Publicerad: 2011-12-12 09:12, Uppdaterad: 2011-12-14 08:12
Den förutspådda krisen är verklighet. I stället för att lösa den krisen passar Paris, Berlin och Bryssel på att göra om Europa på ett sätt som är så politiskt impopulärt att det kräver en kris för att få in alla i ledet. Det borde vara otänkbart för Sverige att vara med, skriver Johan Norberg, libeal författare och debattör.
Johan Norberg, liberal debattör.
De visste precis vad de ville när de kom till Bryssel. Merkel ville förebygga nästa kris med hjälp av strikta budgetregler. Sarkozy ville möjliggöra nästa kris genom garantier för huvudlös utlåning. Om den nu pågående krisen som håller på att slita sönder Europa hade de emellertid nästan inget att säga.
Än en gång har EU:s ledare gjort ett magnifikt magplask. Det är andra gången på sex veckor. På det förra toppmötet som var "sista chansen" att rädda euron togs tre åtgärder fram. Grekland fick en liten skuldnedskrivning, bankerna skulle stärka sig med nytt kapital och EU skulle toppa upp den räddningsfond som ska användas för att stödja krisande länder genom att locka in andra investerare, bland annat Kina.
Alla tre åtgärder misslyckades eller gjorde krisen värre. Grekland fick en alldeles för liten skuldnedskrivning, så landet stapplar fortfarande vidare mot en konkurs. Dessutom presenterades nedskrivningen som frivillig - bankerna fick veta att de skulle gå med på att få tillbaka bara hälften av vad de lånat ut, "annars"... Problemet var att denna frivillighet gjorde att de försäkringar, CDS:er, som bankerna tecknat mot grekisk betalningsinställelse, inte utlöstes. Marknaden drog slutsatsen att politikerna satt CDS:erna ur spel, och då vågade de inte längre låna ut pengar till Italien eller Spanien, för försäkringarna skulle kanske inte gälla om dessa ställde in betalningarna heller.
Det är korrekt att bankerna behöver mer kapital. Förmodligen betydligt mer än reglerarna säger. Men när bankerna måste skaffa det så snabbt är deras enda metod att sluta låna ut till företag och hushåll. En tredjedel av de små och medelstora företagen i Europa har inte fått de lån de efterfrågat det senaste halvåret och det kommer bara bli mer.
Det finns bedömningar om att europeiska banker på grund av nya regleringar kommer att dra tillbaka runt 3 000 miljarder euro från marknaderna de närmaste åren. Det är en chockerande stor summa, motsvarande Frankrikes och hela Nordens samlade produktion. Företag kommer inte att kunna låna till investeringar, hushåll kommer inte att kunna låna till bostadsköp. Så tvärbromsar man en ekonomi - även den globala ekonomin, eftersom europeiska banker just nu drar sig undan Östeuropa, Asien och Latinamerika.
Och när det gällde räddningsfonden ville ingen annan vara med och hälla sina pengar i ett svart hål. Av de tusen miljarder euro som toppmötet siktade på har de hittills med nöd och näppe samlat ihop tre miljarder euro. Ja, tre.
Så nu var det återigen en "sista chans" att rädda euron och Europa. De hade kunnat göra det ordentligt den här gången. Grekland hade kunnat förklaras i konkurs och få en riktig skuldavskrivning som hade möjliggjort en ny början - vilket också hade utlöst försäkringarna. Samtidigt borde länder som Italien och Spanien ha tagit fram tydliga, substantiella planer för långsiktig budgetordning så att investerare försäkrades om att de kommer att kunna hantera sina skulder. Kanske hade det kunnat övertyga resten av världen att det kan vara lukrativt att satsa på dessa länder.
Planerna borde ha handlat mindre om omedelbara nedskärningar och skattehöjningar, vilket kan bidra till att strypa tillväxten än mer i en nedgångsfas, och mer om höjd pensionsålder och avregleringar av de nästan medeltida skråregleringar som hindrar tillväxten i ekonomierna. Dessutom skulle EU ha kunnat ta steg mot frihandel på tjänstesektorn. Det är avgörande att den ekonomiska dynamiken kommer tillbaka. Utan tillväxt blir dagens skulder inom kort helt ohanterliga och även Italien och Spanien går mot konkurs.
Samtidigt skulle länder som Frankrike och Tyskland ha förberett en räddningsplan för finanssystemen utifrån principen att ägarna av och ledningarna för vanskötta banker ska förlora, och staten tillför kapital bara i utbyte mot ägande och framtida utdelningar.
Vid EU-toppmötet 8-9 december talade man om allt annat än detta. Där inriktade man sig i stället på att släta ut motsättningarna mellan den tyska och franska världsbilden - mellan Spara och Slösa om man så vill. Frankrike fick bort kraven på att banker ska stå för någon del av sina egna förluster om deras lån till stater inte kan betalas tillbaka. Samtidigt slog man än en gång fast att räddningsfonderna ska fyllas på så att det ska gå att skicka än mer pengar till vanskötta ekonomier. I gengäld drev Tyskland igenom en återupprättelse av den gamla stabilitetspaktens begränsningar av skuldsättning och budgetunderskott. Sanktioner mot vanskötta länder ska ske mer automatiskt den här gången, men kan fortfarande sättas ur spel varje gång om tillräckligt många länder föredrar det.
De franska framgångarna kommer glädja alla som tycker att det stora problemet med dagens skuldkris är att den är för liten. Europrojektets största misstag var föreställningen att banker aldrig behövde vara försiktiga med sin utlåning, för om hushåll lånade så mycket att de hamnade på obestånd skulle staterna rädda bankerna, och om staterna lånade så mycket att de själva hamnade på obestånd skulle Tyskland rädda dem. Det sades aldrig rent ut, tvärtom sade man att det inte skulle ske, men centralbankens och politikernas agerande visade att det hela tiden var avsikten. Därför lånade europeiska banker ut 750 miljarder euro till de fem värsta krisstaterna utan att ställa några frågor - lika mycket som tre Sverige.
Nu har Frankrike bestämt att denna underförstådda garanti ska göras uttalad. När banker hädanefter lånar ut huvudlöst utan hopp om att få tillbaka pengarna är det inte längre ett förbiseende, det är själva avsikten. Om de tjänar pengar får de behålla dem, och om de förlorar kan de skicka förlusterna till skattebetalarna. Det är ett sätt att ta en akut kris och göra den permanent.
Men i gengäld driver alltså Tyskland igenom hårdare budgetregler, som innebär att regeringarna får skicka sina budgetförslag till EU-kommissionen eller en ny euroinstitution för att få klartecken. Tanken är att tonårssonen ska få whiskey och bilnycklar, men i gengäld ska mamma och pappa Merkozy följa med honom överallt och övervaka att han inte dricker och inte använder bilen. Det är en superbyråkratiserad feberdröm. Man hade kunnat låta länderna agera fritt, men med kravet att de finner sina egna medel till det. I stället ska de alltså bada i andras pengar, men hindras från att missbruka det genom en oprövad och byråkratisk europeisk övervakning som inte har särskilt mycket demokratisk legitimitet.
Frankrike och Tyskland kungör också att detta bara är första steget mot en samordning av även skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och hela det finansiella regelverket. Det är inget annat än förberedelser för en politisk och finanspolitisk union som många hela tiden menade att en monetär union förutsatte. Det är en union som Europas folk gång på gång har visat att de inte vill ha, och har röstat emot var gång de fått en chans, men som byråkraterna i Bryssel lika ofta har sagt att de ändå tänker skapa.
"Jag är säker på att euron kommer att tvinga oss att skapa en ny uppsättning ekonomiskt-politiska verktyg", som EU-kommissionens ordförande Romano Prodi sade till Financial Times redan 2001, "Det är politiskt omöjligt att föreslå det nu. Men en dag blir det en kris och då kommer vi att skapa de verktygen."
Nu är vi där. Den förutspådda krisen är verklighet. I stället för att lösa den krisen passar Paris, Berlin och Bryssel på att göra om Europa på ett sätt som är så politiskt impopulärt att det kräver en kris för att få in alla i ledet. Hur indignerade alla än är över David Camerons veto mot detta projekt var det hela tiden orimligt att föreställa sig att Storbritannien skulle gå med på att EU:s institutioner användes för detta. Det borde vara lika otänkbart för Sverige att vara med.
Merkel och Sarkozy har misslyckats med att hålla ihop euron. Deras plan B verkar vara att splittra den Europeiska Unionen.
Vid toppmötet i veckan diskuterar EU-ledarna ett förslag om att ge unionen rätt att justera medlemsländernas budgetar.

Rätt av Tyskland att inte vilja rädda ryska kriminella

Hökmarks förenklingar löser inte Europas kris

Mer lån löser inte Europas kris

Är eurotragedin demokratins fall?

S har inte fått igenom sina krav på finanspakten men röstar ändå ja


Kraven från långivarna hotar grekernas självbild

ECB kan rädda euron med guldköp

Därför bör vi acceptera tysk handledning i Europa

Bra att DN omrövar sin EU-politik, men...

SEB:s välfärdsbarometer drar orimliga slutsatser om Grekland

Demokratin har tyvärr svag förankring i grekisk kultur

Demokrati och inte drakman är lösningen för Grekland

Dags att låta Grekland lämna Euron

Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet

Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt

Europa behöver en expansiv finanspolitik

Statens ego hindrar positiv utveckling i Europa

Finanspakten hotar återhämtningen i EU

Bättre att Grekland och Portugal lämnar euron nu

Exemplet Grekland visar att staten som institution är farlig

Stabilitetspakten kan leda till privat överbelåning

Detta bör Sverige driva i euro-förhandlingen

Så försöker regeringen stressa in Sverige i Europakten

Folkpartist: Därför måste mitt parti gå emot Europakten

Europakten måste skrivas om för att Sverige ska kunna delta

Perssons argument för EMU håller inte

Intervju med Persson: "Självklart ska Sverige gå med i europakten"

KDU: Sverige bör hålla sig utanför EMU

Sveriges roll inom EU måste beslutas genom folkomröstning

Framgångsrika företag behåller sin personal

Sverige bör inte stänga dörren till finanspakten

Meningslöst att diskutera svenskt EMU-medlemskap

Sverige bör visst följa den brittiska vägen

SD: Svenska folket bör få rösta om Merkozypakten

Eurons problem är politisk inblandning

Om EMU spricker: Norden bildar ett centrum med Tyskland och Ryssland

Jag skäms över att jag röstade ja till euron

Sverige ska inte välja den brittiska vägen

Svensk anslutning till den nya pakten måste förankras i riksdagen

När ska eliten respektera folkviljan om EMU?

Var finns statsministern i debatten om EU:s framtid?

Eurosuperstaten ett hot mot demokratin

EMU-kraschen kan skapa ett bättre EU

Reinfeldt måste välja mellan inflytande i EU och suveränitet

Sverige bör nobba Super-euron tills demokratikraven är uppfyllda

Ska Sverige gå med i lilla Super-euron?

Mer europeisk demokrati krävs för att lösa krisen

Svenska skattebetalare ska inte tvingas betala EMU:s misslyckande

Mycket talar för att Greklands kaos är över

’Super-Mario’ ska rädda Italien och euron

Så lyckades Berlusconi dominera italiensk politik i 20 år

Nordeuropa bör skapa underskott för att hjälpa Sydeuropa

EU-eliten bör dra lärdom av de grekiska protesterna

Papandreou bör hyllas för beslutet att hålla folkomröstning

Dålig affär att rädda krisande EU-banker

Därför ska Sverige vara med och betala EU:s skuldkris

Europas problem lättare att lösa utan euron

Euron ökar möjligheterna att lösa Europas problem

Greklands val står mellan fattigdom eller en politisk överrock

Tre sätt på vilket euron kan gå under

ECB:s räntehöjning knäcker skuldsatta euroländer

Därför kommer euron gå under inom några få år

EMU har försvagat Europas ekonomiska styrka

Grekiska missförhållanden avslöjas tack vare euron

Våldsamheterna i Grekland är bara början

Korruption och nationalism är de värsta hoten mot euron

Keynes och den mytomspunna avregleringen av finanssektorn

Greklands påtvingade sparkrav räddar inte euron

Ideologierna har tagit slut i Grekland


Euroländernas enda utväg är att byta euron mot en valutakorg

Den grekiska demokratin – ett brutalt klassamhälle


När kommer omvalet rörande EMU?

Krisen i Grekland visar att EMU-kritikerna haft rätt

Europa bör välkomna Greklands utträde ur Euro-samarbetet


Pagrotskys skattehöjarpolitik hjälper inte Irland

Självklart ska Sverige gå med i EMU

Fyra argument för att Sverige ska hålla sig utanför eurosamarbetet

Politiskt hide and seek ovärdig en demokrati

EU-länderna medskyldiga till krisen i Grekland

Har Eurons undergångsprofeter rätt?


Krispaketet räddar bara männen som redan skott sig

Vänsterns våldsromantik förvärrar den grekiska tragedin



Dödskravallerna skriver om historien för oss greker

Sverige är långsiktigt i samma sits som Grekland

Att tveka inför en folkomröstning innebär inte att tro att väljaren är dum!

Locka inte Grekland att kissa i byxan

EMU, inget för den obildade väljaren?

Alla euroländer har samma problem som Grekland

Valutaunionen riskerar att upplösas


Folkpartist: Nej tack till svensk Euro!

Grekland ska först sopa rent i eget hus
Priset för utanförskap blir högre och högre

Ekonomer: Euron förvärrar den ekonomiska krisen


"Krisen visar att EMU inte fungerar"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




14 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Så rätt så rätt, författaren! Tänk vad trevigt att höra lite EU/EMU kritik från borgerligt marknadshåll. Förut var det ju bara van der Esch som ju blev utmobbad av (m).
Tänk va fattig den svenska debatten är med toksollar som Hamilton (fp) etc... Å Reinfleldt han vill väl inget som valnigt...
Kan det över huvudtaget förhindras att "investerarna"flyr Europa?
"Europas nationer bör föras samman i en superstat utan att deras befolkningar förstår vad som sker. Detta kan åstadkommas genom stegvisa förändringar, alla förklädda till att ha ett ekonomiskt syfte, men som på sikt, och oåterkalleligt kommer att leda till en federation". (Jean Monnet)
Å andra sidan så är frågan om vi har så mycket att bevara.
"Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån." (Fredrik Reinfeldt)
I dag talas det om massinvandring, statsfeminism, demokratur och så vidare. Inte i mainstream media, men på bloggar och runt fikaborden. Missnöjet växer under ytan. Tidigare talades det också om Sverige som världens kyligaste land, där man inte ens visste vad grannen hette och där antalet singlar var högst i världen. Och på det, världens högsta skatter. Har vi något att vara rädda om egentligen?
"Vi har ju bara midsommar och såna töntiga saker" (Mona Sahlin).
En nära vän till mig hade ordentligt ont i foten och kämpade i många år för att få en operation. Trots världens högsta skatter var det nästan omöjligt. Så flyttade hon utomlands, till ett före detta östland med avsevärt sämre ekonomi än Sverige, och tog kontakt med vården. "Operation? Går det bra att komma i morgon eftermiddag?"
Jag har inte hört talas om något annat land i Europa där man låter äldre ligga i våta blöjor för att spara pengar. Vi har mer eller mindre har avskaffat familjen här i Sverige, och här ser vi en av konsekvenserna.
Och debattklimatet är inte alls bra, det är mycket lågt i tak i känsliga frågor. Självcensuren härskar i vår Pravda-liknande media. Och om du skriver något i en tabubelagd fråga, så är du "ute" för resten av livet. Gunnar Sandelin är ett bra exempel som är ganska känt, men det finns fler.
Mycket har blivit förstört i Sverige från Palme och framåt, men den aktuella vänstervågen förstörde inte lika mycket i resten av Europa. Så det kanske är Europa som är vår räddning? Under förutsättning att vi kan begränsa superstatens, storföretagens, och de religiösa institutionernas makt, och undvika ett samhälle a la Orwell eller Kafka.
Bra skrivet som vanligt Johan Norberg.
Alf Carlsson:
Återigen måste jag få påpeka att den grupp ekonomiska idéer som brukar få bära fanan för nyliberalismen förespråkar INGEN statlig intervention i ekonomin. Det innebär just INGEN statlig intervention i ekonomin och alltså inga skattepengar till stora banker. Helt självklart är det så att bankerna har tagit väldigt stora risker därför att bankerna vet att om det går bra kan man behålla vinsten och om det går åt helvete kan man låta skattebetalarna ta förlusten.
Mer regleringar ger staten mer makt, om staten har mer makt ökar incitamenten för lobbying. Varför tror du att företagen lobbar mot staten och inte mot Ali's kiosk på torget eller mot dig som privatperson? Det är för att staten har en massa makt som den godtyckligt kan använda för att åstadkomma förändringar på olika sätt. Därför är det viktigt att ha bastupolare på rätt platser om man vill komma någonvart i samhällets toppskikt. Så behöver det dock inte vara men då måste vi avreglera och låta människor själva fatta beslut. Det blir betydligt svårare att lobba mot 9 milj privatpersoner som ska sätta in sina pengar på banken än det blir att lobba mot en byråkrat som beslutar om insättningsgarantier och fraktionella reservkrav.
Om man förbjuder lobbying helt och hållet har man effektivt skapat en tyrannisk diktatur. Lobbying är nämligen i grund och botten bara att ge förslag, du och jag kan lobba om vi vill.
Jag beklagar också din okunskap om ekonomi eftersom du uppenbarligen är kunnig om mycket annat. Jag är helt övertygad om att ifall du tog reda på mer fakta och lärde dig mer så skulle du ändra åsikt. Du kan väl åtminstone prova? läs kursböckerna till grundkursen i nationalekonomi, det kommer du lära dig mycket användbart av. Om inte annat lär du dig hur i princip alla stora företag resonerar när beslut ska fattas och får därmed större förståelse den vägen.
Johan Norberg skriver en bra artikel och det han skriver är rätt. EMU är på väg åt helvete och det finns inget som kan göras för att rädda det. Vi pratar om ekonomiska grundlagar som inte kan upphävas av politiker hur mycket papper man än klottrar ner med fina formuleringar och signaturer. Det har varit uppenbart i flera år vad som är på väg att hända men våra beslutsfattare verkar inte riktigt vilja inse att loppet är kört. "men det är klart, bara en champagnebjudning till i Bryssel, sen ska vi berätta hur det verkligen ligger till...."
Mycket bra skrivet.
Som vanligt bra skrivet av Johan Norberg. En person man gärna läser.
Bra artikel. De nuvarande EU-ledarna har inte det som krävs för att skapa en superstat men det kommer fler val när folken kan sätta in politiker som inte lyder blint under de ekonomistiska herrarna i bankpalatsen.
Kapitalism, individualisering och expansionism var en fantastisk tid men nu är den över. Nu slår pendeln tillbaka och den kommer att krossa ekonomistväldet.
Intressant analys av Merkozy, men jag håller inte med om lösningarna. Det är obehagligt att iaktta politikers odemokratiska tilltag så fort ett "krismedvetande" skapats. Men tänk att svenska folket var så kloka att vi sa nej till Euron.
#4, att EU skulle vara räddningen från Sveriges vänstervridning är ett gammalt budskap. Det är en slö idé, skall något bli bättre måste vi i första hand ordna det själva och både debattera och förbättra. Förbättrar vi Sverige ger det även ett positivt inflytande på EU.
Bra Johan!
vad ska vi göra med våra politiker som kräöver mer makt än de klarar av att hantera? Nationer är en lagom stor organsatiuioin att förvalta och utveckla. Politiska federationer bär avvecklas. EU är europas staters dödgrävare.
Det märkligaste med det senaste toppmötet var att man i princip läste innantill i de ursprungliga reglerna om budgetdisciplin. Ingen nytt här. Och ännu märkligare är det att politiker inte verkar kunna läsa innantill eller förstå skriven text.
Två saker lyser extra starkt som påvisar politiker som extremt korkade:
1. Tron att man kan låna och lämpa över skuldberget på barn man inte föder (födelsetalet ligger kring 1,3 per kvinna i de flesta länder); ergo: man har aldrig tänkt betala, och det har bankerna fattat. Och ingen vill bli blåst...
2. Att suga upp kapital på det giriga sätt som sker leder till utarmning av möjligheter att utveckla innovationer, industri och service. Ergo: sovjet i kubik.
Politiker har ärligt förtjänat det förakt som folk har för dessa.
Måste samtidigt påpeka att detta inte är en valutas fee. Man skulle mycket väl kunna har samma valuta över hela jorden, men då krävs transparens, ärlighet och att man inte försöker fiffla med en massa konstiga lånekaruseller.
Om dom splittrar den Europeiska Unionen vem kommer att drabbas, Tyskland med 80 miljoner, Frankrike med 60 miljoner eller Sverige med 9 miljoner.
Tyskland och Frankrike är inte på långa vägar så beroende av EU som Sverige. Som dessutom har det mest internationella näringslivet i Världen. Europa kan ha eller förlora Sverige men Sverige måste ha tillgång till Europeiska marknaden.
Debatören borde i detalj redogöra för vad som skulle hända med Sverige om EU bröt samman, men det gör han inte. Antingen bryr han sig inte eller så tror han på samma ideologiska svar som har fört USA och UK till sammanbrott.
UK har idag en total skuld på över 400 procent BNP, dom har på under tio år blivit totalt utfattigt. Och Norberg kommer i slutet av sin artikel fram till att alla borde lyssna på Cameron. Han har troligtvis ingen aning om vad han snackar om.
Merkel är nog livrädd för att "Hitler" skall återuppstå och visst känner vi lite tillmans en viss rädsla. Just nu är det som bäddat för okstollar och konkurransen hårdnar mellan människor. Utifrån det kan man tycka att unionen är förebyggande men det måste komma underifrån oxå. Att ekonomin har fått så stort utrymme i media och bland våra beslutsfattare är inte särskilt konstruktivt för vår gemensamma framtid. Vi borde tala om hur vi vill leva framöver istället. Alla direktiv, förordningar etc kan göra en galen. Behöver vi verkligen alla dessa "mallar". Snart måste man ha en instruktionsbok för att gå på toa.
Jag tror ingen av politikerna är rädda för en ny Hitler, det är förutsättningen för attr ädda framtiden tänker sådana personer. Precis som på 20-talet gjorde politikerna krisen värre för att en stark ledare skulle träda fram förr eller senare. Det handlar om att köra nått i botten för att börja om från 0, sen skiter politikerna i om det dör 50.000 pers för då blir det billigare att börja om, så resonerar politiker och statsanställda, jag har träffat Soc folk som medvetet fryst pengar för människor som senare dött för att de inte fått de pengar för den vård de behövt, det handlar främst om tandläkarkostnader, de vet sambandet med för tidig hjärtdöd och tandproblem.
Jag är inte ett dugg förvånad det är så här cyniskt politiken fungerar. Jag applåderar inte politiker som talar mot Hitler, det är ju de som en gång var ansvariga att Hitler kunde framträda en gång i tiden.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.