Demokrati

Fredrik Malm om Demokrati

Räkna med att 2012 blir ett skitår

Publicerad: 2011-12-31 14:12, Uppdaterad: 2011-12-31 14:12

Riksdagsledamot FP i nyårskrönika över 2011: Ganska lite talar för att de kommande decennierna kommer att innebära några banbrytande framgångar för demokratin. Det är delvis därför moder jord har huvudvärk.

22 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Fredrik Malm är riksdagsledamot (FP).

Nyårskrönika över 2011

I december 2008 prognostiserade dåvarande arbetsmarknadsministern år 2009 och 2010 för en reporter på TV4: Det blir två riktiga skitår. Detta rön var så insiktsfullt att det faktiskt var två år före sin tid, för ingenting annat kan sägas om den huvudvärk moder jord brottas med än att just 2011 var ett riktigt skitår. Bortsett från en handfull goda nyheter, såsom Usama Bin Ladins frånfälle och att världens befolkning passerat sju miljarder människor, så har det mest varit elände.

Snorre Sturlasson såg inte skiten i ett tvåårsperspektiv som Totto Littorin, utan i ett treårsperspektiv. Han såg inte heller någon gryning då bättre tider skulle nalkas längre fram. Finbulvintern som skulle föregå undergången Ragnarök bestod av tre års lemlästande och bärsärkargång:

Yxtid, mordtid,

Kluvna sköldar,

Vindtid, vargtid

Förrn världen faller.

Det sista var kanske i det kraftigaste laget, men upptakten till apokalypsen skulle inte kunna skildras i mer mustiga ordalag vare sig i Uppenbarelseboken eller i breven till herr Bachmans broschyr. Men tillståndet, ’globalt sett’ som vi brukar säga, är onekligen inte gott idag. Så med gemensamma ansträngningar bestående av europakt, drönare och observatörer från Arabförbundet är vi nu fullt inbegripna i att rädda världen. Jag är inte rätt person att bedöma huruvida vi kommer att lyckas, men skulle gärna komplettera åtgärdsprogrammet med ytterligare några förslag.

Jag är fullt medveten om att denna årskrönika inte gör anspråk på att ens i marginalen beröra alla de olyckor som drabbat världen under året.

Den arabiska våren

När kurderna körde ut Saddam Hussein från irakiska Kurdistan i mars-april 1991 var det första gången i modern tid som en arabisk diktator drivits bort från makten av sina undersåtar. I historieböckerna räknas inte detta; kurderna var ju inte araber. Dessutom kom Saddam Hussein tillbaka några veckor senare med den hemvändande elitstyrkan från Kuwait och det krävdes därefter en hel flygförbudszon för att han skulle respektera besöksförbudet. Det skulle dröja ytterligare 13 år innan det var dags igen. Då körde libaneserna, i alla fall den halva som inte lyssnade till Hassan Nasrallah, ut Syrien från Libanon. Men av någon anledning räknas inte det heller i historieböckerna; libaneserna körde ju inte ut sin egen regering, utan grannlandets säkerhetstjänst. Dessutom kom Syrien snart tillbaka, i skepnad av kristna ledare i armkrok med Hizbollah.

Av någon anledning har vi trott att araber inte är kapabla att göra uppror, och att arabiska ledare inte kan avsättas på annat sätt än genom militärkupp eller amerikansk invasion. År 2011 fick vi med största tydlighet bevis på motsatsen. Nu ville dessutom alla araber göra uppror samtidigt. Det blev ett sjå för redaktionerna att hålla reda på alla emirat, libyska klaner och twitterflöden. Men det gick faktiskt ganska bra. Rent publicistiskt har svenska medier, många nämnda och några glömda, gjort ett av sina bästa folkbildningsarbeten på bra länge i bevakningen av den arabiska våren. Spaltmeter efter spaltmeter har skrivits om förtryck, folk och frihet. Aldrig förr har svenska folket varit så insatt i hur despoterna i arabvärlden utövat sadism mot sina försvarslösa invånare i decennier.

Det finns några viktiga lärdomar att dra av den arabiska våren. Den första är att vi kommer tvingas att vänja oss vid regimer som är mer religiösa till sin karaktär. Men det ska nog gå bra, inte minst mot bakgrund av västvärldens entusiasm inför att idka handel med såväl saudiska kungahuset som iranska mullor. Värre är det för alla de miljoner människor som vill se mer sekulära samhällen, eller i vart fall leva trygga i en annan religiös identitet än den riktning av Islam som dominerar. Min slutsats är att det kommer att behövas ett massivt stöd för dem som argumenterar för ett mer sekulärt samhälle, för skydd för minoriteter och inte minst för kvinnors rättigheter. Det är svårt att se i detalj hur ett sådant stöd samt framtida relationer med länderna i det södra grannskapet ska utformas, men behovet kommer att vara mycket stort. En sak vi i Folkpartiet har jobbat för inom regeringssamarbetet är att öka biståndsbudgeten för demokratistöd till arabvärlden. Den politiken bör ytterligare förstärkas genom att mer resurser avsätts för demokratiinsatser i arabvärlden.

En annan lärdom är att de regimer som sitter kvar vid makten kommer att tvingas bli något mildare i sin framfart mot vanligt folk. Den arabiska våren har förhoppningsvis dragit en röd linje, en signal om ”hit men inte längre”. I Egypten blev folket av med Hosni Mubarak, men det är fortfarande militären som styr. Men militären kommer förmodligen att tvingas bli något mildare i sitt agerande, även om vi ser tecken på snarast motsatsen just nu. Militären kommer att tvingas acceptera att det muslimska brödraskapet spelar en mer dominerande politisk roll, samtidigt som militären kan intervenera i det politiska livet om de så vill. Det går att dra en parallell till Turkiet, med skillnaden att i Egypten finns inga kurder att slå ihjäl men likväl en kristen minoritet som ännu finns vid livet.

Summar summarum får nog sägas att den arabiska våren började i dur och slutade i moll. Men den långsiktiga inverkan protesterna kommer att ha ska inte underskattas. Men med tiotals döda om dagen i Syrien hela sista kvartalet så kan inget annat sägas att tillståndet just nu är en fullständig katastrof.

Den globala ekonomin och maktbalansen

Med Usama bin-Ladins huvud på en påle och 150 000 amerikanska soldater under armen var Barack Obama nära att uttala de magiska orden: Mission Accomplished. Men så enkelt är det inte att vara amerikansk president idag. Styrkor fick dirigeras om till Libyen för att verkställa FN:s resolutioner 1970 och 1973 (den senare ej att förväxla med oljekrisen samma år, även om det är lite frestande). Därtill kom nya rapporter om Irans nukleära äventyr och en komplott signerad Tehran för att ta livet av den saudiske ambassadören i USA. Alltmedan detta spektakel fortsätter, år ut och år in, så fortsätter de mer produktiva regionerna i världen att utvecklas. Kina växer så det knakar, rustar upp i rask takt och fortsätter att täppa till truten på den gryende demokratirörelsen. Indien växer likaså och sociala rörelser och kamp mot korruptionen gör steg för steg världens största demokrati till ett mer drägligt land att leva i.

Enligt ekonomen Klas Eklund kommer Kinas ekonomi att vara lika stor som USA:s år 2016. Ytterligare 13 år senare, alltså 2027, kommer Kinas ekonomi enligt prognoser från Världsbanken att vara dubbelt så stor som USA:s. Det betyder att varje amerikan i genomsnitt är dubbelt så rik som varje kines, eftersom Kinas befolkning är fyra gånger som så stor som den amerikanska.

Den förskjutning i världsekonomin som nu sker kommer förstås att följas av en politisk maktförskjutning. I takt med Kinas jakt på råvaror kommer lojalitetsband att slutas med en rad länder som hellre gör upp med Peking än skickar sina redovisningsblanketter till nitiska handläggare på SIDA. Denna trend förstärks förstås eftersom stater som USA tvingas att sysselsätta sig med länder som knappt ger något tillbaka till världen, till exempel Afghanistan vars enda exportprodukt av rang är heroin.

Det kan vara klokt att redan nu börja förbereda sig för en tillvaro där världens ekonomiska supermakt kommer att vara en enpartistat. Vi behöver inte hamstra konserver, men likväl se hur vi kan lösa våra egna problem så att vi kan bli starkare framöver.

Det är svårt att använda Europeiska Unionen som skyltfönster idag. En halvauktoritär ledare på en annan kontinent, med armémedaljer på skjortbröstet och hårdhänt livgarde, som plötsligt och kommer till insikt om behovet att byta politisk kurs sneglar förstås åt både ett, två och tre håll. Varför skulle hans land välja den europeiska vägen när han (det är alltid en han) ser hur det har gått för Grekland, Italien, Portugal och Irland? Den kinesiska modellen är ingalunda demokratisk, men den levererar tillväxt och ännu så länge hygglig stabilitet.

I en värld där identiteter och ideologier strider om herraväldet är det långt ifrån säkert att pluralism och liberalism kommer att breda ut sig och likt förra seklets industrialister och progressiva pionjärer bryta ny mark för rösträtt, privat ägande och sociala reformer. Så behöver det inte alls bli. Tvärtom talar ganska lite för att de kommande decennierna kommer att innebära några banbrytande framgångar för demokrati och liberalism i världen. Det är delvis därför moder jord har huvudvärk.

Svensk politik

Här finns i alla fall ett glädjeämne: Socialdemokraternas fortsatta kräftgång. Men är det verkligen en god nyhet? Det finns vissa element av ansvar och pragmatism som har följt med socialdemokratin genom åren. Risken är nu att partiet, nuförtiden med litet p, går miste om detta. Och de väljare som försvinner kan mycket väl dyka upp i rullorna hos andra partier som är än mindre ansvarskännande. Samtidigt växer Moderaterna så det knakar. Notera att partiet aldrig presterat bättre än det enda år som regeringen inte har sänkt inkomstskatten.

Låt mig resonera vidare kring socialdemokraterna en liten stund. Idag tappar S åt alla håll, men trots allt tycks det vara begränsade tapp till V och SD vilket sannolikt beror på Håkan Juholts vänsterprofil. Men vad händer när/om Jonas Sjöstedt blir partiordförande i Vänsterpartiet? Logiken säger att det borde tvinga Juholt att gå än längre vänsterut för att inte riskera större väljartapp till Sjöstedt. Det är inte otänkbart att vi får se ett chicken-race mellan S, V och SD om samma väljare. Dessa väljare värderar nödvändigtvis inte rut-avdrag, ökad arbetskraftsinvandring och andra typiskt urbana frågor. Det kommer att göra det svårare att få med Miljöpartiet på ett rödgrönt regeringsalternativ inför valet 2014 och det kan ytterligare förstärka den socialdemokratiska skallgången i skogslänen efter nya väljare. Dagens Nyheter resonerar kring detta i sin huvudledare idag och jag delar i mångt och mycket deras analys.

Det finns både möjligheter och problem med en sådan utveckling. För mitt parti, Folkpartiet, kan det innebära större svängrum för att nå mittenväljare. Men risken är också att en försvagad rödgrön röra leder till lägre valdeltagande och mindre stödröstande på andra partier i alliansen. Det gynnar sannolikt M och kanske FP, men inte nödvändigtvis alliansen som helhet. Förändringstrycket i alliansen riskerar dessutom att minska om det inte råder konkurrens om regeringsmakten, på samma sätt som reformviljan avtog hos S när opinionssiffrorna var skyhöga 2007-2008.

Vi får se om det blir Eddan eller förre arbetsmarknadsministern som får rätt till slut. Jag håller på Totto: Ett skitår till. Sedan vänder det.

Fredrik Malm (12 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41970

22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den så kallade arabiska våren blev verkligen en besvikelse. Här trodde vi att de frihetliga krafterna var starka. I stället rycker extremistisk religion fram! Befolkningen i arabvärlden har lång erfarenhet av religionens hämmande roll i samhällsutvecklingen, likväl röstar man nu, när man får en chans till förändring, på fanatiska religiösa figurer. Det är minst sagt häpnadsväckande. Något stöd bör inte arabvårens "befrielserörelser" få i fortsättningen. Det som nu kommer att hända är att de liberala krafterna lämnar regionen. De kan inte leva under religiöst förtryck.

Permalänk | Anmäl #1 u_7664, 2011-12-31, 15:26

Fredrik Malm, du hänför att världens befolkning passerat sju miljarder människor till kategorin goda nyheter. Hur tänker du då?

Ju fler människor desto mer tärande på jordens resurser och desto svårare att fördela så att alla får ett drägligt liv.

Vore det inte bättre om vi var färre så att resurserna räckte bättre och vi hade större chans att ge alla drägliga livsbetingelser?

Permalänk | Anmäl #2 E E, 2011-12-31, 15:41

Alla vill inte ha demokrati av västerländsk typ om man tror det är man väldigt naiv, samma med Afghanistan de som inte kan något alls om de landet tror att det finns ett krig att vinna och demokrati att försvara. En förhoppning för 2012 är att svensken säger ifrån och tar tillbaka sitt land. Tror nog att de flesta fått nog av politiker som påstår att vi inte är ett folk och att vi inte har någon kultur.

Permalänk | Anmäl #3 Anton Nilsson, 2011-12-31, 15:47

Islamdemokratin är på frammarsch! Det började i Turkiet och sprider nu som en löpeld genom Mellanöstern.

Och klart som tusan att Fredrik Malm är skeptisk till det. Han har missat att diktaturerna i Mellanöstern alltid har vairt sekulära. Sekulära diktaturer som med stöd av USA, EU och Israel förtryckte sin egen befolkning. Saddam Hussien var en socialist-nationalist och likaså Assad som nu slaktar sitt folk på löpande band.

Jag hade också röstat på Islamdemokraterna/islamisterna om jag hade varit medborgare i Egypten, Tunisien eller Syrien.

Nu står Assad på tur! Han ska också fall!

Anton N: Vem ska vi ta tillbaka vårt land ifrån? Jag vill också vara med och "ta tillbaka".

Permalänk | Anmäl #4 Baba Zula Zula, 2011-12-31, 16:08

Fredrik Malm ondgör sig över att araberna väljer islamism istället för liberalism när de tar makten över sina stater. Bara en person som saknar insikt i skillnaderna mellan muslimsk och västlig kultur kan vara överraskad.

Samtidigt gör Fredrik Malm och hans regering allt för att tysta den demokratiska opposition som finns mot islamiseringen av Sverige. Man använder sig av myter, lögner och demoniseringar utan urskillning för att tysta alla som varnar för utvecklingen.

Det finns idag borgerliga riksdagsledamöter som vill ha sharia-lagar för muslimerna i Sverige, alltså apartheid-lagar. Samtidigt låtsas regeringen att man är motståndare till "extremism".

Regeringen lägger pengar på att invandrare "av religiösa skäl" ska kunna könsstympa sina barn billigt och bekvämt samtidigt som man drar in på mediciner till svenska barn.

Är man "extremist" om man anser att det är fel prioritering? Ja, enligt Ullenhag och Sanningsministeriet så är det så.

Regeringen lägger miljarder på stöd till en lösning på Mellanösternkonflikten som innebär försvagning av den enda liberala demokratin i området. Där judarna styr ska araberna ha fulla rättigheter men där araberna styr ska judarna bara försvinna.

Samtidigt göder man extremism och segregation genom religiösa friskolor.

Fredrik Malm, du och din regering driver den mest antiliberala politiken i den moderna svenska historien för att tjäna snabba pengar och ni dumpar den svenska demokratin för kortsiktig tillväxt och ett flummigt multikulturtrams som inte kan fungera.

Du och din regering gör allt för att Sverige ska dras in permanent i diverse krig i den muslimska världen så kom inte och snacka om "skitår" i decennier framöver. Brukar du släcka en grill med bensin?

Permalänk | Anmäl #5 Bo T, 2011-12-31, 16:20

När skall FP börja förespråka direktdemokrati med beslutande folkomröstningar i alla frågor som i Schweiz?

Permalänk | Anmäl #6 Johnny Andersson, 2011-12-31, 17:22

Arabisk vår = islamistisk blommning.

Sharia: snart i en svensk stad nära dig.

Permalänk | Anmäl #7 Fredric Nomael, 2011-12-31, 17:45

Vilken tafflig artikel av Fredrik Malm!

Han kackar i allt från den arabiska våren till socialdemokratin,
och ändå står hans eget folkparti upp till öronen med sina egna
problem!

Jan Björklund klarar inte av skolan!
Erik Ullenhag gör ständigt bort sig i medierna!
Calle Hamilton försöker sälja in euron till svenskarna!
Birgitta Ohlsson kämpar för ännu fler flyktingar!
Cecilia Malmström vill dra oss ännu djupare ner i EU träsket!

Nä du, Fredrik Malm...min röst går till SD, sen kan du svamla
hur mycket du vill.

Permalänk | Anmäl #8 per svensson, 2011-12-31, 18:37

#1 Uffe L, om Du är förvånad att den Arabiska Våren är en seger för islam, så beror det på att Du får Dina MENA-nyheter från fel källor.

June 3, 2011

"The coverage of recent events in Egypt is further proof that Western elites cannot see the forest for the trees. Over the past week, leading newspapers have devoted relatively in-depth coverage to the Egyptian military authorities' repressive actions in subduing protesters in Tahrir Square in Cairo, particularly during their large protest last Friday.

That is, they have provided in-depth coverage of one spent force repressing another spent force. Neither the military nor the protesters are calling the shots anymore in Egypt, if they ever were. That is the job of the Muslim Brotherhood."

http://www.carolineglick.com/e/2011/06/the-real-egyptian-revolution.php

Ibn Warraq: ‘Arab Spring should be renamed The Muslim Brotherhood Spring’
http://news.yahoo.com/ibn-warraq-arab-spring-renamed-muslim-brotherhood-...

Permalänk | Anmäl #9 Virginia Langley, 2011-12-31, 18:41

Man borde inte förundras över hur naiva och historielösa våra folkvalda är, men ändå lyckas de gång på gång övertrumfa ens värsta farhågor.

Till er som vill förstå varför det ser ut som det gör i Sverige och västvärden idag rekomenderar jag följande:

Läs Samuel Huntingtons "the clash of civilizations".

Kolla upp "Frankfurtskolan" "kulturmarxism" "Focault" "Bordieu" "Postmodernismen". Dessa namn och begrepp förklarar med råge varför vi nu lever i upp-och-nedvända världen.

Och på toppen av detta har vi en nuvarande f.d borgerlig regering som har anammat detta ondskefulla tankegods utan att ens veta om det.

Sverige är kört........

Permalänk | Anmäl #10 Conlon Nancarrow, 2011-12-31, 20:51

Klart det blir ett skitår. Ni sitter ju kvar i regering. Men jag måste säga att det känns lite oroande när ni till och med går in med den inställningen. Kanske dags för en regering som åtminstone försöker?

Permalänk | Anmäl #11 Mattias Hamberg, 2011-12-31, 21:10

Andra kommer att bli gladare. Kineser shoppar billigt i väst och kommer snart att dmoniera världsordningen. Likaså Norge. Gungor och Karuseller...

Permalänk | Anmäl #12 GB, 2012-01-01, 11:39

#2 E E,
När det gäller jordens resurser, i form av fossila bränslen, samt malm och mineraler så finns detta i ofantliga mängder. Man talar mycket om peak oil, men även om det ligger något i detta, vilket jag inte är säker på, så har vi då naturgas som kan fasas in istället och som räcker i hundratals år.
Nej, de viktigaste och värdefullaste resurser är de som vi själva skapar. Ju fler människor vi blir desto mer skapas i form av mänskliga resurser: kunskap, utveckling m.m.

Självklart kan vi inte bli hur många som helst, men de senaste 20 åren har det fötts ungefär 100 miljoner barn om året, varken mer eller mindre. Barnafödandet ökar inte. Anledningen till att vi ändå blivit fler är att barndödligheten minskat och vi lever längre. Mänsklighetens befolkning kommer att plana ut vid 8-10 miljarder och det är inte för många.

Permalänk | Anmäl #13 Tobias Bäckström, 2012-01-01, 19:35

Jag tror att 2012 blir ett kanonbra år. Med bara minsta lilla tur så kommer arbetslösheten att stiga och fastighetsmarknaden braka ihop. Jag tror inte vi har så mycket pengar kvar av det stat och kommuner fick in på försäljningen av statliga företag och allmännyttan. Eftersom allt är utsålt så flyter det ju inte in så mycket pengar som kan finansiera den utökade administrationen som regeringen beslutat. Sen kan man ju fråga sig varför de behöver fler administratörer när det är färre företag att administrera.

Permalänk | Anmäl #14 Michael Jönsson, 2012-01-01, 19:53

#13 Tobias Bäckström: Ditt inlägg låter lite som skräckteorierna gällande när "40-talisterna går i pension" så ursäkta om en del förhåller sig lite skeptiska till vad du skriver? Personligen tror jag att befolkningsökningen kommer att plana ut p.g.a. resursbrist, naturkatastrofer och sjukdomar och det är inte samma halleluja som när den beskrivs som ett naturligt avstannande. Vi som lever så länge får se facit så det kanske inte är så mycket att bråka om just nu? Du sitter inte på den absoluta sanningen men det gör inte jag heller. Vi får se och samtidigt försöka dra lärdom av historien.

Permalänk | Anmäl #15 u_17715, 2012-01-01, 22:16

Jag önskar alltså att jag kunde vara mer optimistisk inför framtiden men det är svårt, svårt.

Permalänk | Anmäl #16 u_17715, 2012-01-01, 22:17

En överlag rätt bra nyårskrönika tycker jag.
Kan dock inte riktigt hålal med om att, att vi nu är över 7 Mdr på planeten är en god nyhet - eller åtminstonde så torde den bästa nyheten vara om vi ser att befolkningen stabiliseras och planar ut snarare än fortsätter växa (vilket komemr inträffa, frågan är bara när)

Permalänk | Anmäl #18 Klas Färd, 2012-01-02, 09:23

Det var väl en bra nyårskrönika, åtminstone någorlunda nyanserad. Fast jättebra var den ju förstås inte.

Den starkaste världstrenden måste ju vara maktförflyttningen från libeala demokratier till enpartistateter och religiöst styrda stater. I mellanöstern blir det krig och kaos, som vanligt fast värre. Kina kommer dominera världen de närmsta 100 åren vilket kommer leda till mer nationalism, mindre FN, kinesiskt ägande av resurser inklusive företag, en forskning och utveckling som domineras av Kina eller där i vart fall Europa är hopplöst efter. Vi har redan tappat möjligheten att komma ikapp. Nu kan vi bara slappna av och fundera på hur ont det kommer kännas när det vi byggt hamnar i andra händer.

Permalänk | Anmäl #19 Carl Davidsson, 2012-01-02, 10:20

Intressant att Fredrik Malm beklagar sig över bristande framgångar för demokratin.
Det är samme Fredrik Malm som i riksdagen medverkat till att en grundlagsändring genomförts under största möjliga tystnad, som vanligt med benägen hjälp av gammelmedia som relativt frågans viktighet var knäpp tysta om detta.

Varför, Fredrik Malm? Varför inte en folkomröstning om en grundlagsändring eftersom den berör alla medborgare?

Permalänk | Anmäl #20 leif w-n, 2012-01-02, 12:40

Ett av mina "pet peeve" är linjärt tänkande, och tanken att Kina automatiskt kommer att bli den viktigaste staten i världen är väl just det. Kina har växt kraftigt, därför kommer de att fortsätta växa kraftigt. George Friedman förutspår att Kina kommer att kollapsa eller gå tillbaka till maoismen under detta decenniumet. Har han fel? Antagligen, men det är åtminstone inte linjärt tänkande.

Permalänk | Anmäl #21 Anders E., 2012-01-02, 14:08

Dagens sista valomgång i Egypten kommer att bli avgörande, även om vi redan kan utläsa och göra en bedömning av Egyptens framtida politiska sammansättning utifrån de två första omgångarna. Det är helt uppenbart att Muslimska brödraskapet kommer spela en avgörande roll baserat på det parlamentariska underlaget. Vid sidan av dessa kommer sannolikt salafisterna att framstå som andra parti, men inte alltför långt efter dessa kommer de mer liberala representanterna återfinnas i form av den sekulära koalitionen och Wafd. Tillsammans kan dessa ge en bas för de mer liberala värderingarna. Trots sin islamistiska framtoning ska vi inte utgå från att muslimska brödraskapet kommer välja att samarbeta med Salafisterna.
Egypten är i hög grad beroende av en turismindustri och utbyte med västvärlden. Äventyra denna kassako bör inte ligga i brödraskapets intresse. Att från liberalernas sida gå dessa till mötes och förhandla sig fram till en koalition motsvarande den i Tunisien borde ses som ett steg som bör ligga båda parters intresse. Vi ska kanske inte förvänta oss en utveckling mot allmän sekularism eller utpräglat västerländskt normsystem direkt, utan att religionen har en central roll dessa länder måste kunna vara förenligt med skapandet av ett demokratiskt system. Vägen till eventuell samhällelig förändring bör ses långsiktigt och i form av utbildning, modernisering och ökat internationellt utbyte.

Ett representrativt demokratiskt styre baseras på det folkliga mandatet, efterlevnad av grundläggande politiska och mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och konstitutionalism. Lyckas Egypten i form av en mer moderat islamism kunna upprätthålla detta, samt välja politska förhandlingar framför vapenmakt så får vi hoppas att detta är möjligt med en islamisk ”touch”

Vad gäller demokratiutvecklingen de närmaste decennierna är detta mycket svårt att sia om för vem som helst. Att döma ut den arabiska våren ser jag dock som väldigt fel, det senaste året har världen blivit av med flera av de mest hårdföra diktaturerna av idag, och de nya politiska ledarna bör med folkets mandat ges en chans att bygga upp sina länder. Demokratiska genombrott är på gång över hela regionen, vi kan bara vädja till dialog och förhandlingsvilja mellan islamister och liberala samt ett förändrat läge i Syrien.
Även vid sidan av de mer uppmärksammade omvälvningarna har de senaste tre åren sett en stark utbredning av demokrati i världen, och inte mycket talar för att denna process skulle avstanna än på ett bra tag.

Jag tror ni bifaller mig i att inför 2012 önska oss en fortsatt spridning av utvecklingen till arabiska halvön och afrikas horn. Samt mycket gärna en ”kaukasisk vår”, där stora förändringar är att önska
Sen kan ju inte uteslutas att den arabiska våren likt
sin ”systerrevolution” 1848 drabbas av bakslag och återgång i mer auktoritära system, vis av dessa erfarenheter skulle den demokratiska utvecklingen kanske i stället ske genom politiska reformer, strukturomvandling och modernisering

Max Rånge
http://w-log.angelfire.com

Permalänk | Anmäl #22 Max Rånge, 2012-01-03, 12:15

Här finns mer att oroa sig för under 2012

http://www.crisisgroup.org/en/publication-type/commentary/next-years-war...

Permalänk | Anmäl #23 Jan Sjunnesson , 2012-01-03, 17:56