Energipolitiken

Jan Rejdnell & Per Pettersson

Elskatten är på väg mot Pomperipossa-nivåer

Publicerad: 2011-12-21 06:12, Uppdaterad: 2011-12-21 06:12

Två tredjedelar av elpriset för privatpersoner är nu skatt. Om regering och riksdag fortsätter med denna politik har Sverige snart en av Europas dyraste elpriser samtidigt som elproduktionen nästan är fri från fossil produktion.

17 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jan Rejdnell (till vänster i bild) är verkställande ledamot i Tankesmedjan Liberalerna och har tillsammans med Per Pettersson skrivit en "rapport om de ekonomiska effekterna av elhandelsområdensa införande". Beskriver skatter och avgifter på elkonsumtion och elproduktion samt tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumneter som hushåll och industri.

Astrid Lindgren skrev historien om Pomperipossa i ett rike långt borta, då hon hade upptäckt att hon betalade 102 procent i skatt. Den blev ett viktigt inlägg i debatten om höga marginalskatterna i Sverige. Året var 1976. Fem år senare infann sig den "underbara natten" då man trollade bort de höga marginalskatterna och istället "breddade" skatteunderlaget. I praktiken styrde man över de mesta på konsumtionsskatter och punktskatter som el och sedan lade moms på detta. I dag är elskatten för privatkonsumenter drygt två tredjedelar av totala priset och den ökar för varje år. Från nyår höjs elskatten igen.

Från 1 november i år har Sverige delats in i fyra elhandelsområden. Utöver den skatt som går direkt in till statskassan som inte kan kopplas till energisektorn utan fungerar som en ren förstärkning av statskassan, skall branschen bära sina egna kostnader och investeringar. Nu skall extra pengar in för att bygga bort elnätets strukturella flaskhalsar.

Efter att Danmark klagat på Sverige som inte velat sälja mer el beslutade EU-kommissionen att man måste agera som man var en enda marknad. Då kan Sverige inte uppträda som en nation med egen nationell energipolitik. Vi har redan Nord pool med gemensam energibörs.

Redan 2008 fattades beslutet om elhandelsområden i Nordiska Rådet mellan de olika energiministrarna. Det man kom fram till bearbetades av Svenska Kraftnät och skickades till EU-kommissionen som sedan fattade det formella beslutet. Beslutet innebar att man i praktiken övergivit den nationella energipolitiken och anpassade den internationellt. Man kan säga att Sverige i dag består av fyra delar där varje geografisk zon skall bära sina egna kostnader. Det är ett omvälvande beslut som få förstått innebörden av.

Underskottet på el i område 4 motsvarar i dag 10 245 GWh vilket motsvarar nästan tre Barsebäcks-produktioner. Motivet till att främst södra Sverige skall betala för ombyggnationen av stomelnätets så kallade flaskhalsar är att det behövs transporter med el dit. Konsumenterna har redan tidigare fått betala för stängningen av Barsebäck. Detta är inte rimligt eftersom det är en angelägenhet som rör hela landet.

För södra Sverige får det stora konsekvenser. Elen kommer att kosta som i östra Danmark som har en av de dyraste elpriserna för konsumenter i hela Europa. Kort sagt får södra Sveriges konsumenter nu vara med och betala lägre elpriser i östra Danmark. Detta är priset för att tillhöra unionen. Nationella tveksamheter till kärnkraft ter sig i dag närmast löjliga då danskarna köper svensk kärnkraftsel och Mellansverige köper finsk dito. Snart kommer nordsvenska kommuners energibolag köpa in sig i finska kärnkraftverk.

Elkonsumenterna i södra Sverige skall nu foga sig i den chockhöjning av priserna som nu sker. Svenska politiker skyller på EU-kommissionen utan att berätta att man fattat beslutet i samförstånd med våra nordiska grannar.

Prisutvecklingen i elområdena i november månad är tydlig. Priset går upp i de södra elområdena. Det krävs mer elproduktion i elområde 4 om inte priserna skall bli bland de dyraste i hela Europa. Elområde 4 är i dag helt sammankopplade med Danmarks elpriser.

Att man stängde Barsebäck var ett beslut i Riksdagen och fattades inte enbart av dem som bor i södra Sverige. Flaskhalsarna i elnäten borde redan ha byggts om för tio år sedan då man var i färd med att stänga ned hela Barsebäck. Nu kostar det svenska elkonsumenter förfärligt massa extra pengar. Bara Sydvästlänken kostar konsumenterna minimum 7,5 miljard. Rimligt är att hela Sverige borde vara med och betala på Sveriges infrastruktur. Annars bör man dela upp Sverige i fyra delar när det gäller annat också.

När Tankesmedjan Liberalerna räknat på skatter, avgifter och moms visar det sig att för privatpersoner är två tredjedelar av det totala elpriset skatt och avgifter. Skatten ökar dessutom varje år med moms på det - skatt på skatten. Från nyåret höjer staten skatten på el med 1 öre per kWh och produktionspriserna får öka 8 procent. Sedan läggs moms på hela priset.

Industrin i södra Sverige knäar. Därtill inbromsande ekonomi innebär att fler varsel läggs och fler uppsägningar blir resultatet. Vi har nått en gräns där landets billiga energi är förbytt i dyr energi och konkurrensfördelarna är borta. Detta sker på grund av allt högre skatter. Det kommer till en gräns där skatterna blir mindre då de är för höga. Det är dags att sänka elskatten i södra och mellersta Sverige. Vi har nått till en gräns där den höga elskatten slår ut arbetstillfällen och driver produktionsindustrin utomlands.

Elhandelsområdena skall vara kvar i minst tio år enligt EU-kommissionen. Vidare anser de att elintensiv industri i södra Sverige kan flytta till Norrland där elen är billigare. EU-kommissionen tycker det är mycket tveksamt till satsningar på förnyelsebar elenergi i Norrland. Kort sagt vill man att Sverige bygger fler vindkraftverk i södra Sverige.

Vindkraften är inte hela lösningen. När vindkraften står still behövs stabil kraftkälla som ersätter bortfallet. Den osäkra produktionen av elkraft från vindkraftverken leder till volatilitet av priserna på spotmarknaden och driver upp priserna.

Vinnare på införandet av elhandelsområden är små vindkraftsproducenter i södra Sverige, konsumenterna i östra Danmark och konsumenterna i Norrland som får billigare el. Förlorare är industrin i södra Sverige, särskilt tillverkningsindustrin. Förlorare är också konsumenterna i södra Sverige samt de som vill starta nyproduktion av framförallt vindkraft i Norrland.

Staten har varje år höjt skatt och avgifter vilket därmed skapat mer intäkter på momsen för produktion och konsumtion på elenergin. I dag är två tredjedelar skatter och avgifter till statskassan på konsumentelen. Om regering och riksdag fortsätter med denna politik har Sverige snart en av Europas dyraste elpriser samtidigt som elproduktionen nästan är fri från fossil produktion.

Elen har varit och kommer även fortsättningsvis att vara en viktig förutsättning för vår välfärd. Tillgången till el till konkurrenskraftiga priser skapades grunden för en utbyggnad av vår moderna exportindustri. Den elintensiva industrin är än idag ryggraden i vår utrikeshandel. Genom utnyttjandet av elbaserade processer och arbetsmetoder har också produktiviteten ökat. Elen har bidragit till tillväxt och ökat välstånd genom att skapa sysselsättning, vilket givit ökade skatteintäkter som i sin tur ger ökad välfärd. Äventyrar industrins konkurrenskraft så äventyras samtidigt dess överlevnad.

En sänkning av elpriset I mellersta och södra Sverige kan ge en önskad återställare och där man inte lägger alla nya infrastrukturkostnader på vissa geografiska zoner.

Jan Rejdnell & Per Pettersson

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41693

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Eftersom det är totalt otänkbart för något av riksdagspartierna att krympa den offentliga sektorn måste skattepengrana rulla in. Det man förlorar i jobbskatteavdrag måste man få in på annat sätt.

Sen kan vi använda samma summa skattepengar på olika sätt, och när det är dåligt med pengar skär de längst ut i systemet. Den del som medborgarna kommer i kontakt med och gillar, dvs lärare och sjukvårdspersonal. Jag har aldrig sett att man skär på intern administration eller peppersvändade byråkrater.

Permalänk | Anmäl #1 MarcBot, 2011-12-21, 07:36

Svensken vore lättplockad som ett smultron för en diktator. Lydig, följsam, tyst och stryktålig. Sparka eller trampa på honom, han är ändock lika frikostig & välvillig.

Permalänk | Anmäl #2 Sven Ekberg, 2011-12-21, 07:35

Energiskatten är en mycket bra skatt. Den minskar energislöseriet och förbereder landet på de extrema prisökningar som kommer efter peak-oil.

Om något är fel så är det att energiskatterna är på tok för låga.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2011-12-21, 07:48

Jag var på ett informationsmöte för värdepappersmäklare i England ör några år sedan.

Då frågade en deltagare en representant från en av världens största banker varför man inte utfärdar el-certifikat i Sverige.

Han svarade:
”Vi utfärdar instrument där vi kan sätta priser som styrs av en öppen och genomskådlig marknad.
Svenska elmarknaden är korrupt och styrs av politiker och deras behov av att fylla statskassan genom ständigt högre skatter och moms. Vi kan inte utfärda instrument vars öde bestäms av politiker och inte marknaden. ”

Permalänk | Anmäl #4 michael zand, 2011-12-21, 07:56

Ytterligare experter som inte vet!
Zonindelningen har sänkt priset på el för Sverige som helhet.
Den har räddat oss från Kolkraftsel i nätet.
Tidigare så gav marginalprissättningen samma HÖGA kostnader i hela Sverige när vi hade underskott av el och behövde kolkraft utifrån.
Nu är det bara zon 4 som drabbas av denna höga elkostnad.
Barsebäcknedläggningen kanske är värt detta pris för dem som bor i riskzonen.
Vi som tror att Rysk kärnkraft inte håller måttet är måttligt imponerade av den riskbedömningen-eftersom den elen är ersatt av Rysk elkraftsimport och lite skifferoljekraft från Estland.
Vi har ju en gemensam marknad kallad Nord Pool.

Permalänk | Anmäl #5 Lars Kronqvist, 2011-12-21, 10:34

#3 Bo T
Håller med dig delvis.
Om man tittar på elräkningarna så är det en hel del fasta avgifter. Slå ihop dessa med förbrukningen så att kwh-priset blir högre, då skulle det löna sig att släcka en lampa och stänga av stand-by läget.

Permalänk | Anmäl #6 BoB, 2011-12-21, 12:19

@3 Bo T
Citat:
"Energiskatten är en mycket bra skatt. Den minskar energislöseriet och förbereder landet på de extrema prisökningar som kommer efter peak-oil."

Förklara för mig hur det förbereder oss för peak-oil genom att konkurrensfördelen för el från vatten/kärnkraft/vindkraft emot olja försämras. För varje öre som man höjer skatterna på el så blir avbetalningstiden längre för investeringar som avser att övergå till el. Om du är orolig för peak-oil borde du arbeta för att vi övergår till andra former av energi så fort som möjligt.

Permalänk | Anmäl #8 Robert Johansson, 2011-12-21, 13:33

#7 Kristian Grönqvist. Sen lång tid tillbaka är Norrland en del av Sverige. En pitebo äger alltså inte mer rätt till Norrlands naturresurser än en smålänning.

Vill du att Norrland ska bli en egen stat så jobba för det. Det är en fråga som är värd att diskutera.

Annars föreligger det en god balans mellan Norrlands produktion av energi och råvaror och södra Sveriges produktion av annat. Det är en kombo som hela landet tjänar på vilket märks inte minst i dessa tider.

Permalänk | Anmäl #9 Bo T, 2011-12-21, 13:40

"Om du är orolig för peak-oil borde du arbeta för att vi övergår till andra former av energi så fort som möjligt."

Du har helt rätt, #8 Robert Johansson men vi måste dra ned på energikonsumtionen generellt och i synnerhet av fossil energi.

Vilket lätt inses kan vi inte "investera" oss ur krisen. Den mesta besparingen måste ske genom åtstramning men visst kan vissa investeringar vara nödvändiga för att energiförsörjningen ska räcka när fossilbränslena är ute om 10-20 år.

Jag förspråkar därför ännu större skattehöjningar på fossil energi. 50 kr per liter bensin vore en jämn och bra nivå att utgå ifrån.

Att sen dra in merparten av vinsterna på den billiga elproduktionen till statskassan mha skatt är en självklarhet. Det är inte läge för privata elproducenter att ockra kunderna. Det är läge för staten att ta kontrollen över energiförsörjningen.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2011-12-21, 13:52

Varför har vi koldioxidskatterna på elen? Hur länge skall medborgarna luras att tro att vi kan förändra klimatet med skatter på el och drivmedel? Allt bygger på "tro" och inte vetande. Artikeln kan ses som ett led i att avslöja detta lurendrejeri. Att tjäna på någonting skall väl aldrig i något sammanhang bygga på bedrägeri.

Permalänk | Anmäl #11 Björn Boström, 2011-12-21, 14:59

@Bo T
Vind, vatten och kärnkraft kan lätt bära oss över peak oil. Då har vi inte ens pratat om möjligheten med naturgas. Hela idén om att peak oil bara går att övervinna genom att gå tillbaka till medeltiden är helt jävla absurd.

Sedan är den här helt kommentaren helt underbar:
"Att sen dra in merparten av vinsterna på den billiga elproduktionen till statskassan mha skatt är en självklarhet. Det är inte läge för privata elproducenter att ockra kunderna"

Det är alltså helt okej med ocker så länge det är staten som gör det! Tack men jag väljer hellre möjligheten att ha konkurrenter som slåss om mina pengar.

Permalänk | Anmäl #12 Robert Johansson, 2011-12-21, 15:50

Vi vill minska beroendet av fossila bränslen,Samtidigt som vi straffar sönder det enda nuvarande alternativet utöver att gå tillbaka till förindustriellt samhälle. El borde vara så billigt som möjligt.

Permalänk | Anmäl #13 Joakim Nilsson1, 2011-12-21, 16:02

Artikeln saknar faktisk en hel de fakta. För en normalkonsument, som undertecknad är skatteuttaget på min total elenergikostnad, 41%. Det är då elskatt och moms på totala summan. Detta är mycket mindre än 2/3 som artikelförfattarna skriver.
Skillanden i elpris under december mellan område 1 och 4 understiger 1 öre/kWh. Det är med andra ord inga "chockhöjningar" det är fråga om för november var det några ören högre, men sett över året kommer det troligen att understiga 3 öre/kWh.
Artikelförfattarna antyder lite luddigt att skillnaden mellan prisområdena är någon form av skatt. det är ju trams. Det är marknaden som prissätter skillnaden i tillgång och efterfrågan. Det msåte väl en LIBERAL tankesmedja inse och acceptera.
Vi har enligt artikeln "nått en gräns där landets billgia elenergi är borta och förbytts i dyr energi". detta är helt korrekt. Men det har inte med skatt att göra. Den tillverkande industrin betalar ingen elskatt och växlar ju íngående moms med utgående. Däremot har de fått en stor kostandsökning för produkten EL. Men det är beroende på marknadsLIBERALISMEN. Kanske skulle skribenterna sopa rent framför egen dörr först innan de kommer med felaktiga påståenden.

Permalänk | Anmäl #14 Nils Lennart Lindberg, 2011-12-21, 21:06

Svar till #14, Nils Lennart Lindberg:

Du har missat en del skatt när du räknat. För det första är 41% i direkt synlig skatt för lågt, på ett genomsnittligt elpris på 50 öre per kWh (vilket var genomsnittspriset november 2010 - oktober 2011) så läggs 28,3 öre i energiskatt, 4,6 öre i moms på elskatten och 12,5 öre i moms på elpriset.

Utöver det så finns ett antal dolda skatter och avgifter.

På kärnkraften betalas kärnkraftsskatt, Studsviksavgift samt avgift för slutförvaring vilket landar på ungefär 6,8 öre per kärnkraftsproducerad kWh.

För fossilbränslen betalas i storleksordningen 40 öre per kWh i bränsle- och koldioxidskatter, beroende på exakt vilket fossilbränsle det gäller. Som tur är har vi bara ett par procent fossilt genererad el i Sverige, så denna skatt gör inte så stor skillnad på det totala skatteuttaget.

Utöver detta tas det ut fastighetsskatt på elproduktionsanläggningarna, totalt 3 miljarder kronor per år.

Totalt sett landar dessa skatter och avgifter på i genomsnitt 5,5 öre per kWh. Utöver detta tas elcertifikatsavgifter ut och landar på i genomsnitt 7,3 öre per kWh.

Tillsammans blir dessa skatter och avgifter närmare två tredjedelar av elpriset i södra Sverige.

Ju högre inköpspriset för elen blir, desto lägre blir givetvis skatteuttaget som andel av energipriset. Eftersom det högre energipriset i Sydsverige beror på att Svk och den svenska staten inte tagit konsekvenserna av en nedläggning av Barsebäck och en integrerad europeisk energimarknad, är den höjningen ett sätt för staten att finansiera en utbyggnad utan att kalla den skatt. I regleringsbrevet för Svk står uttryckligen att de pengar som man får in från dessa höjningar ska användas just till utbyggnad av flaskhalsarna. Det är alltså en avgift på elkonsumenter i Sydsverige för att slippa kalla finansieringen en skatt. I praktiken är det dock jämförbar med en regionalt betingad skatt.

Den som ytterligare vill lägga på skatter, kan räkna in sociala avgifter, löneskatter och vinstskatter för att komma upp till långt över två tredjedelar av elpriset. Det är givetvis något som gäller alla branscher, men det är ändå intressant att konstatera att så mycket som 70-75% av elpriset, som alla klagar på är så höga, faktiskt går direkt tillbaka in i statskassan på olika sätt.

Permalänk | Anmäl #16 Per Pettersson, 2011-12-22, 15:24

Tyvärr Per Pettersson det är Du som missar begreppet "skatt". De avgifter Du räknar upp har inte med skatt att göra. Du har förresten missat avgifterna till Energimyndigheten, till Elsäkerhetsverket och något mera jag i hastigheten inte kommer i håg. Detta är AVGIFTER som ligger i produktionskostnaden, liksom Du måste inkluder t ex arbetsgivaravgift nrä Du skall debitera någon en timmas arbete. Skatterna är elskatt och moms. Punkt och slut. Det står klart och tydligt i Din artikel att Du talar om SKATT. Skatten är för en privatperson 41%. För ett företag i stort sett 0%. Men hjälp till och slåss mot den tokiga avregelringen som har gjort elpriset mer än 100% för högt!!

Permalänk | Anmäl #17 Nils Lennart Lindberg, 2011-12-22, 17:11

Det finns en hel del myndigheter som tar ut avgifter som egentligen är skatt! Om avgifterna har ett visst bestämt ändamål för att genomföras exempelvis de avgifter som nu läggs på elhandelsområdena (bygga bort flaskhalsarna i stomelnätet) så är det ändå ett skatteintag till staten. Skatt används generellt för att ombesörja samhällets kostnader för en rad saker. Men det är sällan dessa avgifter är predestinerade till just ett område eller för att betala en viss sak. De går in i statskassan som en generell förstärkning. Så är det med massor med avgifter inom elmarknaden. Faktiskt får staten relativt ofta kritik för att man kallar det avgift och täcker kostanden för att genomföra en viss sak flera gånger om. Exempel är Lantmäteriet som tar ut avgifter som täcker administrationen med tusentals procent.
Detta fenomen kallas "osynliga skatter". Elcertifikaten kostade mycket mindre när de låg på elkonsumenterna men så fort de lades över på elhandelsbolagen blev de tredubblade.

Permalänk | Anmäl #18 Jan Rejdnell, 2011-12-23, 08:43

Nej Jan det är inte SKATT som används till utbyggnad av elnätet. Det är avgifter som vi betalt i evenerliga tider. Elnätets utbyggnad är inte NÅGOT FÖR SAMHÄLLETS KOSTNADER. Jag har under 30 års yrkesverksamhet alltid hesiterat när folk blandar ihop skatt och avgifter. Hur lantmäteriet gör är jag saligt okunnig om men elnätet i Sverige har byggst ut genom de avgifter vi konsumenter betalt i alla tider.

Permalänk | Anmäl #19 Nils Lennart Lindberg, 2011-12-23, 12:49