Antirasismens fokus på språkfrågor skymmer de verkliga problemen

Aha, ett intelligent inlägg i denna fråga i motsats till vissa andra skribenter som skrivit under denna rubrik

Det som är vettigt sagt skapar ingen debatt!

Det som vettigt är sagt behöver inte debatteras. Så rätt, men ändå - det sägs i artikeln: "Det är som om känsligheten för språk och ryggmärgsreaktioner på symboler, ordval och uttryck i stora delar av det svenska offentliga samtalet kommit att ersätta självständigt tänkande."
Så sant!

Otroligt förvirrad artikel. Det finns ingen motsättning i att bekämpa användandet av öknamn och att ta sig an utanförskapet. Rasism är ett problem och språkbruket i vissa sammanhang är en del av detta.

Jag undrar, denne blonde pojke på tändsticksasken, Solstickan? är inte han föremål för ett rasistiskt uttryck? Vit sereoiserad manssymbol? Typ den lille kinesiske glade kinapuffen, fast i annan kulör?

Klokt skrivet. Kul också med referensen till Arnstberg, en akademiker som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet.

Förr sade man "utlänning", men när det ansågs stämplande införde man "invandrare" för att det lät mer positivt. Nu är det ordet belastat så nu är det tydligen dags att ändra igen. Lite meningslöst kan man tycka.

@5. Den här artikeln är inte förvirrande, den är glasklar.

#9 På vilket sätt är den glasklar? Jag förstår i alla fall inte logiken i artikeln. Att man tar avstånd från ett smygrasistiskt språkbruk innebär inte att man inte kan bekämpa andra former av rasism som är av mer konkret natur. Det ena utesluter inte det andra som artikelförfattaren tycks mena.

Tack för en mycket välskriven och nyttig artikel!

@10 Men om du inte förstår logiken i artikeln så behöver det ju inte bero på författaren.

Den svenska antirasistiska miljön är en hopplöshetens miljö där paranoia och fobier styr.
Att t.ex. Fazersa kinapuffar skulle vara farliga är inte bara ett rent hjärnspöke utan dessutom en fruktansvärt cynisk nedvärdering av människan som sådan.
Svensken har tappat självförtroendet och vill inte bli påmind om sin egen dålighet. Inte konstigt då att SD blivit så hatade då dom är den spegel vi ser oss själva i.

I en demokrati är man vaksam, i en diktatur är man paranoid. Den antirasistiska miljön styrs idag av en diktatorisk mentalitet.
I den antirasistiska miljön är allt bara svart eller vitt, där finns inget utrymme för nyanser.
Rasism-skräcken gör att den logiska tankeförmågan slås ut och skräcken tillåts ta över.
Skiljelinjen mellan uppenbar rasism och inbillad rasism suddas därmed ut.
Detta påminner till viss del om Stalin epoken där allt skulle värderas och delas in i det som var kommunistiskt eller icke kommunistiskt.

Föreställningen att man kan stöta bort rasismen med diktatur är alltså en illusion eftersom rasism i grunden bara kan bekämpas med demokrati.
Sverige är idag väldigt illa ute då 20 års mångkulturell indoktrinering lett till att rasist-paranoian normaliserats och numera betraktas som något helt normalt.
Därmed försvinner inte bara dom verktyg som behövs för att bekämpa rasism utan även dom verktyg som behövs för att bygga demokrati.
För demokrati kan inte byggas på inbillning eller hjärnspöken, utan bara på saklighet och vaksamhet.

Ett intelligent och träffande inlägg som förhoppningsvis kan fungera som en frisk fläkt i det nu så unkna PK-dikterade debattklimatet. Det tolkningsmonopol politiker- och mediaetablissemanget tillskansat sig när det gäller de omvälvande samhällsförändringar s.k multikulti inneburit, förtjänar att brytas och ersättas med saklig debatt och information om vilken typ av samhälle vi önskar både i nutid och för kommande generationer.

Du har så rätt, Niklas Bernsand!

Som alla minns har också Pippi Långstrump och varit uppe på rasistapeten. Synd att inte Astrid Lindgren inta har möjlighet att komma med ett träffande kommentar om den sortens stolligheter. Men å andra sidan finns det inlägg hör ovan som i sin stollighet talar för sig själva

En bra diagnostisering av det dysfunktionella och odemokratiska debattklimat vi har.

Artikeln lägger mycket fokus på vad man INTE ska göra. Mindre på vad man BÖR göra.

En kamp mot rasism kan naturligtvis föras på många olika plan och det ena utesluter ju inte det andra som jag ser det.

I slutet fokuserar och uppmärksammar även artikelförfattaren på språket, men hakar upp sig på andra ord än de vanliga. Bra tycker jag....men det var ju språket vi inte skulle haka upp oss i. En artikel till Niklas med mer om vad vi då istället bör fokusera på.
:-)

Vissa TYDLIGT nedsättande uttryck ska förstås bort, men jag håller med om att debatten ska handla mer om sakfrågor än om ords eventuella laddning. Det är småsaker i sammanhanget.

Det finns ett nedsättande uttryck som borde tas bort nämligen: txqxzxT

"Ett problem för antirasismen idag är dess fokus på språket, på föreställningar, bilder och ord."

Så inleds artikeln och sannerligen, att på newsmill säga att rasism finns hos andra än svenskarna rgör att kommentaren redaras omedelbart.. Antagligen är det hets mot folkgrupp. Att påstå att svenskar är rasister är dock möjligt. Man undrar hur det kommer sig. Vem har sån panik inför orden och hur frodas den föreställningen?

Att köra med stigmatiseringstekniken är alltid mycket enklare än att se till helheten. Det blir mycket enklare om man anklagar alla för att vara rasister så att alla får se vilka som är "vi och dom".
Varför komplicera till saker och ting? Massan förstår bara enkla argument, inte komplicerade föklaringsmodeller. Detta vet sk "antirasister"