Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2012-01-04 09:01, Uppdaterad: 2012-01-16 10:01
Bloggare: Vänsterpolitikens begynnande tid borde för länge sedan vara förbi. När hela samhället förändras måste politiken följa med. Visst låter det fantastiskt det här med att alla ska dela på allt, men när den stora saftiga kakan hela tiden minskar går det inte längre att dela till slut.
Jag är inte politiskt aktiv för tillfället men väldigt intresserad och har röstat på moderaterna sedan jag var gammal nog att få börja rösta. Är på grund av mina funktionsnedsättningar uppvuxen med "skeden i mun", det vill säga att jag varit överbeskyddad, talad över mitt huvud och sluppit undan. Och någonstans på vägen tappade jag bort mitt egenvärde. Jag börjar återfinna det nu. Läs gärna mer i min blogg http://lindlife.blogspot.com.
Det var inte alltför längesedan som sverige var ett mycket fattigt land. Reaktionen på detta blev att många flydde till det rika USA, men de som stannade kvar slutade inte att kämpa. Ayn Rand skrev en suverän bok som heter "Och världen skälvde". En käftsmäll till svensk avundsjuka och kollektivismhysteri. Nu menar inte jag att vi inte ska ta hand om varandra, för det ska vi. Men varje människa är en egen individ, som ska ha rätten att utvecklas fritt och litta till sitt eget sunda förnuft.
De hängivna anängare av vänsterpolitiken jag känner ifrågasätter starkt hur jag, som är en så kallad "svag individ" i vårt samhälle, kan rösta åt höger. Deras argument är att vänstern tar hand om alla och att högern skiter i alla. Men riktigt så enkelt är det inte. Man kan tycka att dagens samhälle är ett skräckvälde med ökade samhällsklyftor och horibla nedskärningar som drabbar de allra svagaste, och detta försvarar jag inte. Men det är inte bara den elaka högerns fel att det har blivit såhär.
Det var folkpartiet som utformade LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, och när vänstersidan med Persson i spetsen tog över rodret levde de rullan med LSS-pengarna och plötsligt skulle var funkis ha en liten assistent vid sin sida. Begreppet "omfattande funktionsnedsättningar som inverkar på de mänskliga behoven" blev väldigt luddigt i kanten. Samtidigt gav man bonusar till handläggare på Försäkringskassan som sjukpensionerade sjukskrivna istället för att hjälpa dem tillbaka till arbete.
När det blev kallare och hårdare ute i stora världen började det komma hit människor från andra länder. Från kommunism, fattigdom och diktatur. Och i sann kollektivismanda tog vi emot dem med öppna armar utan att ställa några krav på dem. De fick fina lägenheter och höga bidrag. Arbetslösheten ökade och fler gick på A-kassa. Vi skröt om att Sverige var ett av världens rikaste länder och att vi hade en sån fatastisk välfärd, kom nit och ta bara, ös på, och du behöver inte ta eget ansvar!
Men det finns inte hur mycket som helst. Någon gång tar bensinen slut. Vårt lyxliga leverne började få negativa konsekvenser i form av en växande statsskuld, som under de senare åren har minskat kraftigt igen. Visst kan man tycka att vi sparar in på fel saker, men hade vi redan från början använt vårt sunda förnuft och inte slösat så mycket på se så kallade "svaga", med sämre anpassningsförmåga till ändrade förhållanden, hade det inte behövt bli såhär. Många fick aldeles för mycket assistanstimmar då 1994, och nu när de drar ner på dem blir de självklart förvivlade. De är ju vana vid ett liv i lättja. Detta gäller långt ifrån alla, men de som återigen drabbas hårdast av den här.
Jag känner flera som har gått så länge med bidrag utan att ha rehabiliterats tillräckligt för att komma i eller tillbaka till förvärvsarbete, vilket nu har lett till att de inte längre tror på sin förmåga och när de blev utförsäkrade stod de där som fågelholkar och undrade vad fanken de skulle göra nu? Ja, vad skulle du göra?
En som jag känner hävdade i början på 90-talet att hon tjänade på att vara arbetslös snare än att arbeta! Ska det inte vara tvärtom? Jo just det. Så är det nu. Den bräckliga ekonomin är för mig en av morötterna för mig att söka arbete. En stark sådan, men självklart också vetskapen om att jag kan, vill och ska arbeta. För om alla dem som kunde arbeta gjorde det så skulle vi faktiskt gott och väl kunna försärja den skara människor i vårt samhälle som är så pass sjuka att de inte under några omständigheter kan ha ett arbete. Det är också då som vi kan ge de sjuka bra vård. Privatiseringar är i sig inte dåligt, men liksom i USA behöver vi här i Sverige ett starkt kontrollsystem av verksamheterna.
Nu ställer regeringen de krav på medborgarna som man borde gjort för längesen. Alla, jag menar ALLA som kan, måste hjälpas åt och dra sitt strå till stacken för att ett samhälle och en välfärd ska kunna upprätthållas. Genom att ta ansvar för vår egen hälsa, vår ekonomi, våra liv, mår vi bättre och vi kostar samhället mindre pengar,
Det är i en värld där varje medborgare tänker själva och får förlita sig på sin egen förmåga och kapacitet samt ta egna beslut, som dynamik uppstår. Och dynamik leder till tillväxt. Hälsa. Att hela samhället idag präglas av övervakning är ingen nyhet, men det blir sannerligen inte bättre av alla dessa myndigheter som slösar med våra skattepengar, och ska in och peta i våra liv. Bestämma vad vi ska äta och dricka. Många av de lagar vi har idag, som prostituations- och narkotikalagen, har inte gjort att problemen har minskat. Då bör man fundera på orsakerna istället för att skärpa lagstiftningen.
Slutligen vill jag hävda att slopade arbetsgivaravgifter och skatter på arbete faktiskt skulle ge fler arbeten.
Sverige skulle kunna vara ett mycket rikt och mäktigt land, om vi hade fördelat pengarna rätt. Det finns något annat än höga skatter som kan få fart på samhället. Nämligen oss själva! Det borde räcka att titta sig omkring i europas rika länder och i de före detta kommunistiska länderna med allt dess elände för att förstå att vänster är förlegat. Men vi är tyvärr för hjärntvättade för att inse det. När jag skriver i min blogg om något borgligt förslag som gynnar människor med funktionsnedsättningar får jag hurrarop från samma människor som sedan går och röstar på vänstern "för att de har en bättre handikappolitik". Men deras argument blir oftast lösa och präglas av trotsigt försvar istället för eget tänkande.
Kapitalism är det enda som kan få fart på vår värld!
Jonas Sjöstedt är vald till ny partiordförande för Vänsterpartiet.

Ännu en manlig V-ledare ett nederlag för feminismen

Sjöstedts utmaning är att göra V regeringsfähigt

Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik

Erkänn hedersvåldet för en trovärdig vänsterfeminism

S och MP borde ha lyssnat mer på Lars Ohly

Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit

Valet av Sjöstedt ändrar spelplanen för S

Frågan om delat ledarskap hör inte ihop med partiledarvalet

V:s nästa partiledare bör vara en kvinna

Ohlys ledarskap innebar sju förlorade år och fem förlorade val

Ohlys avgång visar att vänstern övertagit liberalernas ledarkult

Förnyelse är det enda som kan rädda vänstern

Ohlys tal är ett övertydligt exempel på V:s oförmåga

Får Ohly en kollega kan vi stoppa politikens Idoluttagningar

Jag står inte till tjänst som ledare för vänsterpartiet

Stig Henriksson: Kom tillbaka Gudrun, allt är förlåtet!

Tar Sjöstedt och Schyman över?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Förlegad... kanske men den sk högern talar gärna om solidaritet för euroländer och skulle gärna suga ut Sverige för att stödja dessa samt den fallerande valutan. I vänsterns fall så spenderas i varje fall skattepengar inom landet medan högern öser ut dem i avloppet.
Solidaritet är inte förlegat och kommer aldrig bli förlegat. Korruption är däremot destruktivt.
Bra skrivet och uttryckt av en som har information från insidan. De flesta av oss människor vill göra någonting oberoende av handikapp. Bidrag passiviserar alltid. Ingen är nästan för sjuk för att göra någonting. Visst kan en tillfällig influensa tillfälligt slå ut människor, men det är ju detta som sjukpengen är till för och inte som ett långvarigt försörjningsstöd. Vänstern har aldrig förstått att det är individen som skall göra det mesta och inte samhället. Bidragssamhällen är osunda. Det är bättre med hjälp till att komma igång med ett arbete.
Linda, jag håller med dig, det här med att tala över huvudet på folk är hemskt och okompetent. De som gör det har aldrig förstått människors egenvärden och hur det utvecklas. Vänstern vill inte prata om detta för de vill hellre ha makten och kontrollen över individen. Det som nu sker politiskt genom Alliansen, är ett trendbrott där individen ges företräde framför det kollektiva. Oberoende av om vi är friska, gamla eller har ett handikapp, är det individens önskemål som skall stå i fokus.
Gissar på att din text inte bara kommer sticka i ett och annat sosseöga, uran även ett par borgarögon. Men helt rätt har du. Bra skrivet.