Fler bör få göra Christopher Polhems klassresa

2011 den 18 december firas 350-årsjubileet för Christopher Polhem, Sveriges kanske främste innovatör och entreprenör. Polhem kom från enkel bakrund och växte upp som fattig invandrarson, men blev uppmärksammad av kyrkan och fick göra tidernas klassresa och bli den svenska mekanikens fader. Fler måste få chansen att göra Polhems resa, skriver Nationalkommittén för Polhem350.

Mitt i den ekonomiska krisen är det lätt att tappa fokus på det långsiktiga. Vår blick fastnar gärna på de problem som syns och hörs mest. Men vem lyssnar idag på nästa generations frågor om arbetslöshet, miljöproblem och utanförskap?

Kriser slår hårt mot unga och deras framtidstro. I städer och samhällen växer en frustration hos dem som inte får känna sig som del av samhället. Att få en utbildning, ett fast jobb, en egen bostad och kunna ta ansvar för sin egen framtid. Att bli sedda.

Runt omkring oss ser vi exempel på detta. Den invandrade kärnfysikern som inte får sin examen erkänd och tvingas köra taxi. Den nytänkande entreprenören som vill göra verklighet av sina affärsidéer, men hindras av den rådande ordningens konservativa strukturer. Högstadietjejen som drömmer om att bli ingenjör, men som inte får stöd och uppmuntran av omgivningen.
Ett litet land som Sverige har inte råd att slösa bort talang och kompetens genom att låta bli att riva ner hinder för alla människors möjligheter att göra det mesta av sina liv. Att tillvarata sin fulla potential.

Om vi ska kunna stå starka i framtiden så kräver det att vi även nu vågar se längre än bara till nästa kvartalsrapport och samlas till gemensamt arbete. Det är därför vi firar Christopher Polhems jubileum - för att se på historien och lära inför framtiden. Polhem var invandrarsonen som växte upp under enkla förhållanden, tidigt blev faderslös och tvingades slita som dräng. Men tack vare att det lokala prästerskapet - den tidens komvux - såg Polhems unika talang och intresse för teknik så fick han chansen att göra en fantastisk livsresa.

Genom att han blev sedd så fick Polhem utlopp för sin talang, vilket resulterade i en rad uppfinningar som polhemslåset, slussen och polhemsknuten. Polhem var med och grundade vår första vetenskapsakademi, konstruerade nydanande gruvmaskiner och anlade manufakturverk. Han gav Kungen goda råd om hur Sverige skulle kunna bli en industrination, långt innan det begreppet fanns.
Vi tror att uppfinnare och ingenjörer av Polhems kaliber inte bara är något för historien, utan också för framtiden. Men vi kanske måste bli bättre på att finna dem där man minst anar.

Nationalkommittén för Polhem350 är brett förankrad i samhällets alla sektorer - bland företag, politiker, organisationer, myndigheter och akademi. Vi vill vara en samlande kraft för att skapa förutsättningar så att fler idag kan göra samma resa. Vi måste lyfta fram förebilder som kan inspirera och likt Polhem bryta ny mark. Därför kommer vi instifta stipendier till unga som bär vidare Polhems anda.

Utöver detta ska vi även arbeta för att samhällsstrukturerna stödjer innovationer, entreprenörskap och teknik och att fler vill anta sig sådana uppgifter. Vi ska varje år ta temperaturen på innovations- och entreprenörsklimatet genom att ta fram granskande rapporter. Detta ska fungera som en blåslampa på oss själva och alla involverade så att dessa frågor inte ska kunna skjutas på framtiden. Men detta kräver också att regering och riksdag har förmåga att formulera tydliga framtidsvisioner om Sveriges utveckling som nation och som både skapar förutsättningar för och stimulerar nästa generation.

Nationalkommittén Polhem350 genom generalsekreterare Peter Larsson och ordförande Cecilia Schelin Seidegård.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41697

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Svårt att riktigt begripa budskapet i artikeln. Om det är ett inlägg i debatten för jämlikhet och minskade klassklyftor så är det lovvärt. De sista meningarna om entreprenörer talar dock emot detta. I kölvattnet av sådana ideér så brukar alltid försämrad arbetsrätt och sänkta reallöner komma som ett brev på posten. Om det sistnämnda stämmer så är det i så fall en politik som motarbetar utveckling. Det finns inga belägg för att ökade klyftor leder till ett bättre samhälle. Ofta brukar de länder som har störst klyftor, tex Mexico, snarare kännetecknas av kriminalitet och underutveckling.

Permalänk | Anmäl #1 Martin, 2011-12-18, 15:04

Jag tror på att underlätta och uppmuntra innovatörer.
Sverige har haft många sådana som givit landet inkomster. Frågan är bara hur?
Ett problem som inte är litet i sammanhanget är den svenska skolan. Då resultaten sjunker år från år så kan det bli svårt att få fram dessa spjutspetsar.

Men det här med kärnfysikern som kör taxi...det låter som en vandringssägen.
Men om du har namn på denne man så vore det bra, då ändrar jag mig direkt.

Rubriken tycker jag inte riktigt passar in på artikeln dock.
Nu är det ju inte ovanligt här på NM.

Permalänk | Anmäl #2 karin grubb sellin, 2011-12-18, 16:38

Tror att man behöver inrikta sig på ungdomar i de tidiga tonåren innan de valt till gymnasiet. För att locka behöver man nog dels lyfta fram unga framgångsrika innovatörer och entreprenörer i 20-30 årsåldern som förebilder och dels verkligen övertyga fler att satsa på teknik och naturvetenskap, först på gymnasiet och sedan på högskolan/universitetet.

För några veckor sedan lunchade jag och några kollegor med en av Danmarks främsta forskare i kemi. I Sverige liksom i många andra västländer kämpar vi med det låga antalet studenter som vill läsa kemi/kemiteknik, men i Danmark har man lyckats vända trenden genom en massiv insats där man bl.a. låtit doktorander (personer i åldern 25-30 år) bege sig ut på högstadiet och gymnasiet och propagera för kemi och naturvetenskap. Och det har verkligen gett resultat! Efter ett bottenläge för 5-6 år sedan är kemi nu tydligen bland det mest populära att läsa i Danmark.

Summa sumarum: det behövs unga förebilder med vilka ungdomar kan identifiera sig. Populärvetenskapliga TV-program med diverse (äldre) forskare och fler disputerade lektorer i våra skolor har sannolikt inte alls samma övertygande effekt som en taggad ung doktorand som kommer ut till klassrummet under en kemilektion och ger sin syn på morgondagens teknik och samhälle.

Permalänk | Anmäl #3 Henrik Ottosson, 2011-12-18, 17:36

Vad tror du vi har 3:12 reglerna till.. jo för att hålla företagsamma individer på mattan!! Folk kan ju inte få göra klassresa genom eget ansvar och hårt arbete!

Permalänk | Anmäl #4 MarcBot, 2011-12-18, 18:00