Partierna bör samarbeta om ny studentexamen

Självklart ska centralproven rättas centralt men att få bort den extrema fusk- och tycka synd om-kultur som den socialdemokratiska skolpolitiken skapat blir inte lätt.

Tyvärr är det nog dock kört för skolan av orsaker som jag inte får ta upp i den här tråden.

En artikel som bra summerar vad många av oss tänker. Härligt med en person som verkligen tror att svenska barn kan lära sig något. Det har varit tabu i 20-30 år.

Nu väntar jag bara på den första vänster-politiker som tar ordet "kunskap" i sin mun när han uttalar sig i media, så kan vi få ihop en bra lösning över partigränserna. Och rädda våra barn från medelmåtts-träsket som rått sedan 70-talet.

"Kunskap ger makt" är kanske en myt. Insikten att syntetisera kunskap troligen ger större makt till individen och bättre resurs till samhälle. I vilken ämneskategori ryms det?
Det är normalt att VDar anställs för sina höga IQ och överväldigande skolbetyg, som sedan får sparken för saknad av självinsikt, empati och social kompetens.
Att skapa koncept som syftar att bättra baskunskapen är nödvändigt och bra för alla. Men en intensifiering av standardiserade tester dödar kreativeten hos unga, minskar skolintresset ytterligare samt minskar utrymmet för utveckling av mjuka och sociala kompetenser vilka enligt min mening är vår tids största bristvara.
En tankeställare får man genom den s.k Robinson Report som Sir Ken Robinson, ledde i en nationell kommission för kreativitet, utbildning och ekonomi på beställning av den brittiska staten år 1998.
Denna epok har ingen historia vi kan ta lärdom av. Ny upplysning måste eftersträvas.

Bra kommentar, #3 saeed yousefi. Du påvisar den eviga konflikt som finns mellan "pluggskolan" och "flumskolan", mellan konkreta lättmätta kunskaper och abstrakta och ovärderliga kunskaper.

Sen tillkommer elevens egenvilja. Att pracka på människor något som de inte vill ha är dömt att misslyckas. En del vill bli styrda och andra vill styra själva.

Tyvärr är det här en utmaning som inte kommer att kunna antas eftersom allt fler elever saknar både den disciplin och den uppfostran som krävs för att man ska kunna bedriva utbildning.

Skolan idag är ett dagis.

Tack Helena!
För 30 år sedan gick jag på Lärarhögskolan. Där rådde fullständig anarki. Vi planerade lärarutbildningen halva tiden i stormöten och den andra halvan använde vi till utvärdering. Däremellan var det inte mycket. Den värste upprorsmakaren skröt med att han var arbetare, hade kommit in på arbetsmeritpoäng och ansåg att lärarkandidaterna visste bättre än lärarna hur en sådan utbildning skulle vara upplagd. Bl.a. ansåg han att de blivande lärarna inte behövde kunna så värst mycket mer än eleverna. Denne rebell är numera försvarare av den bestående ordningen i egenskap av skolchef i min kommun. Nu är jag rebell och har tvingats i pension p.g.a. mina "extremistiska" åsikter (som är samma som dina). För att komma någonstans måste vi göra mycket, som du även tidigare har sagt: Förstatliga skolan, centralrättade standardprov, men även satsa på basen i skolan. Alla specialpedagoger som idag inte undervisar utan sitter på möten ska tillbaka till klassrummen, minimikrav i antagningen till lärarutbildningen. Studentexamen är en början. Mer makt till riksdag och regering och mindre till kommunerna.

Bo T, jag ser högst optimistiskt på den svenska skolans framtid.

Även jag vill tacka Helena. Tragiska men inte helt ovanliga erfarenheter du har Maria. Bra kommentar dock. En studentexamen löser inte allt. Ansvar för de senaste deceniernas destruktiva pedagogik måste bort från Utbildningsdepartement, Skolverk, Utbildningsförvaltningar och centrala positioner på pedagogiska institutioner.
Personer som inte förstår vikten av att undervisa, hålla genomgångar och samtal med hela klassen bör träda fram och göra avbön! Personer som tror att det går att förena vinstintressen och säkerställa kvalité i skolan bör ompröva sina teser förutsättningslöst.
Personer som inte har förstått att skolor fuskar med betyg och provresultat bör öppna sina ögon. Det är dags att utkräva ansvar! Inte bara av politiker utan även av lärarhögskolor och högre tjänstemän inom utbildningsområdet. Sluta upp med lekstugan nu. Skolan är viktig.

Thomas, idag är föräldrarnas utbildningsnivå en viktigare framgångsfaktor än elevens anlag och drömmar. Det tycker jag säger en hel del om vem skolans misslyckande drabbar och varför. När det gäller blocköverskridande skolöverenskommelser känner jag mig hoppfull. Socialdemokraterna talar om likvärdighet, rättssäkerhet och kunskap, vänsterpartiet pläderar för lärarens professionella frihet och miljöpartiet är försiktigt positiva till studentexamen. Kan man bara få en objektiv granskning av skolans måluppfyllelse tror jag att det ideologiska kriget om skolan stillnar. Det är liksom ingen idé att slåss om vem som har rätt om man kan ta reda på.

Saeed, jag har bitvis svårt att förstå din kommentar. Det verkar emellertid som om du läser in helt andra saker i ordet makt än jag. Min dotter får väl bli VD om hon vill det, men den makt jag menar har hon i samma utsträckning om hon väljer att städa toaletter. Det handlar om valmöjligheter, redskap, tillhörighet och kontroll och det handlar om självförtroende och trygghet. Men det handlar också om något som är svårare att förklara. Berusningen i att förstå, se samband, utvecklas och växa.
Ken Robinson kritiserar ett skolsystem som är mycket mer faktaorienterat än vårt, men ingenstans har jag hört honom plädera mot kunskap. Tvärtom kommer han med råd när det gäller hur man genom att använda elevernas naturliga kreativitet kan nå högre kunskapsmål.

Bo T, känner inte alls igen din beskrivning av vare sig pluggskolan eller flumskolan.

Maria, jag blev ledsen när jag läste din berättelse. Jag fick själv en lärarutbildning jag var nöjd med, men jag har hört liknande berättelser från många lärarstudenter. Din arbetsmeritpoängs-skolchef påminner mig om en elev jag hade på Komvux i Östhammar. Han fuskade på det mest flagranta sätt, blånekade när jag ertappade honom och återfanns ett halvår senare i barn och utbildningsnämden.

Ironiskt att du råkade så illa ut när du ägnade dig åt precis det vi har i uppdrag att lära eleverna; kritiskt tänkande, ansvar och inflytande över det egna arbetet. Du har rätt i att vi är överens om receptet på en bättre skola.

För en rättvisare bedömning: inför intagningsprov som huvudsakligt intagningskriterium till universitet och högskola för alla efter godkänt deltagande i gymnasiet. En minoritet kan ev tas in direkt på gymnasiebetyg. Kalla det gärna studentexamen om ni vill det. Det är det mest rättvisa systemet för alla parter. I många lite större städer kan det vara stor skillnad i betygssättningen- på vissa lågstatusskolor räcker det i princip med att dyka upp på lektionen för att inkassera MVG, på andra, tex det vitt spridda Kunskapsgymnasiet räcker det att pricka av saker på en lista för att få MVG medan på högpresterarskolor måste man verkligen jobba stenhårt för att få sitt MVG och i princiåp ha högskolekunskap. Centralt intag är mest rättvist.

Helena, (det kan bero på min svenska)
Givet din definition om makt, finns det kanske lite korrelation mellan kunskapsnivå, valmöjligheter och redskap men troligtvis har rå kunskap ingen korrelation med tillhörighet, kontroll, självförtroende och trygghet. (jag kan ha fel).

Din dotter får bli VD om hon är kapabel att driva ett företag inte endast genom VG i examen. Viktigt att förbereda henne för dom egenskaper som krävs ovan på examen om hon väljer att bli en sådan och inte nöja sig med "makt" genom kunskap. Annars kommer hon bli lika besviken som andra duktiga och högutbildade arbetslösa.

Jonas, en studentexamen löser i sig ingenting, men den är ett nödvändigt redskap för att se vad vi behöver lösa och hur, när vi lyckas och när vi misslyckas. Målet får inte vara betyg, en viss pedagogik, ett visst förhållningssätt, eller lönsamhet. Målet för skolan måste alltid vara kunskaper och färdigheter.

Gittan, jag skulle helst se att man söker in på både gymnasiebetyg, examensbetyg och kompletterar med intagningsprov. Målet måste vara att få rätt person på rätt utbildning och då är chanserna till rätt matchning större med fler ingångar. Till exempel är det orimligt att man söker in på läkarlinjen på sitt sångbetyg.

Saeed, det beror på din svenska. Den kunskap i svenska du har ger dig makt att påverka och kommunicera, mer kunskap skulle ge mer sådan makt.
Du har förstås rätt i att det finns mycket annat än kunskap som är viktigt för framgång i livet. Man kan också diskutera vad som är kunskap. Men är det någon orsak att ursäkta skolans misslyckande med att ge landets elever baskunskaper som läsförståelse, grunder i matematik och språk?
Min erfarenhet är också att både empati och social kompetens utvecklas av skönlitteratur. En läsande person får en större erfarenhetsbas och djupare insikter både i det allmänmänskliga och i de smalare upplevelserna.

Helena,
Håller helt med dig om att både empati och social kompetens utvecklas (eller snarare kan utvecklas) av skönlitteratur förutsatt att den som kan läsa, är också motiverad att läsa och ta åt sig. Dessutom är det inte säkert att man bli motiverad bara för att man lyckas prestera väl i skolarbetet.

Personligen tror jag inte vi har problem bilden helt klart för oss vad gäller prestationen i skolor. Då är det omöjligt att ta fram hypoteser för en förbättringsarbete och ännu svårare att ta fram hålbara lösningar som fixar det.
Storyn bakom två skolorna som differentierade sig i årets Salsa mätning kan ge en del av svaren.

Politisk enighet i skolfrågan? Tanken svindlar.

Ibland tror jag att en del älskar skyttegravarna och kriget mer än tanken på en möjlig hållbar enighet.

Samtidigt är det inte svårt att gräva upp principiella skillnader (samhällssyn, människosyn och kunskapssyn) som skulle kunna göra den vardagliga realiseringen av enigheten besvärlig. På skolnivå brukar vi ju säga att olikheter och mångfald berikar. Kanske innebär tanken på det stora avslutande provet att vi får en tillräckligt stark hotbild som gör att vi blir tvungna att fokusera på det gemensamma målet - att se till att barnen lyckas.

Låt mig travestera en känd barnbok:
- PROVET KOMMER!

Hoppas julen blir bra - njut på alla sätt!