Sverige bör inte stänga dörren till finanspakten

Är ”Merkozypakten” något för Sverige?

Lagom till 10-årsjublieumet av Euron kunde man i en fransk dagstidning läsa rubriken ”Överlever euron julen?” Den gångna hösten har minst sagt varit en turbulent tid för valutasamarbetet och fortsätter att vara så under nästa år.

En rad beslut har tagits för att få till en striktare ekonomisk styrning då allt för många länder struntat i att följa det regelverk som finns.  Vid det senaste toppmötet togs beslutet att skapa en s.k. finanspakt (”fiscal compact”) i form av ett mellanstatligt avtal mellan euroländerna. Den nya paktens uppgift är att på ett tydligare sätt hålla ordningen i euroländernas ekonomier. Det är bra för erfarenheterna visar att det behövs ett budgetpolitiskt ramverk för euroländerna med automatiska sanktioner för länder som missköter sin ekonomi samt skuldbromsar. I Sverige har vi redan sådan lagstiftning och det är positivt att detta införs brett i Europas länder.

Ett mellanstatligt avtal mellan euroländerna hamnar därmed utanför EU-fördragets legala ram. Även icke-euroländer som så önskar kan delta. Däremot är det högst oklart vilken formell utformning som det nya samarbete får då detaljerna för pakten ska utarbetas under våren. Moderaternas hållning är att det är klokt att avvakta och se hur avtalet för den nya finanspakten ser ut innan vi tar ställning till om Sverige bör ansluta sig eller inte.

Vi har hela tiden menat att krisens orsaker inte ligger i samarbetets konstruktion som många på vänsterkanten hävdar, utan att det är konsekvensen av en mycket illa förd ekonomisk politik i flera EU-länder. Sunda offentliga finanser har tyvärr inte varit mottot hos de politiska ledarna. Europa har dessutom en lång rad strukturella problem med sin konkurrenskraft som flera länder ignorerat i decennier. Exempelvis finns det flera regelförbättringar som skulle kunna göras inom EU för att åstadkomma en verklig inre marknad. Dessa problem har efter finanskrisen 2008 blivit alltmer synliga. Nödvändiga strukturreformer inom arbetsmarknad, välfärdsystem och utbildningssektorn har inte genomförts och flera länder valde att möta finanskrisen 2008 med olika ekonomiska stimulanser. Stimulanser som finansierades av statskassan och lett till enorma skuldproblem som nu satt hela eurosamarbetet på spel.

Sverige har inte euron som valuta. Kanske visar det sig att den nya finanspakten kommer diskutera problem och ta beslut på områden som berör alla unionens länder. Då kan det vara klokt att hålla sig så nära förhandlingsbordet som möjligt. Vi tror det är oklokt att idag vara snabb med att stänga någon dörr genom att snabbt ta ställning till den nya finanspakten.

Den ekonomiska krisen kräver kortsiktiga åtgärder men också långsiktiga tillväxtfrämjande reformer. Det är bra att euroländerna tar tag i problemen med för dålig budgetdisciplin i medlemsländerna. Samtidigt som sättet man gör det på alltmer riskerar att splittra Europas länder i två lag. Sverige måste här fortsätta att göra allt vi kan för att undvika en sådan utveckling.

Det är en historisk svår tid för både euron och EU-samarbetet som vi idag står inför. Vi vet inte hur det slutar men vi vet att ambitionerna att klara av detta och ta ansvar för en gemensam europeisk framtid ligger i våra händer.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41791

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sverige bör inte ansluta sig om inte Sverige har för avsikt att införa euron. Och om detta skulle inträffa någon gång i framtiden får Sverige ta ställning då.

Sen handlar krisen inte om staters underskott. Detta är en konsekvens av hanteringen av kriser i banker och hushållens upplåning.

Pakten adresserar inte den akuta krisen i hushåll och banker. Den hanterar inte brustna bubblor. Om Tyskland har för avsikt att låta investerarna ta smällen så behövs ingen överstatlig finansunion för det.

Permalänk | Anmäl #1 Johan E Karlsson, 2011-12-20, 17:21

Sveriges EU-medlemskap kostar inte bara mycket i form av skattemedel. Det innebär också en stor kostnad i form av en maktförskjutning som försvagar vår demokrati genom att allt fler beslut fattas inom slutna EU-organ. Frågan är vad vi får i gengäld för denna eftergift. Är det lönsamt för enskilda medborgare att Sverige är medlem i unionen? En majoritet av Sveriges befolkning skulle idag troligen svara nej på denna fråga och anse att vi skulle klara oss bättre med egen suveränitet och egen valuta.

Frågan om Sverige ska ansluta sig till Eurosamarbetet måste beslutas genom en utslagsgivande folkomröstning. Delagande i ESM likaså.
Representativ demokrati fungerar bara så länge politikerna inte glömmer vem dom arbetar för, nämligen varje enskild individ i Sveriges långa land!

Permalänk | Anmäl #2 Martin Palmgren, 2011-12-21, 11:11

Inte stänga dörren för finanspakten?

Sverige bör så snart som det bara är möjligt stänga dörren för EU!!

EU är ett sjunkande skepp.

Permalänk | Anmäl #3 KajK, 2011-12-21, 11:19

Jo det bör vi vi har tvingats alltför långt in i detta sk ekonomiska samarbetet det kostar för mycket ger inga fördelar gentemot att sålla oss till Norge och det egentliga samarbetet. Nackdelarna med överstatlighet är enorm speciellt i EU´s fall där kompetens saknas för ens de enklaste beslut för att inte tala om deras spenderar vansinne som fortsätter oavsett det ekonomiska läget i EU.

Permalänk | Anmäl #4 Tor, 2011-12-23, 17:03