Studentexamen kan leda till ökad utslagning

Jaha, så klassmarkören är det som ska lägga snubbeltråd för en bättre gymnasial utbildning i Sverige?

Kom igen Linde, det har gått men än 20 år sedan järnridån brakade samman!

"Fördelarna med centrala prov och examen är att de kan fungera som en kvalitetssäkring, förbättra likvärdigheten och bromsa betygsinflationen. Nackdelarna kan vara, i värsta fall, att kunskapssynen snävas in mot det lättast mätbara."

Ja, det är en bra sammanfattning. Och det går att väga för- och nackdelar i oändlighet. En Professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet är särskilt lämpad för det. Men för mig som lekman är det glasklart att "mätbara faktakunskaps-rutan" i dagens svenska skola har krympt för mycket, nu måste den få växa under några årtionden. Det innebär råpluggande av mätbara fakta. En del elever är inte lämpade för det. De blir därför "utslagna". Det är tråkigt. Men världen är inte alltid anpassad för idealister. Att vara duktig i skolan men inte få se sin fulla potential är också en slags utslagning.

En stilla fundering.

68-vänsterns representanter uppmärksammas allt mindre ofta; dom får helt enkelt inga hejarop från likasinnade som exempelvis här?

Kanske också det en klassfråga eller möjligtvis en trend?

”Studentexamen har tidigare fungerat som en klassmarkör och vi bör vara medvetna om att en på nytt införd studentexamen kommer att medföra att färre når det vi idag kallar gymnasiekompetens.”

Ehh…

Ja just det, det är ju det det handlar om – d.v.s. att sluta lura ungdomar att deras bristande kunskaper räcker till högre studier.

"Studentexamen har tidigare fungerat som en klassmarkör och vi bör vara medvetna om att en på nytt införd studentexamen kommer att medföra att färre når det vi idag kallar gymnasiekompetens. "

Aha! Ok, men varför tar vi inte bort alla betyg och kunskapskrav och närvarokrav då? Då når ju precis alla gymnasiekompetens! Åsså e alla jätteutbildade liksom! Smart va?

Ja, vad en f.d. professor i pedagogik anser saknar relevans i dagens samhälle. Han och hans gelikar bär istället stor skuld till dagens situation inom skolan.

Förresten; finns någon svensk pedagogikprofessor som är känd i den internationella forskningsvärlden? Nej, tänkte väl det.

60 och 70 tals vänstern förstörde så mycket i Sverige. Skolan tex.

Det som idag kallas "gymnasiekompetens" uppfyller knappast ens det som för 30 år sedan kallades "grundskolekompetens"

Sossarna/Vänstern påbörjade nedmonteringen av den Svenska kunskapsskolan redan i slutet av 60-talen och dom lyckades förbannat väl.
Sista spiken i kistan sattes av socialisten Östros i början av 90 -talen. Ingen skulle ju få ha bättre kunskaper än lille Kalle som sket i skolan och aldrig gjorde hemläxorna. Det vore ju ojämlikt & ren orättvisa.

Det som Socialisterna har rivit ner under sina år vid makten kommer att ta lika lång tid att bygga upp.

Läs Hans Albin Larssons bok "Mot bättre vetande - En svensk skolhistoria", som kom ut i våras på SNS-förlaget. Här skildras på ett övertygande sätt den svenska skolans färd i utförsbacken under tiden 1960 - 2005. Den förödande inverkan som vissa pedagogiska "forskare" hör till det som påvisas.

Martin A,

Spot On!

Vi kunde ju lotta ut gymnasiekompetenser så blir det helt jämlikt!

Och så kunde vi vikta så att barn till akademiker får hamna i en låda dä vi bara drar var tredje lott så vi kan vara så där härligt progressiva!

Klart! År noll mot tusenårsriket med Linde som får mest jämlike ledare!

*ja jävlar*

"Stoffurvalet för skola är alltså bestämt som ett val bland andra möjliga val och som sådant ett uttryck för en vilja att andra ska tänka i de tankebanor som makteliterna anser vara det giltiga. Stoffurvalet har aldrig en ”objektiv” grund utan uttrycker vad de bestämmande anser vara giltig kunskap."

Hmmm... ja, än sen då? Det gäller väl i så fall inte bara skolan utan även i andra sammanhang. Eleverna idag är mer ifrågasättande än någonsin, dessutom har de generellt sett en större mognad i tidigare åldrar än tidigare. Det är väl en del av lärandet också??

Så vad är din poäng? Det här låter bara som gammaldags 68-retorik. Kunskapssamhället kräver nya typer av pedagoger, en annat sätt att förhålla sig till utbildning och krav på att hänga med i utvecklingen. Allt gammalt är inte dåligt men utvecklingen kräver nya tag. Idag vet man det. Men vet du det Göran Linde?

Lorenz brydolf m.fl. Skilj mellan huvdsak och bisak. Mitt staellningstagande var att det aer fullt meoljligt att proeva ut centrala prov som kan moejliggoera ett infoerande av studentexamen i syfte att na kvalitetssekring och likvaerdighet. Men foerst behoever ta staellning i ett antal fragor om innehall, kunskapsformer och dessas kopplingtill examinationen. Jag papekade ocksa om att som foeljd behoever finna bra utgangar foer dem som inte tar studenten. Jag har aldrig nagonsin menat att dettaska vara en snubbeltrad foer att infoera examen. Tyvaerrsatte redaktionen foer Newsmill en rubrik daer bisaken kom i foergrunden. Min rubrik var: "Staell nagra grundlaeggande fragor". Dessutom undanber jag mig kommentarer som kopplar mig till 68-vaenstern vilken jag aldrig nagonsin flirtat med trots att jag befann mig vid de samhaelssvetenskapliga insitutionerna vid den tiden

Jan Ekman skrev: "Förresten; finns någon svensk pedagogikprofessor som är känd i den internationella forskningsvärlden? Nej, tänkte väl det". Mitt svar: Urban Dahllof aer kanske den mest citerade svenske pedagogikforskaren kaend foer grundlaeggande insatser inom vad som kallas "empirisk laeroplansteori". Ett verk publicerat i Columbia Press redan 1969 citeras fortfarande som grundlaeggande foer forskningstraditionen. Ulf P. Lundgren har fatt AERAs (Association for Educational Research in America) pris foer "article of the year" i en konferens med mer aen 3000 deltagre varav de flesta publicerats i erkaenda tidskrifter under seanste aret. Siiv Fishbein har mycket hoegt internationellt citeringsindex foer sin forskning om kopplingen mellan fysisk och intellektuell mognad. Ferrence Marton (numera verksam i Hong Kong om han inte flyttat hem) aer en av grundlaeggarna inom fenomenografin d.v.s. studier av hur elever uppfattar och foerstar innehallet i det som undervisas om och aeven hans kollega Lars Owe Dahlgren citeras ofta inom samma omrade. Donald Brpoadys kultrursociologiska forskningsgrupp inbjoeds i ett europeiskt samfinansierat projekt foer elitinstituitioners samverkan daer de framst samverkade med Pierre Bourdieus forskningsgrupp vid College de France. Det finns fler exempel sa Jan Ekman behover inte oroa sig foer den svenska pedagogikforskningens staellning i vaerlden. Det tycks dessutom finnas en vaeldigt pataglig foervaxling mellan vad vi som finns i akademin goer och vad vara utbildningspolitoiker goer. Det aer visserligen sant att svensk pedagogikforkning varit ganska mycket i statdsmakternas haender, saerskilt vid implementeringen av de omvaelvningar som skedde som efterfoeljd av 1946 ars skolkomission men forskningen har sedermera frigjort sig alltmer fran sadana beroenden och vi kan inte pasta att vara mest citerade forskare skulle vara nagon slags normativa musketoerer. Det aer helt enkelt grundloest att haevda det. Aeven om jag sjaelv varit verksam inom flera statliga utredningar sa har mina bidrag varit att ta fram empiriska och analytiska underlag, aldrig att komma dragandes med politiserande foerslag.

Hur kan man övh påstå att studentexamen är en klassmarkör i slutet av 2011.
Verkar var propaganda från 1968 vänstern.
Ska inte svenskspråkiga studenter få ta examen för att det finns icke svensktalande eller näst intill analfabeter i Sverge?

Jag vill pa detta saett uttrycka mitt missnoeje med hur redaktionen foer Newsmill har redigerat min artikel. Inte bara den aendrade rubriken utan ocksa omredigeringen daer en bisak som kommentar i slutet lyftes fram som introduktionstext. Mitt budskap var att det kan finnas foerdelar med att infoera studentexamen men foerst maste vi besvara ett antal fragor om innehall, kunskapsformer och laerandeformer foer att kunna koppla dem till relevanta provuppgifter, alltsa ett foersiktigt positivt staellningstagande till att infoera studentexamen. Jag gav ocksa pa slutet en kommentar om noedvaendigheten att i det sammanganget ocksa beakta utgangarna foer dem som inte "tar studenten" i syfte att undvika utslagning, en sjaelvklar konsekvens av att infoera examen, som i detta sammanhang framfoerdes som just en kommentar, inte som en spetsformulering. Av kommentarerna att doema har omrdeigeringen, illustrationen och rubriksaettnigern helt skymt sikten foer budskapet. Redaktionen borde kontakta artikelfoerfattaren foer godkaennande infoer sadana ingrepp.

Du, Göran Linde !
En suverän förklarar sig aldrig................!?? Han behöver sällan...eller?
Du förefaller vara en produkt av den skola du verkar förutsätta.