Ullenhag tävlar med Åkesson om att bevara svenskheten

Men snälla nån, klart att svenskheten finns precis som t ex ungerskheten. Den förändras givetvis med tiden precis som alla kulturer men att påstå att den inte existerar är ju urlöjligt!

Jag är etnisk svensk och värnar om mitt kulturarv och min svenska identitet. Varken du Eli Göndör eller någon annan självdefinierad kosmopolit har någon som helst rätt att neka mig min svenska identitet eller mitt kulturarv, på samma sätt som ingen har rätt att neka en kurd, en puebloindian eller en hmong sin resp. etniska identitet och unika kultur.

När du accepterar och respekterar detta kan vi gå vidare i diskussionen kring integration och huruvida ett mångkulturellt parallellsamhälle kan fungera

Eli skriver bl.a.:
"Idén utgår ifrån att det skull finnas en statisk svenskhet immun mot förändring. Det är i sig kanske den största myten av alla." och "Svenskheten är alltid är rörlig och därmed egentligen odefinierbar, eftersom den är resultatet av medborgare som alla är individer med olika ambitioner, idéer och självbilder.

Detta är i och för sig sant på den politiskt korrekta skalan. Och om man pratar svenska bättre än något annat språk och om man älskar Sverige mer än något annat land då får man i alla fall kalla sig svensk i min bok, oavsett hur man ser ut eller tänker i övrigt.

Att det finns traditioner som delas av stora delar av befolkningen i Sverige är också något som de flesta anser positivt. Dessa traditioner kommer självklart också att förändras över tiden, men jag tror alla människor över hela världen och i alla kulturer föredrar förändringar som sker sakta och gradvis före dramatiska och drastiska förändringar. Detta gäller både inhemsk "svensk" befolkning och invandrare.

Men vad händer med ett land om stora delar av befolkningen inte längre pratar svenska till vardags och inte känner sig som svenska, oavsett hur vi definierar det?

Det blir lite en lek med orden att prata om att det inte finns något som är svenskt.

Man tror inte sina ögon när man läser dylikt dravel. Hur kunde det bli så här illa? När fick en invandrare tolkningsföreträde över MIN identitet, och varför?

Självklart finns det en Svenskhet. Det borde Eli Göndör också veta doktorand som han är. Själv är jag Arkeolog.

Pålästa människor vet att Europas stater under senaste 1000 åren i huvudsak legat inom samma kulturtradition. Invandringen till norden har framförallt kommit från Tyskland, Holland och Belgien. Områden som vi alltsedan folkvandringstiden stått i nära kontakt med.

Detsamma kan sägas om de Baltiska regionerna som under vissa tider tom stått under Svenskt styre. Under 1900-talet hade vi även arbetskraftsinvandringar från Grekland & Italien. Även dessa länder integrerade i den kulturella Europeiska väv som redan under senantiken med hjälp av b.la Goter som Theoderik och Franker som Clovis & Karl den store började formas och växa norrut för att slutligen omfatta och binda samman de olika E.uropeiska folken till en stark kulturell homogenitet.

Massinvandring från Mellanöstern & Afrika och är däremot en helt ny företeelse i Sverige. Den har helt enkelt aldrig tidigare förekommit. Kulturkrockarna ser vi redan idag över hela landet. Områden där ett rent kaosartade tillstånd råder dit varken Polis eller räddningspersonal vågar sig utan förstärkning.

Vad menar Eli Göndör med att det inte skulle finnas en svenskhet att värna om? Det är ju så bisarrt påstående att man häpnar - och ändå så gör Eli Göndör det till något slags allmänt vedertaget faktum.

Finns det heller inga ingen judiskhet att värna om? Att alla araber kan titulera sig israeler och flytta in i Israel när helst de vill? Finns det ingen svenskhet - ergo: inga svenskar - så finns det väl rimligtvis heller inga israeler, araber, somalier, japaner, kineser, amerikaner, aboriginer osv osv som är värda att värna om. Eller gäller det bara svenskar och svenskhet?

Problemet Mythagen söker lösa med Myt 1 är följande:
sverige är, till skillnad från USA och Frankrike, ett land utan grundande ide. sverige har helt enkelt varit svenska folkets nationalstat, officiellt mer eller mindre sedan Gustav Vasa, inofficiellt än längre. Underförstått så har en invandrare förväntats smälta in, gifta sig med en inföding och försvinna spårlöst in i det svenska folkdjupet på någon generation.

Nu är det så att sjuklövern har upphävt detta. sverige är inte längre en nationalstat, det är ett mångkulturellt territorium. Detta är en oerhörd förändring, både praktiskt i hur medborgarna måste förhålla sig till varandra, agera mot varandra, i hur alla samhällssystem är utformade etcetera. Det går inte längre att lita på någon folkgemenskap eller sammanhållande kitt och solidaritet. Det är liksom ingen slump att sverige inte har någon värnpliktsarme längre, om man säger så.

Problemet är att Sjuklövern och Journalistpartiet genomfört den här oerhörda förändringen utan att söka mandat för den. Man har inte berättat vad man sysslat med, inte sökt mandat för det, inte hållit någon folkomröstning, inte gjort massinvandring och avvecklingen av nationalstaten till den största valfrågan i något val. Journalistpartiet har dessutom fläskat på med rent extrema nivåer av propaganda för att dölja vad man sysslar med och effekterna av det. Detta har också varit framgångsrikt, när man umgås med normala svenskar som varit tillräckligt bemedlade för att slippa de värsta baksidorna av mångkulturen så har de ingen aning om vad deras politiska företrädare gjort emot dem. Det är därför det är kontroversiellt att tala om "massinvandring", hur otroligt det än kan låta för den som gått utanför dörren de senaste 10 åren. Det är därför Myt 1 står högst upp på Mythagens lista.

Det är väl inte i första hand avsaknaden av Svenskhet som oroar utan det som den ersätts med.
Vi är med rätta stolta över fördomsfrihet och tolerans. Vi är stolta över ett samhälle där alla har en möjlighet att via skolan kliva över klassgränser. Vi gillar inte ojämlika förutsättningar.
Frågan är om detta främjas av en ökad invandring eller ej?

Göndör säger inte att det inte finns något sådant som svenskhet, han säger att det inte går att definiera och det inte är något beständigt: Där har han på alla sätt rätt.

Jag tror att folk lever i något historiskt vakuum där de tror allt världen skapades efter andra världskriget och därför inte inser hur ung vår syn på det "svenska" är. Lägg därmed till att Sverige antagligen är den mest amerikaniserade icke-anglosaxiska kulturen så inser man hur flyktigt allt är.
Detta är så klart inte unikt svenskt, jag tänker på XKCDs iaktagande: An "American Tradition" is anything that happened a babyboomer twice.

Det gamla Sverige var ett superreligiöst bondesamhälle som antagligen hade betydligt mycket mer gemensamt med dagens Mellanöstern än dagens Sverige.

Jag är sjukligt stolt över att vara svensk och Sverige. Men för mig är just än väldigt väsentlig del av det som gör oss så starka att vi inte vilar på samma snuttifierade nationalmyter som så många andra länder, därför är Göndörs text otroligt stark.

Hela artikeln bränner ner till frågan om ett "folks" "kultur" finns.

Att hela tiden leta efter "objektiva förklaringar" till skillnader mellan grupper av människor leder fel. Gnosjö finns faktiskt. Webers teser om den kapitalistiska andan i de lutheranska länderna sa något väsentligt. Putnams analys av Nord- och Syditalien kan inte tillbakavisas. Att kulturer/religioner som ger kvinnor en underordnad roll får svårt med sin utveckling sade redan Fredrika Bremer vid sitt besök i Palestina (år 1857). Toqueville såg de amerikanska kvinnornas relativt fria ställning som en förklaring till det framgångsrika USA (år 1830). Allt detta är kulturbetingat, alltså ”regler” som vi bär med oss. Och dessa regler fungerar mer eller mindre väl, beroende på om de är anpassade till det samhälle vi har att hantera.

Låt mig dyka ner i en fjärran verklighet. Åren 1982-84 arbetade jag i Zambia med utveckling i en provins vid vägens slut. Vi blev pådyvlade några unga, trevliga kulturantropologer. Deras budskap var ”att det är väl bra det där med utveckling, men det får inte ske till priset av att den afrikanska kulturen skadas". Eftersom detta stred mot min uppfattning om att utveckling inte är investeringar i brunnar och traktorer utan förmågan att skapa, sköta och utnyttja dessa nyttigheter så påpekade jag att Världsbanken, just i vår provins, hade gjort en studie av hur arbetet fördelades mellan män och kvinnor i jordbrukarfamiljerna. Relationen var 25/75. Männen förutsattes sköta jakten och skydda mot inkräktare, men då djuren tagit slut och fred rådde så hade de inte särskilt mycket att göra. Ökad effektivitet i jordbruket gjorde att barnadödligheten ökade eftersom kvinnorna fick mer att göra på fälten och helt enkelt inte hade tid att ägna sig åt barnen (man fick råd med radio, men barnen dog). Våra antropologer drog slutsatsen att det som gällde var "afrikansk kultur, med undantag för arbetsdelningen mellan män och kvinnor" - en ganska rejäl reträtt

Några hårdhudade engelsmän fortsatte argumentationen. Dom hade visat att "the extended family" var utvecklingshämmande genom att den individ som ansträngde sig, och lyckades, omedelbart sågs som hela den vidsträckta familjens försörjare. Eftersom afrikanska människor ändå skilde mellan den nära och den breda familjen så fanns det ingen anledning att anstränga sig för mycket – kusinbarnen var alltså inte riktigt lika viktiga. Inte bra för utveckling det heller. Våra antropologer gick med på att stryka "the extended family" från den egentliga afrikanska kulturen.

Med Zaremba säger jag då: Varför skriver jag detta? Jo det viktiga budskapet är att den kultur vi bär på betyder mycket och att den är mer eller mindre lämpliga för det liv vi försöker leva i skilda majoritetskulturer. Och om vi tror att ”åtgärder” skall lösa allt blir vi grymt besvikna. Som i det afrikanska exemplet: Utvecklingsarbetet lyckades, men barnen dog. Lockelsen i den objektiva förklaringen ligger i att det är lätt att kasta pengar på problem, men svårt att ändra en inre kompass. Det tar tid. Ibland flera generationer.

Detta något som vi kan kalla Sverige, eller nordvästra Europa, eller hela Europa har haft lyckan att utveckla en kultur som varit - faktiskt - väldigt lyckosom, nästan något att kopiera. Alltså en inre kompass. Att den inte skulle finnas känns något absurt. Och om the proof of the pudding lies in the eating så har det varit en riktigt bra kultur

"Svensk svenskhet"? Vad är svenskhet som inte är svensk?
Svenskhet är den största delen av det kitt som håller Sverige samman.Om du anser detta är ovesäntligt måste du förklara vad som är alternativet i annat fall finns inget brättigande till en nation vid namn Sverige.

Utifrån en första farhåga att det var ett "me too"-inlägg som lät tidigare kritiker göra grovjobbet, verifierade jag via astrologisk analys debattartikelns näringshalt (och kanske t.o.m. fördjupade den).

http://siderisk.blogspot.com/2011/12/teologen-tar-strid.html

Tröttsamt med dessa kosmopoliter som vill förneka svenskar en identitet, men som gärna vill skapa en multikulturell krutdurk och kalla det "svenskt". Det Eli Göndör i praktiken säger är att sharialag och kvinnoförtryck en dag kan betraktas som "svenskt".

Eftersom allt är dynamiskt, kan ingenting egentligen kategoriseras. Idag kanske en blomma är en blomma, men snart kan blomman vara jord. Per automatik finns därmed inga kulturer, nationer, värderingar, folk. Allt som existerar kan transformeras till något annat...

Flum.

Förresten är det mycket talande att denna artikel åkte rakt upp i toppen på förstasidan, medan gårdagens kritiska (men mest populära) artikel i samma ämne hamnade lååååångt ner. Varför gör ni så, Newsmill? Är det för att ni ska lära oss vad som är rätt och fel? Försökte ni gömma den andra artikeln?

Jag tycker att Eli har en bra poäng. Blir alltid irriterad på folk spm försöker klistra på en vad som skall räknas som äkta svenskt. Lite som när Kent Ekeroth stod här i Malmö och snackade om att det var för mycket "kebabdoft" i stan. Jag är svensk och jag gillar kebab. Är det ett problem? Vem är han att gå runt och bestämma vem som är mest svensk?

Sedan finns det ju absolut mycket som man kan tycka är typsikt svenskt ändå. Midsommar, sill, dalahästar, Snoddas osv. Det tycker jag är både fint och trevligt. Inget fel i detta och något som man firar med jämna mellanrum. Om man ibland byter ut sill och Snoddas mot falafel och Wu-Tang Clan så är man dock inte en endaste milimeter mindre svensk för det.

Jag tycker att det viktigaste är att vi har en gemensam värdegrund som innehåller respekt för varandra osv. I övrigt måste varje människa själv få välja sitt tycke och smak.

Jag har haft mina bataljer med Göndör, men här tycker jag han skriver mycket klokt. Det finns ingen "svenskhet" utöver det formella medborgarskapet. Vi är alla kosmopolitiska medborgare i en global värld. Dock tror jag att Ullenhags ansats ändå kan göra en del gott.

Bra att sådana här artiklar skrivs så folk får läsa vad akademiker och etablissemangets duktiga globaliseringsivrare skriver.

Jag börjar känna att svenskar mer och mer börjar fundera på sina rötter och känner att de faktiskt är en etnisk grupp.
Vi etniska svenskar som givetvis finns här i landet Sverige. Att vi faktiskt har ett kulturarv att vara stolta över likaväl som invandrare ofta är stolta över sitt eget ursprung och det är också bra. Politiker har tyvärr försökt mala sönder svenskarnas självkänsla angående detta i decennier.

Det behöver ju inte som många verkar tro vara negativt gentemot invandrare utan faktiskt tvärtom, det ger istället en trygghet istället för rotlöshet. Att som Svensk prata negativt om svenskar och svenskhet ger en obehaglig signal till våra invandrare.

Man kan vara emot massinvandringen utan att vara rasist.
Man behöver inte tycka om globaliseringen.
Det fungerar att vara stolt Svensk utan att vara rasist.

Du gamla du fria......

#25 Christer Sturmark: Säg till en pashtunsk fåraherde i Afghanistan, en xivaroindian från Ecuador eller en kongolesisk lantarbetare att deras respektive släktband och etniska gruppidentitet inte existerar, eftersom de i själva verket skulle vara "kosmopolitiska medborgare".

F.ö. finns det heller inga AIK:are, mormoner, Star Wars-fans, ateistiska humanister eller medlemmar av familjen Svensson - för vi är ju alla först och främst "kosmopolitiska världsmedborgare i en global värld"...

Sicket nonsens

Det handlar väl inte om nått statisk svenskt det handlar om det flytande svenskheten som just nu är väldigt orienterad mot jämställdheten.
Jag tycker att det lite lustigt att människor med det svenska språket kan argumentera emot svenskhet. då Grundpelaren för en kultur (och därmed ett folk) är just språket.

#28 Jag håller med dig om att så fort religion blir ett maktmedel där man försöker bestämma över andra så är det fruktansvärt. När man börjar tycka att en medeltidsskrift är viktigare än sina medmänniskors välbefinnande så det livsfarligt.

Jag tror dock inte att den här typen av åsikter är så vanliga som många försöker göra gällande. Visst finns det, men jag har faktiskt aldrig stött på det. Och då bor jag ändå i Malmö:-)

Anhöriginvandringen är den stora delen av invandringen numera.
Är vi kosmopolitiska som inte bryr oss om gränser eller avstånd så faller alla motiv för denna typ av invandring.

#30 John Henry,

Absolut ...Vårt specifika språk och vår gemensamma historia är bara några av de viktiga grunpelare som vårt gemensamma kulturarv vilar på och som bildar det unika kitt som knyter oss samman som ett folk och etnisk grupp.

Genom att inleda en artikel på detta vis drar Ullenhag undan mattan för alla de som tagit mod till sig att vittna om hur saker verkligen förhåller sig på sina håll. Dessa personer får titlar som extremister och rasister samt främlingsfientliga trots att de vittnar mot sin egen bror, syster och sina egna föräldrar. Ullenhag och kompani är inte bättre än dem sjukvårdspersonal som menar att det är kvinnans fel att hon blir misshandlad av sin man. Det är riktigt att visa tolerans och öppenhet. Då kan man bara inte lyssna på ena örat. Var finns helhetssynen?

Det var nog inte så regeringen tänkte sig sin hemsida, som ett försvar för svenskhet. Fast nog kan det behövas. Lite väl mycket tolerans och lite stolthet i det här landet ibland. Typiskt svenskt helt enkelt.

#33 Det där stämmer inte riktigt. Som skåning har man ju tex egentligen inte en gemensam historia med Sverige eftersom vi ursprungligen är danskar. Så fort man gör en distinktion så finns det alltid några som faller utanför. Trots detta så känner jag mig som svensk. Det beror förmodligen på att jag känner mig hemma i vår gemensamma värdegrund som egentligen vuxit fram under socialdemokratin på 1900-talet (där för övrigt skåningarna hade stort inflytande). Polare till mig som har rötterna i tex balkan känner sig precis lika svenska som jag. Det är den gemensamma värdegrunden som är tricket tror jag, inte tusen år av historia.

En rätt så ok artikel.

Så länge som svensken/svenskhet enbart definieras i en snäv kulturell synvinkel så blir det såklart svårdefinierat. Dessutom så hamnar man i konstiga motsättningar i sin egen argumentation då man med den definitionen får svårt att foga samman tidigare generationers svenskar med dagens. Då kulturer är dynamiska och dagens svenska efterkrigsliberala kultur fetischiseras som själva definitionen av det svenska så upphör dels så gott som hela våran historia att vara svensk tillsammans med de stora segment som ej håller med den rådande tidsandan.

Det finns betydligt vettigare sätt att definiera svenskhet och svensk på. Nämligen den etniska. Vi är svenskar helt enkelt genom vårat etniska, sociala och historiska arv. Våra rötter är i norden och vare sig det finns lite finskt, danskt eller tyskt blod i oss så är det den definitionen som har mest bärighet. Det är även den definitionen som alla andra folk också använder för sin självidentifikation, t o m artikelförfattaren med sin identitet som del av det judiska folket.

Det problematiska är att våran samhällselit, vare sig politiskt kulturellt eller ekonomiskt, medvetet har brännmärkt den naturliga definitionen. Råder alla svenskar att helt enkelt sluta bry sig för etablissemangets hat och förakt inför det svenska folket. Vi är vilka vi är och det är ingenting man ska skämmas över.

"En sådan insikt leder följaktligen till att det varken går eller är nödvändigt att göra någon till ”svensk”. Däremot är det rimligt att finna ett regelverk som gäller för alla. I USA är det konstitutionen. Det är anpassningen till konstitutionen som gör människor till amerikaner. Inget annat. Vad de sedan äter, hur de klär sig eller vem de ber till bryr sig egentligen ingen om."

"Anpassningen till konstitutionen", det är ju just detta som är ett av problemen i Sverige. Vår grundlag (och lagar) har ändrats för att vi ska anpassa oss till de som invandrar hit, och inte tvärtom. Vi har alla tvingats bli mångkulturella mot vår vilja.

#37 Martin,
Du får allt läsa på din historia Martin ..Vår gemensamma historia började långt före freden i Roskilde 1658. Kulturellt har vi hört ihop med Danmark allt sedan Bronsåldern för 3000 år sedan. Faktum är att vi tom stod varandra närmare för 1500 år sedan än vad vi gör idag.

:Eli Göndår ursäkta, men vilken tom artikel

"Ty den som inte förstår att det är fel att slå sin hustru har något att lära oavsett var han är född."

Det har väl inget med svenskhet att göra? Det är universiellt.

Svenskhet handlar om att kuta in och ut ur stugan och undra om man på midsommarafton ska våga sitta ute i regnet och snapsen blir blöt, eller inte. Svenskhet handlar om att se två beigeklädda figurer med en tygväska från Liljevalchs, i Florens, stanna och samtala med dem och ha nio av tio beröringspunkter. Svenskhet handlar om att ha ett gemensamt föhållningssätt med en stor del av övrig befolkning.

Jag känner mig oerhört allierad med Italien, det italienska synsättet och italienskheten, som är väsensskild från svenskheten.
Ändå pga att jag är född här, drack min modersmjök här, har mina gamla förfäder i herrgård och röda stugor där ute så är ÄR jag svenskheten. Personifierad.
Och jag vill inte att du tar ifrån mig det. Så fasen heller Jag blir störd av att du ens försöker..

Vilken spännande artikel! Doktoranden klargör på ett tydligt sätt varför det inte finns nåt svenskt. Men jag tycker att doktoranden saknar den där riktigt rätta skärpan i sitt resonemang. Han saknar förslag på konkreta åtgärder för att få bort idén om det svenska.

Jag delar doktorandens åsikt att vi alla är mångkulturella, men tyvärr låter sig vissa inte övertygas om att den inbillade svenskheten bör överges för en mångkulturell identitet, som lämpligen kan kallas månghet.

Vi är alla mångkuturella världsmedborgare och istället för att definiera sig, säg, som svensk eller same, rom eller jude, bör vi definierar oss som mångska. Hur ska vi då uppnå målet att få alla svenskar att, inte bara innerst inne förstå att svenskheten är en illusion utan också att överge denna illusion? Häng med så får ni veta!

Ni känner väl alla till LHC? Ja, inte ishockeylaget från Linköping, utan Large Hadron Collider, en jättelik apparat som används vid sökandet efter tillvarons minsta beståndsdelar. För tillfället letar men efter Higgins-bosonen, den partikel som gör att massa har tyngd. I de senaste rapporterna från LHC, uttrycker vetenskapsmännen vid LHC optimism angående sitt sökande. Jag anser att vi i Sverige ska låta oss inspireras av doktorandens kollegor vid LHC. Vi bör här i Sverige skapa en, inte Large Hadron Collider, men väl en LMG. Vad är då en LMG? Jo ser ni, det är en Large Multicultural Grinder. Man kan fråga sig hur en sådan apparat skulle se ut? Tvivel finns säkert också om det ens går att skapa en LMG. Jag är dock full av hopp när det gäller skapandet av en sådan apparat. Jag vet inte själv hur den ska se ut, men väl hur den fungerar, och män och kvinnor som arbetar med vetenskap, likt doktoranden, kan säkert konstruera en fungerande LMG.

När väl LMG är konstruerad, stoppar vi in allt och alla och deras olika identiter, så kallade -heter, i ena änden och slår på PÅ-knappen. Ut ur andra änden kommer sedan alla -heters minsta gemensamma beståndsdele, den del som ger alla olika kulturer tyngd, själva månghetens kärna. Ett problem uppstår dock när det gäller svenkarna. De finns nämligen inte. Det finns ingen svenskhet att stoppa in i Large Mutlicultural Grinder! Ty svenskarna saknar en för sig typisk egen -het. En svensk egenhet, så att säga.

Folk till höger och vänster om mig, i Sverige och i andra existerande länder som inte är Sverige, är alldeles övertygade om att de är både det ena och andra. De hänvisar till lagar och regler och internationella konventioner för rätten att få definiera sig själva som bärare av en särskild identitet, en särskild -het, som ska erkännas och respekteras. De enda som inte finns, som saknar en egen kultur, saknar en egen -het, är svenskarna. Inte språk dock. Men även där finns hopp. Det går säkert att analysera svenskan sönder och samman och komma till slutsatsen att det svenska språket egentligen inte finns.

Och för att vara nåt som inte finns, måste jag säga att det är ganska många som tar sig tid att förklara innebörden av denna icke-existerande svenska obefintlighet. Doktorander och andra tar sig till och med tid (fritid hoppas jag) att skriva debattartiklar om denna intighet. Ämnet är dessutom synbarligen hett. Och bättre smicker ej tänkas kan för de icke-existerande svenskarbna, att döma av den hetta denna uppmärksamhet ger upphov till, i mina typiskt svenska icke-kinder.

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

På annan plats skriver Eli:

– Med arvet och karaktären jude följer det med en tung historia, säger Eli, en historia eller bakgrund som man inte kan välja bort. Ett ”paket” fortsätter Eli, med förbestämda ramar som går 2000 år bakåt i tiden och som tvingar en jude att hela tiden leva i gränslandet mellan det som är svenskt och judiskt.
– Hela tiden ifrågasätts vi från de icke-judiska .

Svenskarna (eller låt oss eventuellt kalla oss nordeuropeér) förvägras något arv, för det existerar inte? Språket, religionen, historien och kulturen är i detta fall ointressant?

Jag tycker att Erik Ullenhag och de styrande politiker ska Insamla fakta från alla håll och värdera dessa när alla kort ligger på bordet. Kanske kan allt som aktivisterna och övriga vittnar skriver, avfärdas som humbug, men så länge Ullenhag sitter och gömmer kort i sin skjortärmen så kommer detta problem aldrig kunna lösas.

http://baharehandersson.blogspot.com/2011/12/ullenhag-lyssna-inte-bara-p...

Intressant artikel.

Jag är mina föräldrars barn, icke-troende, kvinna, techno-fantast, MMO-spelare, brommabo, mercedesägare, Davids flickvän, midsommarälskande, XYZ-anställd, lång, brunett.... Alla ovanstående epitet skulle jag välja före "svensk" om jag skulle beskriva mig själv. Det gör mig så klart till en kosmopolit i den bemärkelsen att jag känner större samhörighet med människor i Australien som delar mina värderingar snarare än en kristen norrlänning som definierar sig som skoterförare. Det är ju det som GÖR mig till svensk i mångt och mycket. Det svenskaste som finns är ju att vilja flytta till USA eller annat land och klaga på jante, "Svensson-livet" och hur löjliga våra traditioner är. Svenskare än så kan det ju inte bli.
Om man istället definierar sig (som en del av mina vänner gör) som turk eller iranier följt av andra epiteter så vill man ju uppenbarligen inte vara svensk utan snarare "boende i Sverige". Helt okej för mig men det är klart att det finns en svenskhet. Det enda man behöver göra är att öppna ögonen för den och sluta låtsas som att den inte finns. Gör man det så blir man också omfamnad och välkomnad i det "svenska".
Min kusin är adopterad från Korea och inte tusan definierar hon sig som Korean. Mina vänner från turkiet däremot, de definierar sig som turkar, oavsett om de är födda här eller inte. Inget fel i det men då blir man ju heller aldrig svensk utan förblir turk. Ingen strukturell rasism tvingar människor till detta val, det väljer man själv.

Artikelförfattaren ägnar sig dessutom åt det svenskaste av svenska... Att klaga på svenskheten. :)

#45 Du har missuppfattat Elis artikel. Även bland judar finns det en stor spridning av kultur och sedvänja beroende på var i världen du befinner dig. Ingen jude kan med fog säga att just det som han representerar är det sant judiska. Det skulle nog Eli hålla med mig om.

Antisemitism är ju dock en unik förföljelse som inte har några motsvarigheter och inget som jag tycker hör hemma i Sverigedebatten. En människa som har judiskt påbrå kan råka ut för antisemitism oavsett. Det är omvärlden som definierar judarna och de kan inte göra så mycket åt det verkar det som. I tex Nazityskland var ju judarna nästan helt assimilerade men förföljdes ändå.

Konstigt att man får höra så mycket om oss svenskar när man är utomlands om det nu inte finns någon svenskhet.
I världens alla hörn får jag höra hur andra människor ser på oss svenskar och intressant nog har de en ganska enhetlig bild av oss.
Kan det bero på att det finns något som man kan uppfatta som typiskt svenskt och att vi faktiskt för det med oss när vi är ute i världen (och via olika sorters exponering på Sverige i andra länder).

"Människor från olika länder gifter sig med varandra och sätter barn till världen i ett tredje land. Barnen växer upp till individer med alla tänkbara möjligheter och betackar sig förmodligen att tillskrivas någon identitet av andra. Snarare kommer de sannolikt att välja identifikation efter vad som är bäst gångbart vid varje givet tillfälle".
-detta är det mest kvalificerade skitsnack jag läst på länge (och då läste jag ändå Aftonbladet för några dagar sedan).
Mina barn som är födda i en annan kultur i ett annat land har en väldigt tydlig prägel av svenskhet i sig. Det märks väldigt tydligt att de är svenskar. Vilket inte är konstigt eftersom de växt upp i Sverige.

48 Martin,

Sak samma bland svenskar. Var vi än befinner oss i världen, när vi träffas är vi svenskar, precis som judar och alla andra nationaliteter är sitt folk, Och vi bär svenskheten som en eteikett bestående av vanor seder, knäckebröd, snap och kaviar.
Att påstå att det inte finns svenskhet är faktiskt riktigt undervärderande för oss som ett homogent folk..

Påståendet att det skulle finnas något statiskt svenskt som går att immunisera mot utvecklingen och som dessutom alla borde anpassa sig till är kärnan till att diskussionen ständigt hamnar i diken som får alla utom Jimmie Åkesson att stamma eller rodna. Svenskheten är alltid är rörlig och därmed egentligen odefinierbar, eftersom den är resultatet av medborgare som alla är individer med olika ambitioner, idéer och självbilder. " Jag tror att fler än Jimmie kan definiera svenskhet.

Man får prata om den eldige spanske mannen och det italienska sättet, men inte nämna det svenska sättet för det finns inte på riktigt, är det inte att förneka en bit av sig själv?

När britiska kolonialherrar återvände hem till England efter många års tjänstgörning i Indien så var de ofta mer brittiska än britterna själva. Detta gällde även deras barn ofta födda i Indien.

Romerna är ett annat exempel. Romerna har traskat runt i Europa sedan medeltiden. Dom skulle lätt ha kunnat smälta in bland europas befolkning och undgått mycket elände bara genom att överge sin etniska klädkod men har istället stenhårt valt att hålla fast vid sin egen etnicitet och tradition.

Om Ullenhag & company tror att man kan få folk att byta eller lämna sin nedärvda etnicitet på samma sätt som en riksdagsman byter sin skjorta då är han ute och cyklar.

"tycks utgå ifrån att det finns en svenskhet att värna om."

Om det skall finnas någon som helst logik i detta påstående får man också förutsätta att författaren anser att det inte finns någonting som på något sätt utmärker något folks kultur någonstans. Inget ryskt, inget kinesiskt, inget amerikanskt, inget franskt, grekiskt, arabiskt, persiskt, indiskt, ... Och inget ungerskt heller.

Vilken tråkig värld han vaknar upp till varje morgon!

Tur att han uppenbarligen inte har någon som helst koll på vad han talar om.

Undrar om vi inte borde borde vara lite försiktiga med att kalla oss mänskliga. Mänsklighetens vi och domtänkande gentemot alla jordens varelser ställer grupper mot varandra och är därför direkt diskriminerande mot djuren vi är ju obönhörligen alla kosmopolitiska varelser i en global värld.

Som vanligt ska svensk framställas som den enda nationalitetstillhörighet som inte finns, som saknar attribut och markörer. Sådan retorik faller förstås på sin egen orimlighet.

Dessutom hittar Göndör bara på när han påstår att vi Sverige gör tvärtemot USA i vad vi fokuserar på som nationell identitet och säger att vi skulle bry oss mer om ytligheter än gemensamma levnadsregler.

Så är det självfallet inte. Inte ens Sverigedemokraterna driver en sådan linje utan framhåller i första hand att det är en svensk, demokratisk, sekulär, upplyst och jämställd värdegrund man måste omfamna om man vill bosätta sig i Sverige. Att man sedan dessutom tydligare slår vakt om svensk kultur, svenska sedvänjor, traditioner osv mer än andra politiska partier är sekundärt.

Märkte att de två artiklar som länkades till inte har kommentarsfält, det är rätt synonymt med medias syn på frågan: håll käft vi vet bäst och har du en egen uppfattning är du rasist annars är du välkommen att spy hat och galla över andra som har annan uppfattning samt prisa oss och de partier som är politiskt korrekta.

Sagt och gjort sen ska människorna som tvingas på deras dogmer försöka ordna ett någorlunda sammanhållet samhälle om möjligt. Fast det är klart de kanske har rätt för har de inte stöd av 94% av väljarna som gång på gång hyllar dem och överöser dem med röster i valen?

Bra! Ju fler sådana här inlägg som förnekar att det finns en svenskhet, desto starkare blir den. Finns inget som stärker en inre gemenskap så mycket som en "yttre fiende".

Ärligt talat ..När det gäller våra Svenska politikers beteende, propaganda, och försök till åsiktsstyrning år 2011 ..Går det att komma närmare det forna DDR än så här??

#57 Han förnekar inte att det finns en svenskhet. Han förnekar att den är statisk och oföränderlig. I en kommentar ovan skrev någon att det var knäcke, snaps och kaviar. Jag gillar inget av det men ser mig ändå som svensk. Det blir läskigt när någon enskild plötsligt skall definiera vad som är svenskt. Vem ger dom den rätten? Dessutom ändras det. På 50-talet var pizza osvenskt, idag är det supersvenskt.

Det verkar gå med svenskheten som det gått med manligheten. Den verkar diskuteras av alla, alltid och överallt utom just av män respektive svenskar?

Är inte Eli Göndör medveten om att han antagligen varje dag praktiserar sin svenskhet med att använda svenska i sin kommunikation ?

En kultur som har sitt eget språk och unika blick på samtiden.

En onödig provocerande artikel , som jag antar många reagerar negativt på.

#59 Martin:

Nej Pizza är inte supersvenskt eller svenskt på något sätt. Ingen förutom en svensk med kosmopolitkomplex skulle komma på tanken att koppla samman pizza och Sverige. Fråga en italienare, spanjor, amerikan eller chilenare om de drar en omedelbar koppling mellan Sverige och pizza...

#59 Martin. Ansträng dig lite, så svårt är det inte och så korkad är du förhoppningsvis inte. Läs en guidebok tex, de är mycket bättre än du på att definiera det unika i den svenska respektive nordeuropeiska kultursfären. Att definiera en kines är knappast så svårt? Finns det kineser som inte äter ris och är lata? Säkert. Men det gör knappast det fel att hävda att kineser i äter ris och att det är en del av den kinesiska kulturen. För att det ska kallas en kinesisk eller svensk kultursfär är dock inte detsamma som att 100% omfamnar den, och det kräver inte ens SD. Å andra sidan har vi extremen Sverige som den manifesterar sig i det svenska politiska etablissemanget. Jag tycker det är magstarkt att man, som svenska politiker gör, uppmuntrar till och, arbetar för, sina egna väljares kulturella och etniska undergång (och samtidigt låter det arbetande svenska folket stå för notan). Kan det vara första gången i världshistorien som ett land utsätter sig för det? Om inte detta är politisk och ekonomisk extremism, vad är då extremism?