Gör svenska lärosäten mer entreprenöriella

I dessa finanskrisernas dagar är det extra viktigt att höja blicken och göra en analys av Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vår ekonomi utvecklas alltmer till en globaliserad IT-anpassad kunskapsekonomi. I en sådan ekonomi är avancerade kunskaper den avgörande konkurrensfördelen om de kan omsättas till innovationer och förnyelse i företag och organisationer. Utveckling och utbildning i avancerade kunskaper sker till stor del på våra universitet och högskolor. Svenska universitet och högskolor har på många områden en konkurrenskraftig forskning och utbildning.

Däremot är universitetens och högskolornas ambitioner och system för att nyttiggöra forskning och utbildning till innovation och förnyelse i företag och organisationer ofta undermåliga. Därutöver är många små och medelstora företag antingen ointresserade av eller tycker det är svårt att etablera kontakter med högskolan trots att många av dem skulle må väl av forskningskontakter och inte minst av välutbildade studenter.

Orsakerna till de svaga universitetssystemen och ointresset från många företag att nyttiggöra avancerade kunskaper till innovationer och förnyelse är flera. De svenska universiteten och högskolorna är utöver forskning och utbildning ålagda en tredje uppgift enligt Högskolelagen. Den tredje uppgiften är dock vagt utformad till att "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet" och någon speciell finansiering för tredje uppgiften ges inte från statsmakterna till högskolorna. Universiteten och högskolornas forskning och utbildningsverksamhet utvärderas och följs alltmer noggrant medan den tredje uppgiften lämnas därhän. I en tid av besparingar och effektiviseringar inom forskning och utbildning kommer den tredje uppgiften långt ner på universitetsledningarnas agendor. Universitetslärares karriär- och belöningssystem är helt inriktade på meritering inom forskning och i någon mån på utbildning. Lärares goda insatser för att bedriva forskning och utbildning med näringslivet leder ofta inte mer än till en klapp på axeln.

Genom att stimulera universitet och högskolor samt företag och organisationer till ökat nyttiggörande skulle ambitionerna och systemen för kunskapsöverföring och innovation kunna öka dramatiskt. Ett ökat ömsesidigt kunskapsutbyte skulle kunna innebära att universiteten och högskolorna mer aktivt kunde bidra till regional utveckling och regional innovationsförmåga. Genom tillgång till praktik under utbildningen skulle både utbildningens kvalitet höjas och studenterna överföra sina kunskaper till företagen. Internationella exempel har visat att i högskoleutbildningar där studenter får möjlighet till praktik under studietiden överförs värdefulla kunskaper till företagen, främst inom områden med snabb kunskapsutveckling som IT.

För att underlätta kommersialisering av forskning och studenters entreprenörskap har många svenska universitet och högskolor startat affärsrådgivning och inkubatorer för nystartade företag. Ibland finns också forskningsparker kopplade till dessa. Det finns flera bra inkubatorer och forskningsparker i landet som hjälpt många entreprenörer i form av lärare och studenter att förverkliga sina affärsidéer. Ofta är dessa organisationer perifera och inte så väl integrerade i universitetens forskning och utbildningsverksamhet.

De blir därför små organisationer som har svårt att nå en kritisk massa och rekrytera personer med rätt affärsmässig kompetens. Möjligheten att ge dessa organisationer en central roll i skapandet av entreprenöriella miljöer inom högskolan kopplad till entreprenörskapsutbildningar och andra program borde tas till vara i större utsträckning. Chalmers Entreprenörsskola är ett bra, men alltför sällsynt, exempel i den svenska högskolevärlden.

Ett entreprenöriellt universitet är ett universitet som har utvecklat ett system för att nyttiggöra forskning, utbildning och andra universitetstjänster i syfte att tillfredsställa den externa efterfrågan på dessa tjänster från företag och organisationer. Internationell forskning visar att både universitet och regionens företag och organisationer har mycket att vinna på ett entreprenöriellt universitet.

För att öka takten i universitetens entreprenöriella utveckling bör staten ge stimulanser och stöd till en sådan utveckling. För det första bör staten ge speciell finansiering till universitet och högskolor att på ett systematiskt sätt utveckla sin entreprenöriella uppgift som inte inkräktar på finansieringen till forskning och utbildning.

För det andra bör staten medge skattelättnader för företag som bedriver forskning med universitet och högskolor samt inrättar praktikplatser för studenter och doktorander. Speciellt viktigt är detta för små och medelstora företag. För det tredje är det viktigt att ge lärare och forskare goda incitament i form av bättre lön, tjänstevillor och karriärmöjligheter för de som aktivt engagerar sig i samarbete med näringsliv och organisationer.

Avslutningsvis kan staten överväga att omvandla fler universitet och högskolor till stiftelsehögskolor likt Chalmers Tekniska Universitet och Högskolan i Jönköping, vilket innebär ökade incitament att samverka med näringslivet och ett flexiblare agerande än vid de statliga högskolorna.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41656

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den här artikeln bör vara angelägen läsning för våra politiker. Den bifogade rapporten innehåller vidare intressanta utblickar.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Lindfors, 2011-12-20, 08:41

Bra Lasse, bryt undervisningen i olika ämnen, samla sedan studenterna i grupper, låt dem spåna kring olika företag - en kniv man kan äta potatismos med, bjud sedan in politiker, företagare och allmänhet.

Kan du företagsekonomi tillfrågas företagsekonomen efter slutförd utbildning, kan du nationalekonomi tillfrågas nationalekonomen osv?

Nej, men jag svamla om entreprenörskap i två timmar.

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2011-12-20, 16:20

Entreprenörskap i skolor och universitet ska vi undvika. Det är en politisk styrning detta att alla ska starta företag och förskriva sig till den kommersiella världen. Detta måste samhället stå emot med alla krafter.

Det entreprenöriella (bara ordet!) lärandet innehåller inget nytt, bara det gamla i nya fina förpackningar.

Permalänk | Anmäl #3 Bertil Törestad, 2012-03-02, 11:12