Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2012-01-04 13:01, Uppdaterad: 2012-01-05 11:01
Jag ser Lars Ohly som den mest demokratiska partiledare jag stött på under alla år. Hade S och MP lyssnat mer på honom hade de rödgröna dessutom inte gjort misstaget att hälla in någon sorts gemensam, uddlös och kvalmig politik i en enda strut inför valet.
Birger Schlaug, tidigare språkrör för MP och samhällsdebattör.
Texten har tidigare publicerats på Schlaugs blogg: http://schlaug.blogspot.com/2012/01/lars-ohly-vansterpartiet-och.html
Det finns förstås skäl att fundera över Vänsterpartiet som om några dagar skall avveckla Lars Ohly. Var han en dålig partiledare?
Nej, det var han verkligen inte. Ett politiskt parti är nämligen mer än det som synes vara inför det som brukar kallas väljare. Ett parti är också en organisation som skall hålla ihop. Gudrun Schyman var en enpersonsprojektil som var lika förödande för partiet internt som explosivt i positiv mening för partiet externt. Partiet höll på att sprängas.Vägval vänster bildades, flammade upp och brann ner till en liten askhög inom loppet av löjligt kort tid.
Under denna tid ägnade sig framför allt Miljöpartiets ledning åt att sarga V så mycket man kunde, trots att man i en rad frågor stod på samma sida som Vänstern - på den tiden hade MP-ledningen ännu inte lyckats att helt begrava den ideologiska partilinjen om sänkt arbetstid och kritik av vinstsyftade bolag inom vård och skola - genom att dels underblåsa ryktet att Lars Ohly grät när Berlinmuren föll, dels utnyttja det tämligen lealösa gäng som bildat Vägval vänster.
Lars Ohlys uppdrag blev att ena partiet, hålla ihop det som fanns kvar. En i det läget, som jag såg det, nästan hopplös uppgift. Han lyckades. Han var uppenbarligen rätt person för V i det läget man befann sig. Genom att hålla fast vid ett antal hårt angripna principer agerar V nu som enda riksdagsparti med full trovärdighet i debatten om riskkapitalbolag och bolagiserad vinstsyftade vård.
MP hade kunnat befinna sig i samma trovärdiga läge, utan att behöva belastas med vare sig historiskt ok eller invävda i begreppet socialism. Men i sin iver att "modernisera" politiken flöt man med i den högervåg som förvandlat mitten till ett område där tidigare bara moderaterna befunnit sig. MP saknar därmed - tyvärr - trovärdighet i frågor som rör vård, skola och omsorg: friskolor var något MP tidigare slogs för med tanken att småskaligt ägda kooperativ och pedagogiskt motiverade skolor skulle få blomstra, inte att kommunala skolor skulle övertas av anonymiserade vinstsyftade bolag på den globaliserade marknaden. MP har mycket att bevisa innan man blir trovärdiga igen. Så länge man tror att "modernitet" är detsamma som att lyfta fingret och känna varifrån det blåser saknar man styrsel i sin egen politik.
Hur som helst: Lars Ohly var den ledarfigur som Vänsterpartiet behövde. Nu är Jonas Sjöstedt den som partiet behöver för att gå vidare från den plattform som Ohlys ledarskap gjutit. Än mer intressant är emellertid att marknadsekonomin behöver ett växande Vänsterparti. Kapitalismen är nämligen alltför kreativ för sitt eget bästa, vilket vi sett åtskilliga bevis för de senaste åren. Utan motmakt, som håller den i skinnet, förtär den sig själv i ett enda stort crescendo av girighet och avsaknad av både etik och empati. Socialdemokraterna var de som öppnade alla dörrar för det vi nu ser - de dörrarna kunde den borgerliga regeringen smidigt vandra rakt igenom utan motstånd.
För övrigt uppfattar jag - trots fåneriet att inte sitta i samma sminkloge som Jimmie Åkesson - Lars Ohly som den mest demokratiska partiledare jag stött på under alla år. Faktiskt. Hade S och MP lyssnat mer på honom hade de rödgröna dessutom inte gjort misstaget att hälla in någon sorts gemensam, uddlös och kvalmig politik i en enda strut inför valet. Den struten blev nämligen en dumstrut som gjorde att de rödgröna inte fick bilda regering.
Tillägg 120112: Här skriver Sjöstedt och Andersson om vad V bör ägna sig åt. En stor del av innehållet borde för länge sedan skrivits av Miljöpartiets företrädare. Det gäller såväl synen på arbetstidsförkortning som insikten om att konsumtionssamhället driver på klimatförändringarna.
Där MP är på väg att bli ett harmlöst maktsökarparti utan profil, kanske det blir V som blir också riksdagens gröna motmakt. I så fall: Tablå för MP som idéparti.
--------------------------
Texten har tidigare publicerats på Schlaugs blogg.
Jonas Sjöstedt är vald till ny partiordförande för Vänsterpartiet.

Ännu en manlig V-ledare ett nederlag för feminismen

Sjöstedts utmaning är att göra V regeringsfähigt

Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik

Erkänn hedersvåldet för en trovärdig vänsterfeminism

Vänsterns politik är förlegad!

Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit

Valet av Sjöstedt ändrar spelplanen för S

Frågan om delat ledarskap hör inte ihop med partiledarvalet

V:s nästa partiledare bör vara en kvinna

Ohlys ledarskap innebar sju förlorade år och fem förlorade val

Ohlys avgång visar att vänstern övertagit liberalernas ledarkult

Förnyelse är det enda som kan rädda vänstern

Ohlys tal är ett övertydligt exempel på V:s oförmåga

Får Ohly en kollega kan vi stoppa politikens Idoluttagningar

Jag står inte till tjänst som ledare för vänsterpartiet

Stig Henriksson: Kom tillbaka Gudrun, allt är förlåtet!

Tar Sjöstedt och Schyman över?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det var väl tur att oppositionen inte vann valet på den politik som det dominerande partiets ledare inte trodde på.
Hennes tal EFTER avgång klargjorde hur hon ville se S utvecklas.
Ohlys tal väntar vi på.
Att skälla på kapitalismen:" som utan motkraft exploderar i ett crescendo av girighet och avsaknad av både etik och empati." är lätt för en rikt avlönad fd politiker.
Det handlar väldigt lite om vilken partiledare som är mest demokratisk.
Kommunismen skulle säkert fungera bra - men bara om alla medborgare (utan undantag) tyckte lika.
Vilket är en tanke så går stick i stäv mot mångfald.
Med mångfald har vi kommunister och kapitalister, och så länge vi har en endaste kapitalist, kan kommunismen aldrig fungera.
M.a.o. är det ett dömt system. Då är det läge att gå vidare och hitta det näst bästa.
Den bästa demokratiske politikern är den som kan finna en linje som alla medborgare kan ställa upp på. .Är det inte det det handlar om?
En totalt och intetsägande analys av en fd mupp. Men sitter man i orubbat bo som Birger och kan inhösta en förhållandevis hög riksdagspension fram till dödsdagar så kan man skriva vad strunt som helst. Fas3 gäller inte riksdagsmän. Tänk att få livstidspension efter 8 år i riksdagen. Det är ett erbjudande som är ouppnåligt för övriga svenska skattebetalare som bidrar till den gemensamma kassan. Eller är det så att det finns olika konton? Brukar ju heta så.
MP är ett parti som många tidigare skrivit om, gröna utanpå och illröda inuti.
Tar vi Nordkorea som värsta exemplet, så funkar kommunismen (bristfälligt) - men det beror till mångt och mycket på att befolkningen inte vet något annat.
Vad visste stackars Fritzl i Österrike om omvärlden? Hon trodde nog att hennes liv var "det normala". Tills hon släpptes ut.
Nu förstår vi varför Birger Schlaug lämnade miljöpartiet de gröna. Kapitalismen i Sverige är så fruktansvärd att den måste "hållas i skinnet". Med den analysen återstår endast Vänsterpartiet, vars partiprogram lever väl upp till extremvänsterns gamla krav. Det behövs gröna ansatser i svensk politik, men Schlaugs utveckling är bara sorglig att se.
MP är ett livsfarligt parti där de allra mest samhällsomstörtande kommunistiska extremisterna idag finns att hitta.
MP är såna som vill väl-utan att inse att deras förmåga att göra skillnad är begränsad.
Som intresseorganisation är de utmärkta men när de får bestämmanderätt så blir det ofta fel-speciellt i en öppen världsekonomi.
Energifrågan är tydligast!
Birger Schlaug har rätt. Vänstern har försvagats av fraktioneringen i S, V resp MP och visst är Lars Ohly en förtalad och underskattad person.
Men då gjorde i alla fall min röst när jag var med och röstade in Miljöpartiet en gång i tiden en viss nytta.
Tråkig tendens är dock att Moderaterna gått från att vara ett idéparti till ett maktägarparti men det är väl naturens ordning att makt korrumperar.
Ett politiskt parti är nämligen mer än det som synes vara inför det som brukar kallas väljare. Ett parti är också en organisation som skall hålla ihop. Gudrun Schyman var en enpersonsprojektil som var lika förödande för partiet internt som explosivt i positiv mening för partiet externt. Partiet höll på att sprängas.Vägval vänster bildades, flammade upp och brann ner till en liten askhög inom loppet av löjligt kort tid.
Det är precis detta som är "religiös fundamentalism". Ohly har precis de fördelarna som Birger beskriver och partiet halverades. Skulle MP göra samma sak, så halveras sannolikt det partiet också. Samma sak håller på inom S. Vänsterfalangen betraktar inte högersossdarna som riktiga S, partiet splittras och väljarna sviker. Inom KD finns liknande konflikt och partiet ligger under riksdagsgränsen.
Vi har nu 8 riksdagspartier. Inget av dessa partier får majoritet för en regering utan måste samarbeta med någon annan. Denne "någon annan" är oftast väldigt stark t.ex. M och M "äter upp FP, C" och KD. Ingen ser någon nämnvärd skillnad på partierna utan partiets kärnväljare, som aldrig får majoritet för sin renlärighet och som har svårt att kompromissa och föra en pragmatisk politik tillsammans med annat parti.
Det tidigare så starka S "åt upp" MP och V, men V:s mål var att dra S så långt till vänster som möjligt - inte att kompromissa i en regering. Det tillåter inte fundamentalisterna.
Vad händer i framtiden...??
@#5 (..."Kapitalismen i Sverige är så fruktansvärd att den måste "hållas i skinnet". Med den analysen återstår endast Vänsterpartiet, ...)
-- Du har kanske inte så mycket historisk kunskap att du inser att detta är exakt vad Sociademokraterna har ägnat sig åt sedan de först fick politiskt inflytande för snart 100 år sedan. Det är på senaste tiden detta börjat förändras, med sådana konsekvenser som tåg-kaos, vårdskandaler osv. som exempel på vad som då händer.
Jag har alltid undrat varför svenska (mp) kom att sitta i knät på (s) i vänsterblocket. Det finn lika mycket "höger" som "vänster" i miljöpartiet, ett samarbete med Alliansen skulle fungerat lika bra. Med den skillnaden att (mp) fått MAKT eftersom Alliansen råkar ha den. Svaret på min vänster-fråga är uppenbarligen vilken person som råkade sitta i mp.ledningen. Schlaugs artikel kunde lika bra varit skriven av (v). Man tror nästan han vill byta parti. Kanske kan (mp) maka på sig lite åt höger nu när han är borta?
Ja, vad annat kan man vänta sig av feminissen Schlaug? Men inte ens Damens Nyheter var nöjda med Ohly skrev de i en ledare, ty "Ohly hade inte lyckats förvalta det feministiska arvet efter Schyman". Har du hört Schlaug?
Själv har jag varit miljömedveten i 50 år, sedan -59, men fick definitivt nog sista valet av MP, med deras grova rasistiska påhopp på "vita medelålders heterosexuella män."
MP har mycket lite med miljö att göra, (och Ohly har inget med demokrati att göra.) Då skrev jag en sista uppgörelse med partiet i denna artikel: "Därför avfallssorterar jag MP!"
http://www.sourze.se/D%c3%a4rf%c3%b6r_avfallssorterar_jag_MP_10723788.asp
Ohly? En kommunist kan aldrig vara demokrat!
S har fortlöpande problem eftersom ledningen har glömt Tage Erlanders visdomsord: Det gäller för socialdemokraterna att hålla den röda fanan fri från löss!
"Jag ser Lars Ohly som den mest demokratiska partiledare jag stött på under alla år". Det är som Solzjenitsyn skriver att att språket är det första som komunismen perverterar.
Stämmer inte ordspråket: lagom är alltid bäst, Moderaterna tar och tills det inte finns något kvar, Vänstern låser alla tillgångar till stat och gömma så att Svenskarna om frihet och nytänk bara kan drömma.
...och han kunde fria i direkt sändning, också ;-)
Jasså?
Mmmm.
Så långt som att det rödgröna samarbetet resulterade i en mjäkig och meningslös politik håller jag med dig, Birger. Ingen vågade tycka något, alla skulle vara överrens och alla satt försiktigt i båten.
Det var faktiskt riktigt roligt att läsa Ohlys debattartiklar när det samarbetet äntligen bröts. Det var som att ta kopplet av en pitbull som tog chansen att rusa runt och bita alla i benet.
#14 Tage.
Kom i håg att den fane, Erlander höll i har i dag fått en kraftigt ändrad gråare färg, liknande moderaternas.
S och M har lämnat efter sig stor arbetslöshet unde 2000 talet,
ett pensionssystem som lett till försämrade pensioner,
har skickat soldater till Afghanistan och Libyen,
har gett stöd till kärnkraften,
har släppt marknadsekonomin för fri och mycket annat.
Inte underligt att nästan 2 av 3 svenskar i sista val röstade på dessa i hög grad koncensus partier.
Jag har också börjat undra om MP är ett vanligt mittenparti lagom till valet 2014. Men är det så dåligt? Sedan C slutade med miljöpolitik kan MP faktiskt göra nytta. Och V kan förstås, som Birger skriver, ta MP:s gamla roll. Frågan är bara vad som kommer att hända med S?
PS! Spännande att läsa om Sjöstedts och Anderssons förslag till åtgärder inom banksektorn.
Ligger kanske en del i det där, men Ohly var en rätt dålig debattör som förlorade många debatter. Han är bäst på att hålla tal.. Hans förflutna var också en belastning. Det var öppet mål för alliansens "propaganda"...
Dessutom var det mycket dumt av honom att fortsätta kalla sig kommunist trots att partiet bytt namn och inte längre var VPK. Det skrämde bort många väljare. Det är hans absolut största misstag tror jag, och en av anledningarna till att V förlorade varje val de ställde upp i. Och eftersom V gick så dåligt förlorade hela vänsterblocket på det... En anledning till att Alliansen överhuvudtaget kom till makten var förmodligen V:s försvagning. Ett starkt V hade kunnat täcka upp för (S) vikande siffror. Miljöpartiet som gick rätt bra, kunde inte ensamt fälla ett sådant avgörande. Det krävdes att också V gick bra...
Vänstern är feministiskt och för en ökad jämlikhet.
Vänstern är för en generös invandring.
Går dessa bägge önskningar ihop?
Vänstern säger ofta tulipanaros!