Ny läroplan är bara att ”sminka grisen”

Men alla skolor försöker ju locka elever med artisteri och konst och media. Sen får de jobba som vårdbiträden. Medan industrin skriker efter ingenjörer.

"Personligen skulle jag bygga en skolbiograf. Man kan lära sig väldigt mycket genom att titta på film."
Varför skulle man då inte kunna lära sig mycket av en lärare som står vid den svarta tavlan? I den situationen kan ju dessutom råda viss interaktivitet; eleverna kan räcka upp handen och fråga. Det går knappast att göra så under en filmvisning.

Vi behöver tydligen inga nya läkare, naturvetare eller ingenjörer. Borde dessa yrken dö ut? Förtennare, skoputsare och hästkuskar möter man numera sällan. Lika sällan kommer vi alltså att möta läkare, naturvetare och ingenjörer i framtiden. Programledare i TV och popartister ska alltså bli samhällets nya stöttepelare.

Vi kan naturligtvis utveckla idén att leva på andra ytterligare. Nu är det barn i Kina och Indien som syr våra kläder och tillverkar våra elektronikprodukter. Varför inte tvinga dem att forska fram nya läkemedel och nya tekniska uppfinningar åt oss också. Utländska experter kan ju dessutom komma hit och hjälpa oss komma till rätta med kärnkraftsavfall och miljöföroreningar. När vi blir sjuka kan utländska läkare komma och hjälpa oss. Vi får själva nöja oss med att spå om framtiden. Utländska experter kommer inte att spå om den, det är de som kommer att skapa den.

Jag tycker mig ha utläst av artikeln att skolan under inga omständigheter får upplevas som betungande. Det är nog nödvändigt med en viss struktur om man vill att eleverna ska lära sig något. I strukturen ingår att man lär sig stiga upp varje morgon, att komma till lektionerna och att göra läxorna. Didaktikerna har länge nog predikat budskap av samma slag som artikeln förmedlar. Det är hög tid att sätta punkt för sådant experimenterade. Barn och ungdomar är faktiskt inga försöksdjur. Det behöver inte vara "tråkigt" att gå i skolan. Vad som är tråkigt är när skolan är fullständigt kravlös och inte presenterar några utmaningar. Skolan ska vara en motvikt till all kommersialism vi ständigt möter i reklam-TV, i reklamradio, i direktreklam, på affischer på bussar och i tunnelbanan osv. Skolan ska i varje fall inte kapitulera inför kommersiella intressen.

Fast, scenariot bygger på att utländsk expertis har intresse av att komma och hjälpa oss. Våra popmusiker kan ju locka hit dem med löfte om att spela och sjunga för dem. Man får verkligen hoppas att det kommer att fungera.

I artikeln står det att vi lever i "kreativitens århundrade". Kort enkelt påpekade, kreativitet är inte bara underhållning, inte bara det som belönas på Grammis- och Oscargalor. Att hitta alternativ till fossila bränslen kräver kreativitet, att utveckla nya cancerläkemedel kräver kreativitet.

Ja var ska man börja. Med titeln kanske.
"Kreativitetsexpert". Ja det finns ju i brist på humor "skrattskolor".

Eller med de första felen i texten.
"lektioner på 40 minuter" och "samma undervisning för alla"

Med "kreativitetens århundrade". Säg det till Gallilei, eller Michelangelo. Eller till 1800talets samhällsbyggare.

Nej nu vet jag. Vi ställer upp Kreativitetsexpertens alla tips, utöver "en ny typ av `vuxenuniversitet`" (oklart hurdant),
HELA LISTAN KOMMER HÄR:
- - -

Jag vill anknyta till ingressen.

Samhället har förändrats.. Jaha, varför då?

Skolan har stått relativt stilla? Jasså? Jag fick behålla mina skolböcker efter terminens slut, men trots att det aldrig gått bättre för vårt kära(?) land så tvingas dagens elever sudda ut sina anteckningar i skolböckerna, så att nästa generation kan ärva dessa -- för att i sin tur tvingas sudda.

Lägg ner detta nu och för alltid. Min granne, född på 20-talet, kan berätta i detalj hur hon och hennes jämnåriga byggt upp vårt land, bara för att själv sitta helt övergiven idag. Var det verkligen bättre förr? Jag säger ja. Vi hade inte PC, mobiler å annat skit. Vi umgicks. Gick man ut sent en kväll så behövde man inte riskera varken rån, våldtäkt eller misshandel. Idag kan både DU och JAG läsa det dagligen i media. Och ändå rapporterar politiskt korrekt media inte hela sanningen. Kom igen! Jag kan inte personligen förbättra Sverige ensam. Inte du heller.

Ska vi sitta tillbakalutade med en folköl framför TV:n medan vårt land raserar? Om ingen gör något så kommer snart någon tok inom militären att göra slag i saken. Och den dagen tror jag ingen vill uppleva. Men den är nog snart här.

Jag tror att artikelförfattarens tankesätt riskerar om något att leda till att färre får sina drömmar uppfyllda. Dom allra flesta yrken, både idag och inom den förutsägbara framtiden, är inte särskilt kreativa. Vad som behövs är bra utbildning.

Sen är det något giftigt i hur man "uppmuntrar" barns drömmar idag. Förr i tiden ville barnen bli poliser och brandmän, idag vill dom bli popstjärnor och programledare. Vad leder det till, om inte spruckna drömmar?

Ett samhälle som har råd med många kreativa yrken måste nog först ha en god ekonomi, och det förutsätter nog en fortsatt stark teknisk utveckling. Så ja, fram med Einstein, Nobel, Da Vinci, Arkimedes, etc. Om hundra år minns ingen Zlatan, men nästa vetenskapsgeni eller stora uppfinnare kommer man minnas om tusen.

Kort tillägg.. Det är väl inte troligt att svensk militär består av vänsterinriktade invandrarkramare direkt. Och vad dessa beväpnade militärer får för sig, känns kanske som hemmaplan bland de som just rest tillbaka till sitt ursprungsland på semester.

Kort tillägg.. Det är väl inte troligt att svensk militär består av vänsterinriktade invandrarkramare direkt. Och vad dessa beväpnade militärer får för sig, känns kanske som hemmaplan bland de som just rest tillbaka till sitt ursprungsland på semester.

Jag är säkert korkad och enkelriktad. Men hur kan någon åka på semester till ett land dom flytt ifrån? Detta har jag frågat många gånger, men ingen har lyckats svara.

#2: Jag tror vi kan ha nytta av både ingenjörer och popartister.
#4: Jag har flera konkreta förslag, men det får i så fall bli en annan artikel. Dessutom tror jag andra, som är mer experter på skolan än jag, har förmågan att komma upp med goda idéer.
#6: "Om hundra år minns ingen Zlatan...". Jag tror du har fel.

Ett ämne som inte förändras när samhället gör det är matematik. Det är samma saker man ska lära sig nu som förr.

I Chalmerska Ingenjörsföreningens tidning Avancons nr 4 år 2011 finns en mycket intressant statistik. Siffrorna anger hur många procent av de nya studenterna som klarade olika områden inom basmatematik, dels år 1973 och dels år 2011.

Andragradsekvationer: Minskat från 75% till 48%.
Logaritmlagar: Minskat från 51% till 21%.
Bråkräkning: Minskat från 45% till 22%.
Räta linjen: Minskat från 55% till 31%.
Trigonometri: Minskat från 58% till 25%.
Polynomdivision: Minskat från 62% till 33%.

På 60-talet gjordes undervisningen om. Tidigare studerade man algebra på högstadiet. Med LGR 69 kom den mer flumbetonade mängdläran istället. Dessutom har man hela tiden sänkt kraven för att fler ska bli godkända, eftersom man velat motverka utslagning. Och så det stora misstaget, man har inte satsat på de starka eleverna, utan man har satsat på de svaga. Men det är inte de svaga eleverna som tänker läsa matematik på högskolan, utan de starka!

Om man återgår till undervisningen före 68-vänsterns läroplan LGR 69 på högstadiet och gymnasiet, och dessutom satsar på de starkare eleverna, så borde vi kunna se resultat efter 6 år. Gör om, gör rätt!

#10 Gunnar Claesson,

Jag applåderar ditt inlägg!! Sanningen svider verkligen när den träffar rätt. Härligt.!

Allla röster som ropar "det var bättre förr" är för det mesta gamla! I nostalgiljusets lampa för det gamla ett romantiskt skimmer. MEN den moderna forskningen, inom såväl pedagogik som neurologi visar, att den optimala inlärningen sker, när intresse finns, inte hot om repressalier eller "hårdare tag".
Den optimala skolan är en skola där Alla får komma till sin rätt, inte bara de som är duktiga på att läsa och skriva och räkna.
Artikelförfattaren säger INTE att alla skall bli popartister och programledare, utan att alla skall ha möjlighet att utveckla Sin potential, men att också Allas potential är Olika.
Världen är inte heller densamma, precis som flera av kommentarerna visar, så har vi rört oss från ett tillverkarsamhälle till ett servicesamhälle och det kräver nya tankar. Att stolpskottet Björklund sen tar billiga poäng på "hårdare tag " mm är tragiskt.
Nej, fram för kreativitet och nya skolformer som gynnar fler, och i längden samhället.

#12 Martin,

För att vi ska klara oss bra i välståndsligan så behöver vi ett antal duktiga tekniker och ekonomer. Och för dessa är matematiken en mycket viktig del.

Dagens pedagoger får säga vad de vill, men statistiken jag visade på i #10 är mycket tydlig. De gamla undervisningsmetoderna fungerade mycket bättre än de nya när det gällde matematikundervisningen. Men trots detta så tar du avstånd från de gamla metoderna. Hur anser du då att vi ska göra istället, för att återställa studenternas matematikkunskaper?

Precis som du skriver är det bra om alla får komma till sin rätt, men detta måste även gälla matematikbegåvningarna. Det är OK i Sverige att vara duktig i musik eller idrott, och det finns ett stort antal specialgymnasier för elever med sådana talanger. Vad är det för fel på matematik?

Jag är tveksam till författarens förslag, även om det var ett kul inlägg.

Avslutningen om resten av samhällets ansvar är viktig. Svenska storföretag har till stora delar abdikerat från sitt ansvar för utbildningen, i takt med att fokus förskjutits till nästa kvartalsrapport. Skolan kommer aldrig kunna leverera exakt den kompetens som behövs. Många företag är väldigt snabba med att säga upp folk i lågkonjunktur så att inte aktiekursen ska drabbas. När det sen fattas folk i högkonjunktur kommer gnället. Det är rent ut sagt ett barnsligt beteende. I många länder i tex Asien (men även Tyskland) tar företagen ett helt annat långsiktigt ansvar för sin kompetensförsörjning. Dock är det väl inte fotbollsspelare och kreativitetskonsulter som är den stora bristvaran

Det främsta skälet till att dagens skola inte fungerar är att den har blivit MODERN. I takt medan samhället har förändrats har skolan utvecklats till en experimentel flumverkstad.

Barn är inte små vuxna. Barn är barn. Man har försökt göra skolan till en arbetsplats som vilken som helst, men det går inte eftersom det är barn det handlar om.

Läraren behöver få tillbaka sin auktoritet och disciplinen måste återinföras i klassrummen. Barn behöver tydliga gränser och regler, det skapar trygghet och arbetsro. Det betyder givetvis inte att dumstruten eller slag på fingrarna skall tillämpas igen.

Idag skall barnen i skolan få "utveckla och uttrycka sig fritt", kravställning har setts som något dåligt. Curlingföräldrarna har spätt på denna effekten. Inte konstigt att barnen blir vilda och obildade, när ingen tar ansvar för att uppfostra dem.

"För medan samhället har förändrats har skolan stått relativt stilla."

Där försvann den artikeln in i dimman. Det är ganska få områden där experimentlustan stått högre i kurs än i skolan 1970-2000. Om du går till läkaren så kan han knappt få fram ditt namn i sin gamla dator, och polisen kan knappt ringa varann med sitt nya system. Men i skolan har läraren helt ersatts med "använd Word när du rätt-stavar" (jag har barn i skolan, jag vet). Det finns gymnasier där man sitter i dagar framför sin dator och surfar utan att läraren talar till dig. Tillbaka till 1960-talet, tack, faktainlärning ledd av kunnig och omtyckt lärare.

Artikelförfattaren har rätt. Skolan och utbildningsväsendet bibringar inte de kunskaper som krävs i arbetslivet. Endast ett fåtal använder den matematik som lärs ut på gymnasienivå exempelvis. Själv är jag utbildad samhällsvetare men har jobbat med IT och ingenjörer i våra stora exportföretag i 40 år. Den enda skolkunskap utöver de fyra räknesätten och engelska språket som jag haft nytta av har varit lite företagsekonomi. Privat har jag också haft viss glädje av att ha läst "proppen" i juridik. Den nationalekonomi som jag läst på 60-talet har inte hjälpt mig att förstå dagens verklighet. Jag tror som artikelförfattaren att man förutsättningslöst måste utvärdera innehållet i dagens utbildningar och inte bara köra på.

13: Gunnar. Självklart skall den som är i Intresserad av Matte, få lära sig då mycket den vill. Allas intressen skall tillvaratas och de som klarar sig bäst är de som får görs det de tycker är kul och intressant. Lärarnas kompetens måste ligga i att göra Sina ämnen intressanta! Och till alla er, som snackar om 70-talets (och framåt) flumskola. Sveriges "flumpedagogik" har lett till st Sverige numer TOPPAR listan över länder med innovationer och framgångar i kreativitet. Det är resultatet av "Flummet".
Problemet med de sjunkande siffrorna i olika tester är, att skolans resurser minskat, vilket utarmat lärarkåren på just kompetens. Man har dragit ner på kuratorer, speciallärare med mera, vilket satt många barn i för stora klasser, med utarbetade lärare! Fler lärare och specialpedagoger samt högre lön, och resultaten kommer att skjuta i höjden, för då kommer kompetensen tillbaka! Och ordning och reda, för det är lättare för en lärare att klara 15 elever, om den sextonde får den extra uppmärksamheten och stödet den behöver!

Re: #18 Erik Gunnar Andersson

"Den enda skolkunskap utöver de fyra räknesätten och engelska språket som jag haft nytta av har varit lite företagsekonomi."

Med samma argument behöver en blivande lokalvårdare inte ens kunna multiplikation. Så det kan man dra in också. Fast det har man redan gjort förresten, testa vilken 15-åring som helst. ELLER så anser man att kunskap i sig har ett värde. Annars kan vi lika bra återinföra den sexåriga skolan från 40-talet för arbetarna.

Re: #19 Martin Therus,
"Problemet med de sjunkande siffrorna i olika tester är, att skolans resurser minskat"

Undrar varifrån denna myt kommer. I själva verket är den svenska skolan dyrast i världen, 30% dyrare än den finska som presterar toppresultat. Pengar och mätbara resultat har ingen som helst korrelation.

Dessa två kommentarer visar att det knappt går att diskutera skolan. Tyckande ersätter fakta. Kanske är det skolans fel?

Många här som vill dra tillbaka klockan till 60- och 70-talets skola. Då blir man genast nyfiken på hur studieresultaten såg ut då? Någon som vet och har fakta eller länktips att dela med sig. Vore intressant att läsa!

En intressant artikel, med blandad kvalitet måste jag säga.

"Gör om, gör rätt handlar ofta om att börja med blankt papper. En dålig historia kan sällan bli bra genom att redigeras, den behöver skrivas om. Vad säger att nio års grundskola med start vid sju års ålder idag är optimalt? Är nio år, lektioner på 40 minuter, uppdelat i läsår och terminer, klasser med samma undervisning för alla det bästa? Det är först när vi vågar ställa och göra upp dessa med dom ”stora” frågorna som den riktigt nya skolan kan skapas. Att skriva om en läroplan eller ändra ett betygssystem är bara ”att sminka grisen”. "

Här ser vi bra frågeställningar. Detta med att alla ska ha samma undervisning är vansinne, exempelvis. En vanlig klass har både svagbegåvade och medelmåttor uppblandat med nästa Einsteins. Hur ska läraren någonsin kunna undervisa en sådan grupp på ett bra sätt?

Vidare missar artikelförfattaren att skolan idag börjar vid bara något års ålder. Läroplaner finns för förskolan och av ekonomiska skäl tvingas föräldrar tidigt att lämna barnen till den kommunala dyra och ineffektiva förskolan som sköter undervisning och uppfostran i olika instanser fram till att barnet är myndigt (dvs när gymnasiet är färdigt). Detta blir sammanlagt minst 16 år i skola. Det är också vansinne. Avskaffa förskolan som koncept, inför dagis utan massa läroplaner och ge föräldrar möjlighet att välja att själva ta hand om sina barn!

Sammanlagt bör grundskola räcka för att kunna utföra okvalificerade jobb. För detta krävs att man slutar sänka ribban för att svagpresterande ska kunna få godkänt. Man lurar ingen annan än sig själv när man delar ut godkänt även till folk som borde få möjligheten att gå om eller ta igen på sommaren. Om man differentierar undervisningen borde man dessutom kunna göra en skola som passar betydligt fler vilket skulle kunna leda till bättre resultat för fler. Med tydliga krav och hårdare regler och diciplin kan man skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig mera varje timme, vilket gör att man kan höja kraven. Målet bör vara att den nivån som krävs för att klara gymnasiet ska vara passerad när högstadiet är över. En kortare tid (nästan halverad, 9år) som man kan fokusera bättre på tror jag ger färre skoltrötta.

"Ett framtidsinriktat samhälle bör också erbjuda goda möjligheter att senare byta yrkesbana, frivilligt och inte bara i situationer där man blivit arbetslös och ”överflödig” (ofta dåligt med studiemotivation i just den situationen). Inga avdammade gamla AMS eller komvux, utan en ny typ av ”vuxenuniversitet”."

Det här låter däremot som kvalificerat bullshit. De "vanliga" universiteten bedriver vuxenutbildning, så det finns redan, och företag kan köpa in fortbildning till sin personal från universitet. Här tror jag författaren försöker med ett trick, namnbyte, för att det ska låta roligare och finare än vad det är. Sedan exakt när man skulle fortbilda sig eller vidareutveckla sig är oklart.

"Skolan motiverar genom att prata om hjältarna, de framgångsrika. Problemet är bara att man gärna pratar om ”de gamla hjältarna” som Einstein eller Polhem, mindre om ”de nya” som Robyn, Finch eller Zlatan. Varför kan inte drömmen om en Grammis, Oscar eller att bli bäst på fotboll vara lika ädel som den om ett Nobelpris? Ingenjörer och vetenskapsmän har historiskt varit bra för samhället. Kanske därför även dagens unga helst ska skolas till ingenjörer och vetenskapsmän, som vinner Nobelpris och bygger upp nya Ericsson eller Volvo? Dagens exportsuccéer som gör vårt land framgångsrikt och känt i världen är musik, mode, böcker, film, spel och appar. Vi lever i ett kreativitens århundrade, inte teknikens. Den mest kreativa är kanske ”dumhuvudet” som aldrig lyckas i matte men om tjugo år blivit vår nästa stora musikexport? "

För det första pratar man knappt om Einstein och Polhem. Einstein nämns först i fysik B på gymnasiet när man kommer till hans relativitetsteori. Däremot nämns Pythagoras och Newton ganska tidigt. Men de flesta personer som studeras är "kreativa människor": Sokrates, Shakespere osv. vilka studeras inom ramen för svenska och engelska. För det andra så är det riktigt farligt att förkasta teknisk bildning. Bland Sveriges succéer kan nämnas Spotify, Skype mm. Visst kräver dessa saker kreativitet, men också mycket tekniskt kunnande. Vår ekonomi har förändrats, det är sant, men vi har fortfarande en av världens större biltillverkare, vi har fortfarande högteknologisk industri och efterfrågan på ingenjörer är stor. För det tredje kommer ingen att minnas Zlatan om 2000 år, däremot minns vi Arkimedes, Aristoteles, Sokrates och några till. Fotbollsstjärnor blir nog inte odödliga dock eftersom de inte efterlämnar speciellt mycket... kunskap eller insikt, vilket författare och vetenskapsmän ständigt gör.

"Vi måste också släppa in de unga, även de som ”inte är klara”. Industrin måste sluta gnälla på att ”samhället är för dåliga på att leverera färdiga, körklara ingenjörer, annars måste vi lägga ner och då får ni inte våra skattepengar”. Varje vuxen och varje företag har ett ansvar att dra sitt strå till stacken. Tänk om alla vi över 40 skulle ge ett nyårslöfte att 2012 lägga hundra timmar (drygt 1% av vår tid) på att hjälpa en ung människa in, i jobb, skapande eller företagande. Vilken effekt skulle det ge på ungdomsarbetslösheten?"

Jag håller delvis med om att företagen har ett ansvar för att utbilda. Jag tror att fyraårig teknisk kan bli en bra inkörsport för de som inte är akademiskt lagda. Men det kan inte nog betonas vikten av en grund i matematik och teknik på högskolenivå för att kunna utveckla snabbare algoritmer och effektivare bilar. Och ansvaret för att utbilda ingenjörer kan inte företagen ta. Ingenjör är en akademisk utbildning som sköts på universiteten. Däremot skulle ju företagen kunna engagera sig mera genom att bidra med pengar, mentorsprogram, internships och liknande. Här tror jag finns massor att göra!

Det var mina kommentarer. För övrigt gäller det folk har sagt, att problemet med skolan är inte att den inte förändrats utan att den blivit för "modern".

Jag började på högskola för 1,5 år sen, och jag har bara två saker att säga om svensk skolgång (alltså, grundskola OCH gymnasie);

1. Ändra vad ni vill, det kan knappast bli värre. Curling-ung-jävlarna som svensson tar fram i sitt hemliga laboratorium med hjälp av tesla-teknologi och gravplundring - facebookar på lektionerna! Jag är sen 80-talist, och jag står inte ut med min egen generation.

2. Innan ni gör nånting annat, se till att ALLA förstår mattematiken fullt ut. Vi är inte ens nära att nå en sådan utopi. Om jag måste höfta så skulle jag säga att antalet mattelärare i tjänst bör fyrdubblas.

#23 Kasper Mortensen: Instämmer till fullo. Själv är jag -91a och har precis som du gått 1,5 år universitet (Chalmers, datateknik). Jag står inte heller ut! En bra början, ett första steg, skulle ju vara att se till att de lärare som undervisar matematik faktiskt kan matematik också.

@#12 Martin Therus, 2012-01-05, 09:31!

Du missar verkligen poängen. Optimal inlärning är inget mål för Sverige. Har du helt glömt bort Jantelagen? "Tro inte att du är något" är itutat var och varenda elev.

Och, du konstaterar att de som tyckte det var bättre förr, förmodligen är äldre. Ja, det ligger i sakens natur. De yngre kan knappast påstå att det var bättre förr.

Skolan borde stödja barn som har det svårt, men inte ignorera barn som har exceptionellt lätt för vissa ämnen. Hur går det ihop att Sverige ska vara ett land i topp globalt sett, om man ignorerar våra unga förmågor?

#15! Ja, du har helt rätt. Att förändra ett samhälle tar bara några år. Att förändra en människa, d.v.s. den existerande befolkningen kan ta en hel livstid.