Att tydliggöra ett potentiellt problem är inte att skrämmas

Skandia har under hela vår drygt 150-åriga historia aktivt deltagit i debatten kring viktiga samhällsfrågor. Skandia var tidigt ute under slutet av 1800-talet och drev frågan om en obligatorisk olycksfalls- och livförsäkring via arbetsgivaren. Vårt och andras engagemang gjorde att detta blev reglerat i lag i början på 1900-talet. Under 1930-talet började Skandia anställa gifta kvinnor trots att det bröt mot konventionerna, vid den här tiden anställdes bara ogifta kvinnor. Gifta kvinnor fick laglig rätt att söka anställning först 1939. Under de senaste decennierna har vi engagerat oss i det lokala samhället genom att till exempel bidra med informationsmaterial på mödravårds- och barnavårdscentraler samt utbildningar till kommuner i socioekonomiska bokslut.

Det här var några historiska exempel på vårt samhällsengagemang. Kommunernas pensionsskulder är en viktig samhällsfråga, framförallt för de kommande generationerna. Vår rapport visar att det finns utrymme för kommunerna att under de kommande 10 åren göra rejäla avsättningar för att minska bördan för kommande generationer. Vi är undrade över att SKLs representanter skriver att: det är inte givet att dagens generationer skall betala detta pris. Att driva en ekonomisk politik som skjuter skulder framför sig för att kunna konsumera mer idag har visat sig i Grekland, i USA och i många andra länder därtill vara en ansvarslös ekonomisk politik som endast lett till kraftiga nedskärningar i välfärden.

Med vår debatt vill vi få fler kommuner att ta pensionsskulden på allvar och ta fram finansiella handlingsplaner för sin pensionsskuld. Det är man skyldig sina framtida medborgare. Det är viktigt att kommunerna har en handlingsplan och ser till hela skuldsituationen. Många kommuner vet exakt vad de har för bankskulder, hur de amorteras och vad pengarna gått till. Men när det gäller pensionsskulden till sina egna anställda har man inte alls samma koll. För en majoritet av landets kommuner är pensionsskulden mer än dubbelt så stor som kommunens bankskulder. Varför är det så?

Vi har mött flera kommunala företrädare som uppskattar att vi har lyft denna fråga genom vår rapport. Kommunala revisorer bekräftar delar av våra slutsatser. Även SKLs egna rapport bekräftar våra slutsatser, där bland annat resultaten visar på att:
• 6 av 10 kommuner instämmer helt eller delvis i påståendet "Pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i kommunens ekonomi"
• Nästan hälften av kommunerna med en hög pensionsskuld (>26 800 kronor per invånare) svarar att "vi har ingen särskild strategi" vid påståendet "vilken strategi stämmer bäst för er när det gäller gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)".
• Nästan hälften av kommunerna med en hög pensionsskuld per invånare svarar att de inte har satt av medel för att hantera pensionskostnaden för ansvarsförbindelsen.

Utifrån detta frågar vi oss hur SKL kommer till slutsatsen att pensionsskulden är under kontroll? Att 8 av 10 kommuner har diskuterat frågan i fullmäktige löser inte problemet om inte åtgärder vidtas. Självfallet är det positivt att många kommuner verkar ha koll på sin pensionsskuld, men det är oroväckande många kommuner som verkar sakna det.

Som vi både i pensionsrapporten "Betala nu -bädda för morgondagens välfärd" och tidigare debattartiklar har sagt, instämmer vi med SKL att pensionsskulden är ett mindre problem än den framtida välfärdsfinansieringen. Men amortering av pensionsskulden är en åtgärd som kan vidtas redan idag och som bäddar för morgondagens välfärd. Det stämmer mycket väl med Timbro och Arena idés slutsatser i rapporten "Vi har råd med framtiden - men då krävs en långsiktig och sammanhållen politik för välfärdens finansiering" - att tidiga insatser ökar möjligheten till lösningar av välfärdsfinansieringen dramatiskt. I samma rapport finns också slutsatsen att det inte finns någon enskild åtgärd som löser problemet utan flera. Vi menar att amortering på pensionsskulden kan vara en av pusselbitarna för att finansiera framtidens välfärd.

Vi instämmer också i SKL:s slutsatser att amortering av pensionsskulden kan vara en lösning för kommuner, men att det givetvis finns andra alternativ. SKL har helt rätt i sitt svar att vi ser affärsmöjligheter med kommunernas pensionsskulder. Men vi vill i så fall vara med i justa upphandlingar för att vinna affären. Det är dessutom kommunerna själva som bestämmer villkoren i upphandlingen.

Vi känner oss också stärkta att ge oss in i debatten eftersom fler än 6 av 10 kommuner värderar försäkringens fördelar som att slippa risker som de viktigaste skälen vid valet av finansiell lösning. Försäkring är en lösning som flera tiotusentals svenska företag utnyttjar för att trygga pensionsutfästelser till sina anställda.

Det är klart att vi tar ut avgifter för våra tjänster. Konstigt vore det annars. För avgifterna får kommunerna till exempel kapitalförvaltning, riskhantering, administration, kunskap och erfarenhet. Något som gärna glöms bort är att det finns faktiskt en kostnad om kommunen väljer annan lösning. Kapitalförvaltning i kommunal regi eller i en pensionsstiftelse kostar även det. Det är kostnader för till exempel eget arbete, riskhantering, förvaltningskostnader, redovisning, bokföring, rapportering och uppföljning. Kommuner som väljer Skandia Liv, väljer också ett försäkringsbolag som drivs enligt ömsesidiga principer. Det innebär att försäkringsbolagets alla vinster kommer försäkringstagarna (kommunerna) tillgodo som återbäring.

Med en försäkringslösning köper kommunerna en lösning som fungerar mellan generationer, en lösning som vi har över hundra års erfarenhet av och som vi vet fungerar..

Vi ser, precis som SKL, ett stort behov av att kommunernas pensionsskulder diskuteras offentligt. Det var vi redan överens om efter sommarens seminarium i Almedalen. Det är även glädjande att SKL delar vårt krav att finansmarknadsminister Peter Norman bör tillsätta en utredning om transparensen i kommunernas redovisning vad gäller pensionsskulden.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41654

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Har full förståelse för att Skandia Liv vill ta hand om "våra framtida pensioner". Men skrämselpropagandan att kommande generationer skall betala är inte hållbart. Tidigare generationer sparade alltid innan de köpte saker bostäder etc. De har heller inte haft de jobbskatteavdrag som enligt regeringens egna beräkningar handlar om ca 1500:-/månaden för en vanlig inkomsttagare. Så generationsdiskussionen kan vi nog lämna därhän för till det kommer också ökning av levnadsstandard, tillväxt etc. Men att kommunerna skall ha koll på framtida kostnader är väl en självklarhet.
Men att kommunerna skulle avsätta blivande pensionspengar till bla Skandia Liv är den ultimata riskfaktorn till dåliga framtida pensioner. Vi ser redan idag att de avsättningar som gjorts till PPM fluktuerar så mkt så det är skandal. Både vad gäller kostnader och vad gäller utveckling av kapitalet.
Dessa kostnader och urgröpningen av det sammanlagda kapitalet skulle fått en klart bättre och säkrare utveckling om de tillförts Riksgälden istället. Sen kan vi lägga till lokalkostnader och löner, förmåner i olika former till de som sköter ruljansen samt lokalkostnader. Som en jmf kan man ta att en enda AP-fond har personalkostnader på ca 90 miljoner samt lokalkostnader på ca 8 miljoner.
Att det finns pengar att hämta för Livbolagen är helt klart men de skall inte gå till avgifter etc utan våra pensioner skall vara säkra och värdebeständiga. Inget av detta skulle uppfyllas med att kommunernas pensionsavsättningar las över till privata aktörer. Det har bevisats i och med de "floppade" PPM fonderna.
Så kommuner behåll pengarna och låt de användas till investeringar istället. På så sätt säkrar vi att inte "kapitalet" försvinner i olika avgifter mm.!

Permalänk | Anmäl #1 H Civic, 2011-12-15, 15:52

En sak är klar och det är att man inte ska låta fondförvaltare förskingra sina pengar mot ockeravgifter. Man måste förvalta dem själv.

Hela fondbranschen är kriminell och borde stoppas omedelbart och innehaven fördelas bland andelsägarna.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2011-12-16, 07:58

Undrar vad dessa få kommentarer beror på. Man blir faktiskt orolig!

Permalänk | Anmäl #3 H Civic, 2011-12-17, 23:17

@Civiv:
Varför sparade folk mer förr?
Jo, för att då var pengar knutna till guld, ända till Bretton-Woods sades upp 1971. Och guld kan politiker inte skapar ur tomma intet. Men sedan pegnar bara är en siffra som hittas på ur tomma luften, så skapar politiker godtyckligt många miljarder utan någon täckning i verkliga värden. På så sätt kan de planekonomiskt diktera att räntan måste vara för låg hela tiden.

Politik är att vara kortsiktig och väljarna är nöjda så länge det är lätt att låna. Att det inte finns någon som sparar det som lånas, märker man när bubblorna kraschar, men då är det ju säkert några andra politiker som blivit invalda ändå ,så det spelar ju ingen roll för dem som bestämmer för tillfället, eller hur?

Permalänk | Anmäl #4 Lars Andersson, 2011-12-17, 23:39