Jag ber Anna Odell om ursäkt

Allvarligt David Eberhardt,

Jag tycker det är beklämmande att du ber om ursäkt.. Vad ber du om ursäkt för?
Anna Odell använde skattemedel - som skulle kommit oss alla till del av en upplevelse - som slutade i en banal egotrip där hon försökte visa upp sina psykbesök som konst.

Ursäkta mig, men det kan vem som helst göra. Vill man kalla något konst måste det finnas viss upphöjdhet. Det är tragiskt att en människa är beredd att kasta sig över Västerbron, men det är fanemig ingen konst. Det kan vilken idiot som helst göra.

Jag tycker du är beundransvärd som inte gick på den här egotrippade kvinnans fint. Sitt inte där och ha dåligt samvete. Inse istället banaliteten hos den sk konstnären.

Den här artikeln hade passat bättre på Eberhards ev blog, har inte allmänintresse som en debattartikel.

Nu tillhör jag dem som inte gillar självömkan och jag kan se en del sånt i ditt inlägg. Du behöver inte berätta för Gud och alla människor om ditt liv och dina separationer du är nästan i paritet med Anna Odell. Jag har gillat din råbarkade ton både i debattprogram och på tv även om många har sagt att du bara är bitter. Jag trodde/hoppades verkligen att det var allt annat än privat bitterhet som drev dig, hoppas fortfarande att det är så.

Om du ångrar att du kallade Anna Odell för clown så säg det då men blanda inte in ditt privatliv i det hela.

Anna Odell har blivit friad i domstol så där har staten sagt sitt, vi har gudskelov sluppit andra installationer inom redan nedtyngda verksamheter sen dess så lite nytta kanske dina hårda ord gjorde ändå.

#3
"både i debattprogram och i dina böcker" ska det stå.

Varför ska du be om ursäkt till en talanglös konstnär. De är väl Anna som ska be om ursäkt.

Riktiga konstnärer skapar. Talanglösa och färgblinda konstnärer provocerar, Anna odell tillhör den senare kategorin.

Men det där med cirkus..............verkar liksom riktigt.

Om konst: Om den inte håller konstnärligt, kalla den experimentell.
Om den inte ens håller som experiment, kalla den provokativ!
Om folk blir arga på pretentiöst nonsens: Lyckan är gjord!! Nu är jag en riktig konstnär!!

David E, fint skriven artikel. Starkt gjort tycker jag.

Det där med en spruta haldol tycker jag mycket väl var värt en ursäkt faktiskt.

Jag tror att jag förstår Anna Odells syfte med installationen.

Jag associerar till filosofen Foucaults arbete "Vansinnets historia" och där experten alltså psykiatrikern markerar och utgör förnuftets diskurs medan den galne fungerar som markör för diskursens gränser. En maktlös position.

Det är ju konst så det är min tolkning i alla fall. Hon ville väl synliggöra maktstrukturerna inte bara inom psykiatrin utan i hela samhället som vi lever i.

Jag måste säga att det var både modigt och lyckat både som exponering av makt men även som konstprojekt. Särskilt det förra intresserar mig. Jag tror att Foucault hade gillat projektet.

Vad det nu kan vara värt så har du mitt fulla stöd David. Oavsett om du svarat på samtalet eller inte, så skulle du hamnat i ett mediadrev. Det är så de så kallade journalisterna arbetar. Allt för sensationen. det är länge sedan journalisterna rapporterade objektivt. Själv har jag blockerat både expressen och aftonbladet och klickar aldrig in på deras sidor.

Att som ett konstnärligt examensarbete på konstfack, spela självmordsbenägen okänd kvinna är för mig en obegriplig konstform. Publiken till konststycket får nog anses som tämligen begränsad. Vi skattebetalare som finansierade det hela fick inte se föreställningen. Man kan möjligen påstå att vi fick läsa recensionerna i tidningarna efteråt. Personligen undrar jag om Anna Odell försökte sig på någon form av egenhändigt tillverkad terapi eller inte visste om hon läste på konstfack eller journalisthögskolan.

Konst och kultur är viktigt. Visst jag betalar gärna några skattekronor även för det jag inte gillar. Men alt är inte konst bara för att den som tillverkat det kallar sig konstnär. Vissa borde klippa sig och skaffa jobb.

David, det hedrar dig att du offentligt ber om ursäkt.

Jag brukar också raljera, för jag är uppvuxen i en förort till Stockholm och ett sätt att driva med makten var att raljera. Det är ett vedertaget sätt att i maktlöshet slå ned på det man inte kan nå på annat sätt.

Där var väl dina ord lite väl hårda, för Anna Odell tillhör inte de makthavande. Nu ger du henne uppmärksamhet igen och det är inte bra. Detta var inget konstverk utan alla som någon gång har varit tvungna att befinna sig i den miljön vet att man inte kan göra konstverk av något sådant.

Man kan skriva böcker om det eller på annat sätt påtala att det finns bättre sätt (eventuellt) att behandla människor från samhällets sida. Men vad gjorde nu Odells insats för skillnad?

Jag tyckte då som nu att detta var fullkomligt idiotiskt att godkänna som examensprov på en statlig institution. Praktfull miss av målet. Det liknade mest ett försök till hämnd från Odell. Inget mer.

Oj en tänkande människa på Newsmill. Tack

Som sagt: det finns inget att be om ursäkt för.

Varför ska en självupptagen konststudent bedrägligt lägga beslag på sjukvårdens redan ansträngda resurser, för att genomföra något slags "projekt"?

Alla har vi friheten att genomföra våra "projekt", men INTE genom att ljuga och bedra andra människor.

Om Odell tror att hon står över lagen i det avseendet, så är hon illa informerad, och att de människor hon trampat på blir upprörda är helt normalt!

Instämmer till fullo i Lars Goqmans kommentar. Bravo doktorn! Ytterligare: Chistina Lundqvist (mfl). Att visa "viss upphöjdhet" är ingen definition av konst eller konstnärlig kvalitet. Det är lite grann med konst som med repliken på "Det där kan väl vem som helst göra." "Ja, men Picasso (eller annat valfritt namn) gjorde det först . " Duchamps cykelhjul har BLIVIT konst precis som Rauschenberg get eller Andy Warhols soppburkar. Anna Odells provokation är inget man hänger på väggen, den var dessutom smaklös såtillvida att den utnyttjade ovetande, engagerade människor som gjorde sitt jobb (och som artikelförfattaren påpekar gjorde det bra) och knappast gav hon med provokationen heller ett bestående konstnärligt intryck, men den gav onekligen upphov till en debatt om vad som är konst och konstnärliga uttryck. Som är en helt annan diskussion.

Anna Odell har ju upplevt psykvård som en riktig patient, och som jag förstår det fanns det saker hon ville beskriva och föra upp till diskussion från de upplevelserna. Det kan vara nog så viktigt. Min reaktion på händelsen då var att jag tyckte hon vad modig, och att konst får gärna söka nya vägar och det ska utmana.

David Eberhard tänkte jag mig som någon som ville söka uppmärksamhet till sin föreläsar och författarkarriär. Han fick också lite uppmärksamhet. Den är väl slut nu, så han vill väl suga ett varv till på samma karamell.

Jag tror att psykvården är ovan vid genomlysning, patienterna är nomralt sett i ett extremt underläge. Det var ovant för dem att helt plötsligt få en spotlight på sig sådär och därav reationen. Kanske xtra nyttigt därför.

Det är ju inget samhällsproblem direkt, med massa Anna Odells som ränner runt. Så att snacka kostnader är inte relevant. Mer relevant är att vi hela tiden bör ifrågasätta vad relationen myndighet mot människa ska vara. Och det har vi för lite av. Anna Odell gjorde det, och därför ger jag henne +1.

Jag tycker att Anna O skall klippa sig och skaffa ett jobb och att David E verkar vara en hedersman!

Klart!

Ursäkten är säkert bra för Anna. Lova dock att fortsätta raljera för det gillar jag, som också kommer från Skåne.

Jag tycker också att du inte ska be om ursäkt, din reaktion var ju en del av "konstverket". Det är samma sak med Vilks "konst", jag tycker det är skit men det intressanta är reaktionerna.

Sören Holdar skrev "men den gav onekligen upphov till en debatt om vad som är konst och konstnärliga uttryck. Som är en helt annan diskussion.". En bra sammanfattning, "konsten" öppnar upp för diskussion som verkar vara omöjlig att få till stånd på annat sätt och därför har den ett berättigande. All konst är inte till för att hängas på väggen.

Det handlar alltså inte bara om vad som anses vara konst utan vad de olika lägren har för position i olika frågor. Det samtalet är väldigt lätt att få igång med hjälp av dessa "verk", man måste fundera på sin egen ståndpunkt och skaffa sig motiveringar (om man nu aldrig haft några). Det är den stora behållningen i de här ickefrågorna om vad som egentligen är konst. :-)

Vad skulle det här vara bra för? Lider Eberhard brist på rampljus för tillfället? Eberhards privatliv kan han väl spara till memoarerna, utgivna på eget förlag.

Det är inte "storsint" att förklä en ömkande, självbiografisk betraktelse till en ursäkt.

Det är rena löjan. Det är pubertetsbeteende.

Desto mer konstbegreppet tänjs och urlakas desto tunnare blir det konstnärliga värdet. Den postmodernistiska strömningen har anammats av konstfack med hull och hår. Ju sämre, destå bättre. Provokativt, politiskt, ja, ja, ja. "Stor uppståndelse på konstfack! Elev ertappad med pensel i handen!!!"

Som den minnesgode erinrar sig var det två konstfackselevers examensarbeten som väckte särskild uppmärksamhet 2009: Odells och Nugs. Bortsett från verkens konstnärliga värde är det intressant att notera hur dessa examenselever förhöll sig till den verklighet de ville påverka med sin konst. Odell verkade under eget namn, och fick säga sitt i Tingsrätten. Till en början behöll Nug sin anonymitet. Alldeles oavsett om Nugs vandalisering av en tunnelbanevagn var fejkad i ett datorprogram eller en aktion i den riktiga världen, hade Nug vunnit respekt för sin konstnärliga ambition och kanske förståelse(?) för sitt konstgrepp. Konsten är och ska vara fri och konstnärer och alla vi andra är lika inför lagen.

Mycket märkligt har man sett i sina dagar men detta tar nog priset. Varför ringer du inte till Anna Odell om du vill be om ursäkt? Kände du att din story var av ett så stort allmänintresse att du måste bikta dig på Newsmill? Dåligt omdöme skulle jag vilja säga.

Visst kan relevansen i en Newsmillartikel för detta ämne diskuteras. Men att folk på allvar menar att Eberhard inte behöver be om ursäkt för sitt BETEENDE tycker jag är osmakligt.

Ingenstans säger han att han hade fel i sak; det enda Eberhard gör är att be om ursäkt för sitt beteende i media under 2009. Något jag tycker han gör helt rätt i, med tanke på hur mycket otidigheter han faktiskt kläckte ur sig.

Phuuu...jag är ingen offentlig person på det sätt författaren Eberhard är. men hade jag varit det så hade jag också kanske bett om ursäkt. Jag blev ursinnig på Odell efter hennes perfomance". Men sannolikt bearbetade hon ett gammalt trauma på helt fel sätt. Jag hoppas hon fått hjälp med sitt gamla trauma, på ett mer professionellt sätt. Den som skulle ha satt stopp var skolans rektor och de ansvariga som gav henne grönt ljus. Det är väl i detta läge de som bär huvudansvaret.

Jag finner det lite svårt att sparka på en sittande duva. Jag hoppas Odell får/fått professionell hjälp, något kanske de ansvariga på skolan skulle sett till, i stället för att ge tillstånd till upptåget.

Anna Odell har gjort ett viktigt konstverk! Det handlar om och ifrågasätter det verkliga livets okända och dramatiska sidor på samma sätt som en grekisk tragedi.

Jag är glad att du bidrar till Anna Odells konstverk. Det har berört dig och andra. Det är viktigt. Men ännu viktigare är att verket satt fokus på den avgrund som finns mellan patienters och behandlares, allmänhetens perspektiv på vårdsituationerna. Jag känner många som ser meningen med Odells konstverk - för att de delar den gemensamma traumatiserande upplevelsen att bli behandlad i en ganska hårdhänt psykiatri, när man mår akut dåligt, eller lever i decennier med en diagnos och medicinering som gör livet till en plåga.

Det är tråkigt att det är så. 5% av svenska folket lever i marginalisering på grund av lätt eller svår psykisk sjukdom. Så bör det inte vara. Vi behöver kunna tala öppet om de delar av vården som kan förbättras. Vi behöver hjärtats uppriktighet för att kunna komma bort från upprepninsautomatismen. Jag är mycket glad att du inte låter som en papegoja, utan som en människa.

Du och ditt bidrag till samtalet om konsten och psykiatrin och livet är så välkommet.

#27 Kurt Nyberg," Men ännu viktigare är att verket satt fokus på den avgrund som finns mellan patienters och behandlares,"

Fokus var då?? Majoriteten av oss bor utanför Stockholm och pseudohändelser i huvudstaden bryr vi oss mycket lite om.
Särskilt som den enda fokus som kunde urskiljas var A Odells fokus på sig själv. Pretentiös självbespegling.

#28 Det är inte direkt förbehållet Stockholm att psykpatienter har det illa, så jag tycker nog man kan köra välvillighetsprincipen på Odells intentioner. Faktum är att jag själv tyckte idén var synnerligen usel, men jag måste säga att jag finner alla Odell-antagonister betydligt obehagligare.

David Eberhard, det här är ingen ursäkt.Det är ett självrättfärdigande. Fortfarande vidhåller du "i sak" dina åsikter från 2009, du endast beklagar att du uttryckte dig så oförskämt.
Jag har sett den video som spelade in händelseförloppet när Anna Odell gick fram och tillbaka på Västerbron i snöyran och föreföll gripen av ångest - hoppa eller inte hoppa. Det var rörande att se hur några unga människor stannade för att hjälpa henne, hur en lade sin jacka om henne, stannade hos henne tills ambulansen kom.
Sedan skildrar filmen övergreppen inne på sjukhuset.
Jag tycker att Odell lyckades med sin installation. Hon åskådliggjorde precis det du uttycker med sitt: "Ska jag spruta Haldol i dig" - hur en psykiatrisk patient alltid befinner sig i underläge, utlämnad till övermakten.
Ditt sätt att reagera fullständigar bara den bilden.
Susanne Ringskog Vagnhammar
leg. läk.,specialist i psykiatri

David Eberhard, det här är ingen ursäkt.Det är ett självrättfärdigande. Fortfarande vidhåller du "i sak" dina åsikter från 2009, du endast beklagar att du uttryckte dig så oförskämt.
Jag har sett den video som spelade in händelseförloppet när Anna Odell gick fram och tillbaka på Västerbron i snöyran och föreföll gripen av ångest - hoppa eller inte hoppa. Det var rörande att se hur några unga människor stannade för att hjälpa henne, hur en lade sin jacka om henne, stannade hos henne tills ambulansen kom.
Sedan skildrar filmen övergreppen inne på sjukhuset.
Jag tycker att Odell lyckades med sin installation. Hon åskådliggjorde precis det du uttycker med sitt: "Ska jag spruta Haldol i dig" - hur en psykiatrisk patient alltid befinner sig i underläge, utlämnad till övermakten.
Ditt sätt att reagera fullständigar bara den bilden.
Susanne Ringskog Vagnhammar
leg. läk.,specialist i psykiatri

Susanne R. V: Som människa kanske man borde tacka dig för din medmänsklighet, eller vad det nu rör sig om för dig. Du är en juste brud, och för det håller jag dig högre än om du vore en dålig människa. Mitt tack till dig, uppriktigt.

Men Davids "artikel" handlar inte om vare sig skuld, ursäkter eller psykiatri, eller för den delen medicin över huvud taget. Och att du går in i diskussionen som fackkvinna väcker min respekt

Tyvärr är vi alla, som bemöter David på ett intellektuellt plan (och Gud ska veta att jag har försökt!), ute i ogjort väder. Han responderar nämligen inte på argument.

Om vi ska göra en lång historia kort och gå direkt in på taktik: Betrakta David som en elvaåring som fått förtroendet att hålla i "roliga timmen".

Det blir inte roligare än första gången. Om man så måste släpa honom av scen, förändras inget. Och där ligger hans största brist som medicinare: han är en elvaåring som mest bara tänker på sig själv.

Tack för att du ville ta dig tid, Susanne. Det behövs experter här.

Hej Oskar, tack! - Jag tycker det är oerhört viktigt det som Odell visar på, hur utlämnad åt makten en psykiatrisk patient är.
- Till dig som skriver att "detta rör endast Stockholm", nej tyvärr. Det rör all psykiatri i hela landet.
Sista 25 åren har den psykiatriska vården nedmonterats- Förr fanns för vuxenpsykiatrin 34000 slutenvårdsplatser.Nu finns det bara ca 4000 i hela landet, utan motsvarande upprustning av öppenvården.
Man har skurit ner på resurserna och minskat på vidareutbildning vilket givit sämre kompetens hos all personal. ÄVEN läkarna. Och ledningen! -Självklart drabbar detta patienterna.
-De yttranden som Eberhard fällt om Anna Odell - de hade bara aldrig förekommit inom psykiatrin före 1995. De visar på en skrämmande arrogant attityd mot de hjälplösa människor som han i sin tjänst faktiskt fått förtroendet att värna om. - Anna Odell har alltså med sitt konstprojekt lyckats visa på den nakna, råa och farliga maktfullkomlighet som förekommer inom den psykiatriska vården.

Susanne Ringskog Vagnhammar
leg.läk.
specialist i psykiatri
susanneringskogvagnhammar.blogspot.com

Mycket intressanta inlägg från Susanne V-R. Hon påminner mig om psykiatrireformen. Jag minns inte utredarens namn men minns bestämt att det var en ensamutredares utredning som föregick reformen. Det borde göras en ordentlig uppföljning av denna reform.

Tydligen är det så - enligt en tidningsartikel jag läste för kanske fem år sedan - att en mycket stor mängd personer avlidit som en direkt följd av denna reform.

Tragiskt.

Jag funderar över den kultur vi lever i eller som temat i en del av Bruno K. Öijers poesi : "tanklösheten och grymheten i det genomkommersialiserade senmoderna samhället kvarstår oförändrat."

De psykiskt sjuka är det osynliga folket. En genomsnittlig medelklassperson kan ge en två timmar lång föreläsning om vin eller räkna upp fem favoritdesigners. Men utanför kokongen av ansträngd trivsamhet finns nog inte som mycket engagemang för nästan. Tyvärr.

Kan bara instämma i att detta är ett självrättfärdigande, inte på långa vägar en ursäkt.

Vad bra att du ber Anna Odell om ursäkt! (Åtminstone en smula ursäkt.) Hennes konstverk förmedlade på ett mycket omedelbart sätt krocken mellan mekanisk svensk vård och den enskilda personens tillfälliga olycka. Och det är inte lämpligt att läkarna här i landet uppfattar sig som att de är de nya prästerna: Läkarnas uppgift är att mänskilgt behandla, men de ska inte ta sig rätten att anse sig beskriva verkligheten och livet fullt ut. Livet är fyllt av dynamik. Och kostade Odells konstgig lite skattepengar? Oj! Kanske kunde läkarna i så fall dämpa sina löneanspråk en smula - då skulle vården spara pengar. Är läkarna verkligen dessa giganter som de tycks tro? Haken är väl att de så lätt gick på hennes uppträdande.

För det första, som människa är det mycket uppmuntrande att se att det existerar ödmjukhet nog för att en offentlig debattör faktiskt kan be om ursäkt vid eventuella övertramp.

Till det inlägg som menade att Eberhardt inte borde be om ursäkt offentligt så finns det en mycket enkel anledning till detta: har man förnedrat någon offentligt, så ber man om ursäkt offentligt. Punkt.

När det gäller sakfrågan så anser jag dock Odells tilltag vara fullständigt genialiskt. Eberhardts dåvarande reaktion slog fast hennes poäng på ett lysande sätt.

Psykiatrin har utveckats enormt sista 50 åren men fortfarande förekommer maktmissbruk som vi ska vara glad att vår militär och och polis inte har laglig rätt att använda..

Jag har fått se skräckexempel på maktmissbruk inom psykiatrin på nära håll:

* En patient förmedlar till sin tidigare läkare att han tänker stämma honom för felbehandling. Överläkaren utfärdar då tvångsomhändertagning och pumpar honom så full med mediciner att han inte kan föra sin talan. Detta går till rätten men i slutändan står ord mot ord.

* En kvinna lägger in sig själv på psyket en natt mitt under i en ångestframkallande separation. Dagen hon ska lämna så ljuger hennes man för överläkaren angeånde detaljer om hennes beteende och på grund av den framskjutna position i samhället som hennes man har så tar överläkaren beslutet av tvångsomhänderta henne i en månad. Hennes trovärdighet minskar ytterligare i situationen om rättigheten till vårdnaden om barnen och mannen får igenom sin vilja.

Det finns väldigt många kryphål inom psykiatrin för den som vill skaffa sig kontroll över en annan människa.

Jag ser inte en person som ber om ursäkt. Jag ser en man som är i kris och försöker rädda sitt anseende och ansikte. Odells konstprojekt (kalla det vad ni vill) ville belysa och skapa en debatt kring svensk psykvård. En ambulansuttryckning och några timmars vård är en droppe i havet mot vad det faktiskt gav för effekt både i media och i den interna psykvårdsdiskussionen. Jag är helt på Annas sida och kan bara hoppas att Herr Eberhardt hittar en fungerande impulskontroll i framtiden, så att han slipper skriva "förlåt mig brev" som bara syftar till att rädda sitt eget ansikte.
Crister

"Hon kan komma hit så ska jag egenhändigt ge henne en spruta Haldol så kan hon se hur kul hon tycker att det är"

Att skylla sin psykiatriska härskarteknik på Åkarp- & Arlövsborna är höjden av fräckhet. Jag bor själv i närheten och kan intyga att ingen här (mer än psykiatripersonal) kommer med sådana hot. Tyvärr finns det en hel del psykiatripersonal här som förtrycker det Skånska folket. Googla gärna på: eberhard waffen-ss