inte skilja mellan god konst och vänsterns sexfantasier

Tror Vilks att han ska kunna försvara sig mot terroristerna med en yxa?

"Jihad Jane" farligare än vi tror


"Jihad Jane" hotar inte den amerikanska drömmen

Ensidigt fokus på yttrandefriheten

Så radikaliseras kvinnliga konvertiter
Rätten att vara infantil, om det nu är så

Terroristerna - vänsterns torpeder?



Så svartmålas Westergaard och jag

Censurering av konst banar väg för rasismen

Vi i kulturlivet måste stå upp mot islamister

Somliga är mer jämlika än andra

Svenska intellektuella viker sig för islamisterna
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Men Filip!
Det här var väl larvigt.
lol Evert. Din kommentar stimulerar mina skrattmuskler. Något annat än det tillför den inte mig.
lol Evert. Din kommentar stimulerar mina skrattmuskler. Något annat än det tillför den inte mig.
Bra formulerat, Filip. // G
> Vad är det som är larvigt, Evert? Din kommentar är torftig, ej begriplig.
Visst:
-"Luften är fri, luften är fri!"
Men sen då? Hur ska vi kunna leva tillsammans utan att förtäras av vårt eget hat, eller att förgås av "den andres" våld? Om vi tycker att folkmord är en dålig idé, kommer vi ju att dela tillvaron på den här planeten för överskådlig tid framåt. Hur ska vi göra för att undvika hat och våldsamheter, utan att för den skull kompromissa med försvaret av våra individuella mänskliga rättigheter? Hur gör vi?
Bra Filip. En viktig fråga, och din troliga förklaring är troligtvis den riktiga. Blasfemi är en del av yttrandefriheten, en viktig del.
Det är talande att artikeln har så få kommentarer. Hade den handlat om sedvanligt snyft över minoriteters upplevda kränkheter hade gråterskorna flockats i drivor för att "kämpa för rättvisa".
Lars Vilks ritade en teckning av profeten som hund.
Svenska tidningar valde att inte trycka bilden.
Inte av feghet utan för att det är etiskt fel.
Det finns ingen anledning att förolämpa någon bara för att man har möjligheten.
Det är inte konstruktivt att förnedra någon.
Om vi i framtiden skall kunna komma överens i ett samhälle som inte låter sig styras av religiösa åsikter,så är det samförstånd och kompromiss som är lösningen.
Inte konfrontation.
Det må vara svårt för en del att smälta men det är situationen som vi är i.
Låt oss göra något bra av det här,verkligheten är nu.
Jag skulle gärna se en blocköverskridande uppgörelse med alla partier inblandade även SD.
Vi är ett litet land.
Vi har inte råd att sätta en tredjedel i utanförskap.
Kavla upp ärmarna,devalvera kronan och börja producera.
Annars kan vi bara lägga oss ner och sakta dö.......
Menar du att blasfemi är etiskt fel Evert? Eller är det just bara den här typen av blasfemi som du anser är etisk fel? Och i så fall, varför?
Bra artikel Filip. Jag undrar också hur Evert kan mena att det är etiskt fel att i sann journalistisk anda ange bakgrunden för alla dödshot, överfall och mordbränder som har drabbat en svensk konstnär? På vilket sätt är det inte meningsfullt att genom en ironisk teckning motsäga vissa religiösa världsbilder i en demokrati med åsiktspluralism? Eller förhåller det sig egentllgen inte tvärtom att en juridisk person i en sekulär demokrati har en moralisk och etisk rätt att ifrågasätta Gudar och profeter med deras respektive värderingar?
Sedan undrar jag förstås hur du menar att vi kan kompromissa med religiösa krafter utan att beskära individens fri- och rättigheter, och om det i så fall inte är viktigare att kämpa för dem på samma sätt som våra förfäder gjorde en gång i tiden när de offrade sitt blod för att vi idag har lov att kritisera allehanda ideologier och religioner? Tror man att ideologierna och religionerna är till för människan, och inte tvärtom, så är detta en icke-fråga.
Lars Vilks jobbar för att hans namn skall bli stort.......
Han är konstnär.
All uppmärksamhet som han kan knyta till sitt namn ger honom en plats i media.Detta är livsviktigt för en konstnär.
Förr sålde man tavlor som uppskattades för sin skönhets skull eller för att man kunde komma med något nytt...
Idag har måleriet hamnat i en återvändsgränd.
Tills nån möjligtvis kan hitta på något nytt.
L Vilks byggde Nimis,hatad av de flesta,en brädhög byggd i ett naturreservat.
Du kanske inte minns detta Filip.
Ytterligare ett exempel på Lars Vilks sökande efter uppmärksamhet för sitt konstnärskap.
När nu Vilks ritar en teckning av muhammed med en bomb i turbanen så hamnar han helt i fokus igen.
Det handlar bara om smart marknadsföring.
Tilloch med SÄPO skyddar en svensk konstnär.......
Det har väl aldrig hänt förut....
Innerst inne tror jag att L V inte är så bekväm i att ha iklätt sig rollen som islamofob.
Tror heller inte att han är så glad att SDanhängare är hans största supporters.
Filip,har du pratat med Lars Vilks?
Gör det och jag tror inte att ni har så mycket gemensamt.
Ja Evert, jag har samtalat med Lars Vilks. Jag har intervjuat honom för en tidskrift, sett hans musikal, och läst en hel del på hans blogg.
Utifrån mina kunskaper i filosofi- och idéhistoria har jag ställt honom frågor om hans uppfattning om konst, och försökt förstå det så gott jag kan ur ett lekmannaperspektiv. (Jag har akademiska studier i historia och idéhistoria, men inte i konsthistoria.)
Den konstinriktning han företräder kallas conceptualism. Jag delar inte hans premisser och perspektiv, men jag har försökt förstå dem så gott jag förmår. Lars Vilks är expert i det avseendet och jag är inte ens en amatör. Däremot kan jag göra både en kunskapsteoretisk och estetisk bedömning ur ett filosofiskt perspektiv, vilket inte kräver att jag själv måste vara en konstutövande person.
Det som intresserar mig mest med Vilks hundteckning är dock det rent blasfemiska perspektiviet, oavsett vad det har med konst och konstuppfattningar att göra. Jag vet att Lars Vilks tidigare har tecknat riktigt råa blasfemiska saker, som han har visat offentligt på utställningar. Hans hundteckning är inte av det slaget. Den är lågmäld i uttrycket och betydligt snällare.
Faktum är att medierna har inte brytt sig särskilt mycket om de råa blasfemiska teckningar som Lars Vilks har visat offentligt. De flesta svenskar känner inte ens till de teckningarna.
(Och det är förövrigt en dansk tecknare som har tecknat den mest kända teckningen av Muhammad med en bomb i turbanen.)
Bra skrivet Filip. Det är skam att tidningarna inte står upp för yttrandefriheten.