Mindre bostäder kan mildra bostadsbristen

Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i en urban miljö, och 2050 beräknar FN att lika många människor bor i städer som det i dag finns på jorden. Stockholm är en av de städer som växer. Till 2030 kan invånarantalet ha ökat med så många som 600000. Men vilka globala hänsyn tas när det byggs och planeras nya arbetsplatser och bostäder?

Just nu byggs Norra Djurgårdsstaden, som är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Det är också ett av Stockholms miljöprofilområden. Ambitionen är att stadsdelen ska karaktäriseras av innerstadens kvaliteter samtidigt som stor möda läggs på att bygga miljövänligt. Exempelvis ställs högre krav på energieffektivitet än tidigare. Ett miljömål som satts upp för bostäderna är att energiförbrukningen ska ligga under 55 kWh/kvm och år, vilket är under Boverkets krav. Det är förstås bra, men, hur man än vänder och vrider på det måste man konstatera att varje tillskott av nya hus innebär en ökning av energianvändningen i bebyggelsen.

För att minska byggnadernas klimatpåverkan har Europeiska Rådet kommit överens om ett mål om 20 procents energieffektivisering till 2020 inom EU. Riksdagen har utöver detta beslutat att Sverige ska minska byggnadernas energianvändning med 50 procent till 2050. Detta är enorma omställningar som det ännu inte finns tillräckliga strategier för att genomföra. I Sverige handlar det om att bygga om hela landets byggnadsbestånd på 40 år. Med dagens ny- och ombyggnadstakt skulle det ta 100 år.

Det räcker alltså inte med att de nya husen är energieffektiva för att klimatmålen ska nås, de flesta hus vi kommer att använda 2050 är redan byggda. Men den förväntade inflyttningen till Stockholmsregionen är trots allt så omfattande att en offensiv stadsplanering kan ha en betydande effekt för att nå utsläppsmålen på nationellt plan. Men då krävs en helt annan typ av planering och utbyggnadstakt än idag, och den ökande påfrestningen på jordens resurser som en växande befolkning i Stockholmregionen innebär, måste kompenseras med en många gånger större minskning av utsläpp från de områden inflyttarna lämnar.

Men Stockholm lider idag av stor bostadsbrist. Den utbyggnadstakt som föreslås till 2030 i budgetförslaget 2012 täcker inte mer än dagens underskott. Situationen försvåras också av de omställningar som Sverige har lovat att genomföra. I rapporten "Hur når vi de samhälleliga energimålen" konstaterar Sveriges Byggindustrier att det under den närmaste tioårsperioden i Sverige kommer behövas tillfälliga bostäder till en befolkningsmängd motsvarande den i Göteborg, Malmö och Stockholm för att de uppställda klimatmålen ska nås när landets byggnader ska energieffektiviseras.

Utmaningarna för politiker och stadsplanerare är så omfattande att ett stort mått av kreativitet krävs, och att lösningar som ännu inte efterfrågas av allmänheten måste övervägas. Därför borde Stockholm undersöka möjligheterna till nya boendeformer där samutnyttjande står i fokus. Damma av de gamla idéerna om gemensamhetslokaler och centraltvättstugor. Samhällets omställning handlar inte bara om energislag och färdmedel, utan måste också innefatta vår livsstil. Skapa incitament för att effektivare utnyttja bostadsytan, exempelvis genom att införa personliga utsläppsrätter. Detta för att snabbare lösa bostadsbrist och klara uppställda miljömål. Vi har i Sverige på 60 år ökat vår bostadsyta per person med 450 %.

Visionen för Norra Djurgårdsstaden är att visa upp en stadsplanering som är världsledande i miljöbyggande. Då måste vi ställa oss frågan om det, med tanke på ökade resursbehovet globalt sett, är rimligt att miljarder människor ska flytta till städer som erbjuder samma höga materiella standard. Norra Djurgårdsstaden är inte lösningen på Stockholms bostadsbrist eller de globala utmaningarna vi står inför. Ska vi leva 9 miljarder människor tillsammans år 2050, vilket FN spår, krävs mycket större insatser.

Bygg om och utnyttja befintliga bostäder bättre. Bygg nytt med mindre ytor. Det är nödvändigt för miljön. Det är bra för ekonomin. Det gör det lättare att lösa bostadsbristen. Dagens Stockholm kan inte stå modell för morgondagens!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41602

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så vilken är målsättningen med "nybyggarlandet sverige"? Ska stockholm rymma 10 miljoner inv,Sverige 40 miljoner pers? Då är det bäst att illakvickt avskaffa det skrivna kvittot som med dagens befolkning kräver att 60 000 träd avverkas.

Permalänk | Anmäl #1 Micael calmén, 2011-12-14, 22:06

Hur många procent av sveriges befolkning är det som har ökat sin bostadsyta med 450%??

Permalänk | Anmäl #2 Micael calmén, 2011-12-14, 22:08

De flesta kommuner håller avsiktligt nere byggandet för att inte dra till sig 'dyrbara' invånare.

Det löjliga i situationen är att dom inte drar till sig några unga invånare heller. Så snart kommer dom att stå där med ett överskott på åldringar.

Och då kommer dom att skylla på staten.

Permalänk | Anmäl #3 Anders Olsson, 2011-12-15, 18:14

De här snillena har helt rätt, men deras förslag framstår som mesiga i överkant! Goda exempel kan hämtas från bostadsbyggandet i dåvarande Sovjetunionen under 1930-talet. Då fick fem familjer dela på både kök och toalett, och genom att det inte fanns varmt tappvatten, hissar, tvättstugor, kylskåp eller annat trams var det ytterst miljövänligt!

I nybyggda bostäder kan man tänka sig att fastigheten har en centralströmbrytare som disponerar av kvarterets Miljöinspektör. Klockan nio vardagar respektive tio under helger vrider man av strömmen till hela kvarteret, och sedan blir det både tyst, mörkt, kallt och väldigt miljövänligt.

Den som tror att detta scenario är orealistiskt underskattar ambitionerna bland de-som-vet-bäst!

Permalänk | Anmäl #4 Tage Sundin, 2011-12-16, 15:28