Debatt i Lund - Synd om mannen?

Lisen Knafve om Debatt i Lund - Synd om mannen?

#Killgruppen visar att även killar behöver stöttas

Publicerad: 2011-12-14 16:12, Uppdaterad: 2011-12-14 20:12

Under det senaste dygnet har jag bevittnat en debatt angående #killgruppen, en hashtag på Twitter under vilken killar har kunnat beskriva de, i många fall, psykiska problem som de inte har fått utrymme för.

14 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är ung kvinna som gynnats på grund av mitt kön. Ledamot CUF Storstockholm.

Många har reagerat på detta initiativ, både med kommentarer som "Världen är ändå killarnas" och att det är ett viktigt steg mot jämställdhet.

Jag förstår mig inte på dem som så tydligt uttrycker sitt förakt för att männen ska få ta del av kakan som heter Psykiskt välmående, med anledning av att männen ju har det så mycket lättare så varför skulle det någonsin vara synd om män? Men vet du vad? Det är synd om alla. Medan löneskillnader mellan kvinnor och män i stadig takt jämnas ut är det fortfarande mer fokus på stackars flickor som pressas i skolarbetet, flickor med ätstörningar, flickor som skadar sig själva, medan "killproblem" fortfarande verkar vara våldsamma slagsmål och mest är störningsmoment i skolmiljön.

Det är inte verkligheten längre, har faktiskt aldrig varit en rättvisande bild av verkligheten. Det finns tjejer som slåss, och det finns killar som har så fruktansvärt dåligt självförtroende på grund av deras utseende att de inte vill gå till skolan.

Änndå finns det tusentals stödgrupper för flickor med dylika problem, till våldtäktsoffer och till anorektiker och allt däremellan, men var ska killar vända sig? Medan det är återkommande på min skola att föreläsare talar med oss flickor om att vi kan få coacher och stöd så har jag aldrig varit med om ett liknande initiativ som riktar sig till killar, de har fått gå ut under dessa samtal för att verksamheten ändå bara tog emot tjejer. Det är om något diskriminering som bara kan leda till ett sämre välmående hos alla. Vi påverkar av varandras välbefinnande, och om någon mår dåligt, man eller kvinna, så kommer det att tära även på andras humör. Det går inte att bara lämna allt åt var och en, eller att anta att en del inte behöver hjälp och stöd.

Så varför ska kvinnan premieras när det gäller psykiska problem? Är det så synd om oss? Är vi så svaga och förskrämda att vi måste daltas med medan killar ska fortsätta vara stereotypiskt manliga,? Kan vi inte klara oss själva så att vi måste ta till kvotering för att bli likvärdiga? Så kommer vi aldrig att nå jämställdhet. För mig skulle det optimala absolut vara att vi helt kan bortse från kön när vi söker stöd, men tills dess ska vi väl ändå förutsätta att problem med hälsa inte är specifika för just kön och att alla ska ha samma möjligheter.

#Killgruppen handlar inte om att det är mer synd om männen, att vi ska ta speciell hand om dem av manligt kön, utan att uppmärksamma att det inte bara är flickor som har dåligt självförtroende och som behöver hjälp med att utvecklas. Detta är ett initiativtagande för jämställdhet, inte en önskan att upphöja män på en enligt vissa befintlig piedestal. Låt detta bli en påminnelse om att könet inte spelar någon roll. Vi har alla våra egna problem, våra små egenheter och olikheter, och jag tänker inte låta galna antifeminister säga att män har all plats de behöver, för varje individ förtjänar sitt utrymme i universum.

Det är viktigt att alla får rätt till samma behandling, oavsett kön och omständigheter som vi ändå inte kan rå för. Vi kan inte fortsätta att vägra varandra rättigheter baserat på egna fördomar. Killar har det inte automatiskt lätt på grund av deras kön, precis som att alla tjejer inte tycker om smink och gråter till romantiska komedier. Det är större skillnad inom grupper än mellan grupper, och det är dags att vi förstår det.

I grunden är vi ändå alla människor, och borde rimligtvis ha samma möjligheter. Detta är inte ett politiskt uppdrag, utan något som är allas vårt ansvar i vår vardag för att alla ska må bättre och skapa ett större nationellt välmående som enbart kommer att gynna oss och miljön omkring oss.

Lisen Knafve (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41596

14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är bra att killar börjar prata om sina problem. Det är ju inte alltid så fördelaktigt att göra det inom ramen för en stereotyp mansnorm, som dock är under uppluckring.

P3 Nyheter "Emil fick aldrig hjälp"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=3215808

"Få killar som mår dåligt säker hjälp"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=3214637

Men detta Lisen Knafve skriver:

"Så varför ska kvinnan premieras när det gäller psykiska problem? Är det så synd om oss? Är vi så svaga och förskrämda att vi måste daltas med "

P1 Morgon om att självskadande kvinnor hamnar på Rättspsyk
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4799124

Ann Heberlein i DN om Sofia Åkermans och Thérèse Erikssons bok ”Slutstation rättspsyk"
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/varfor-lasa-in-dessa-viljestarka-kvinno...

"Det handlar om kvinnor som är farliga för sig själva och sin egen hälsa men inte för någon annan. Ändå hamnar de inom rättspsykiatrin tillsammans med män som dömts för vålds- och sexualbrott, något som inte är till gagn för dem. Rättspsykiatrin vet inte hur de ska hantera dessa unga kvinnor som tycks drivna av ett intensivt självförakt och en stark drift att skada sig själva."

Jag kan inte för nåt smör i Småland se att detta är dalt som vare sig kvinnor eller män ska behöva stå ut med.

Det gör garanterat inte heller Lisen Knafve.

Permalänk | Anmäl #1 Niclas Kuoppa, 2011-12-14, 18:45

En bra och viktigt artikel som dock förtjänar att utvecklas på många punkter.

Något mycket talande är dock att debattören, medvetet eller omedvetet, behöver använda argument som att det är bra för KVINNOR om män får hjälp. Se citatet nedan. Att hjälpa män som behöver hjälp har inte tillräckligt mycket egenvärde eller egennytta, men då det även gynnar KVINNOR så borde man göra det. Mellan raderna står det i princip att eftersom män misshandlar kvinnor etc. kan det vara motiverat att använda våra begränsade resurser till att hjälpa även män. Jag tror inte att det här speglar debattörens åsikter, men det speglar samhällets (och de som har makt över resurserna).

"Vi påverkar av varandras välbefinnande, och om någon mår dåligt, man eller kvinna, så kommer det att tära även på andras humör."

Permalänk | Anmäl #2 Lisa Svensson, 2011-12-14, 19:50

Tack Lisa för att du förtydligade hur rådande paradigm ser ut! Om man ska hjälpa män så måste man använda sig av argumentet att det gynnar kvinnor. Däri ligger problemet med dagens jämställdhetspolitik, se gärna axess TV där jämställdhetsministern upprepar detta som ett mantra; "Män måste inse att om man hjälper män hjälper man kvinnor".
Detta i sig är helt korrekt medan man inte gör samma koppling omvänt, t. e.x om man ger samma stöd till mansjourer som till kvinnojourer innebär detta att kvinnor gynnas. Det finns en brytpunkt som är viktig i debatten; slute se män som förövare och kvinnor som offer!

Permalänk | Anmäl #3 Mats Lind, 2011-12-14, 19:59

Jag har alltid undrat över självmordsstatistiken där 7 av 10 som tar sitt liv är killar eller män, alltså killar är kraftigt överrepresenterade.

Anledningen till det sägs vara att killarnas självmordsförsök är destruktiva eller radikala.
Det kan ju inte vara så att dom mår fruktansvärt dåligt och bara vill bort eller?
Nä det är som vanligt bara tjejer som mår dåligt?

killarna mår bra och det finns inget mörkertal heller bakom självmordsöverreprensationen

Permalänk | Anmäl #4 Markan, 2011-12-14, 20:35

Det feministiska tolkningsföreträdet i jämställdhetsarbetet är det direkta skälet till att det finns hundratals stödgrupper till tjejer och kvinnor och väldigt få för män. Det kokar ner till enkelt ekonomi. Medan man får bra med bidrag för att hjälpa kvinnor får man knappt ett öre om man vill hjälpa män. Detta för att det feministiska axiomet könsmaktsordningen definierar män som överordnade räckmackeglidare.

För att nå jämställdhet måste vi ifrågasätta feminismens tolkningsföreträdelse. Hur kan man tro att kvinnokampen är synonymt med jämställdhet? Det är ju lika befängt som att tro att en manskamp skulle leda till en jämställdare värld. Vi behöver en ekvivalism, jämställdism där människor kämpar för allas lika rättigheter och skyldigheter oberoende var man har mellan benen!

Permalänk | Anmäl #5 Johannes Westlund, 2011-12-14, 20:47

Bra att du lyfter och skriver om detta.

Leroy

Permalänk | Anmäl #6 Leroy Bengtsson, 2011-12-14, 22:14

#8:

Jag misstänker att en stor anledning till bristen på stöd har att göra med att det inte finns någon stor rörelse för att stödja missgynnade män. Detta förvärras av åsikten att män skall vara starka och inte visa svaghet. Psykiska problem är tecken på "svaghet" och således någonting som kvinnor får visa men inte män.

*en kvinna som behöver hjälp*
Reaktion: "Hjälp henne hon är ju svag och i behov av hjälp"

*en man som behöver hjälp*
Reaktion: "Kolla vilken svag jävel som inte kan ta någonting utan att börja böla"

(tydlig överdrift, men som exempel duger det)

Det är alltså mansrollen som spökar.

Permalänk | Anmäl #10 Brooke, 2011-12-14, 23:29

Låt mannen vara kvar i rollen som "stark". Hur skulle det se ut om socialminister Hägglund i nästa budget måste skrapa fram pengar till 9 miljoner offerkofter iställer för de 4,5 miljoner kvinnliga offerkoftor vi behöver idag.

Om alla ska vara offer och skrika på hjälp, vem ska leverera?

En stark och trygg mansroll, det blir bra, och den finns det potential för. Inge offer-race för mannen tack.

Vi bör dock återställa likhet inför lagen, vilket har försvunnit på senare år.

Permalänk | Anmäl #12 Per Nydahl, 2011-12-14, 23:51

#12: "En stark och trygg mansroll, det blir bra, och den finns det potential för. Inge offer-race för mannen tack."

Men det är ju för fan inget offer-race det handlar om. Det handlar om att män tvingas låtsas vara starka för att de inte får visa att de också kan ha problem.

Den medicinska motsvarigheten skulle vara att vi låter alla skadade män förblöda, för de har sånt jävla go att de fanimej kan ta lite skit utan att böla på hjälp...

Du propagerar för en mobbningskultur, för en kultur som förtrycker de svaga till förmån för de starka. Det luktar fascism.

Permalänk | Anmäl #13 Brooke, 2011-12-14, 23:59

#9 Gunilla Madegård

Ju fler som blir hjälpa per satsad krona desto bättre, allt annat lika - oavsett kön. Det finns inget misstänkt eller dolt med detta.

Poängen är att det BORDE vara tillräckligt mycket egenvärde i att hjälpa män bara för att de behöver hjälp, utan att det gynnar kvinnor.

Poängen är också att i allt för stor utsträckning är det tvärt om (se mitt första inlägg), och att det krävs att man lyfter fram argument som att det faktiskt också gynnar kvinnor om man hjälper män med en del av deras problem. Och då kan man ju bara hjälpa männen med en del av deras problem eftersom en del inte påverkar kvinnor. Att hjälpa män med problem som innebär att kvinnor missgynnas när problemen hanteras/åtgärdas är förstås uteslutet.

Permalänk | Anmäl #16 Lisa Svensson, 2011-12-15, 00:14

#13

Det du beskriver är just exakt ett "offer-race". Att män minsann också kan vara offer, precis som alla kvinnor idag utmålas som offer.

Du skriver: "Den medicinska motsvarigheten skulle vara att vi låter alla skadade män förblöda"

Kan man bilden av offer bli starkare än så?

Det måste finnas folk som tar ansvar också. Alla i Sverige kan inte tävla om samma offerkofta.

Det fanns en liberal kvinnorörelse en gång som handlade om frihet och ta ansvar, den kan man nog med fördel börja snegla på igen.

Att vi däremot skulle försöka bygga någon form av mansrörelse med dagens genus-feminist-politik som förebild kommer bli en riktig cirkus.

Permalänk | Anmäl #18 Per Nydahl, 2011-12-15, 01:09

#18:

Det är ju du som skriker om att vi bör låta männen förblöda. Du menar alltså att det är vettigt?

Ponera att vi skulle faktiskt göra det. Vi skulle låta män förblöda om de kom skadade till sjukhusen. Kvinnor, däremot, de skulle få behandling som vanligt.

Med ditt resonemang skulle vi nu få mer effektiva, mäktigare och kraftfullare män eftersom "slöddret" (mitt ordval) skulle sorteras bort i sjukvården. Är det inte win/win så säg? Överlever en man så är han stark och bra, dör han av brist på behandling så är han ju uppenbart svag och en mindre belastning för samhället.

För självklart så är det ju så att de som får vård och behandling INTE KAN TA ANSVAR OCH INITIATIV. Det faktum att de får hjälp med sina problem innebär att de är svaga idioter som inte kan tillföra världen ett skit!

Jag noterar också speciellt hur extrema former av misogyni manifesterar sig i vad som närmast liknar misandri.

Permalänk | Anmäl #19 Brooke, 2011-12-15, 01:34

Tack och lov har den heliga skyddsmantel som i början av 2000-talet omfamnade invandringspolitiken och som senare också fram till "idag" omfamnat feministerna och genusivrarna tagits av!

Äntligen! Hjernvask i Norge och radikalfeminister på dekis, väldigt tillfredsställande att vårt samhälle är på rätt spår igen, som det brukar bli tillslut, efter år av åsiktsförtryck och kritikförbud mot dessa dogmer!

Permalänk | Anmäl #22 Mikael, 2011-12-15, 11:24

#killgruppen är bra för att: Oflexibla svåruppnådda könsroller är en del av den könsmaktsordning där män är priviligierade. Men bara för att män som grupp är priviligierade så betyder det inte att det inte finns problem i att leva upp till rollen "MAN".

Jag tycker Lisen Knafve gör det lätt för sig i artikeln genom att beskriva enstaka problemområden, och argumentera för att typ "det är minsann lika synd om män". Jämställdhet/feminism är ingen kvinnofråga. Det är en fråga om att alla ska få vara det de själva vill vara, oberoende av stelbent könsroller. #Killgruppen är ett bra initiativ, för där finns det möjlighet för killar att beskriva vad som kan vara svårt i att vara kille. Oftast förutsätts ens identitet som kille vara orubblig, den förväntas vara en del av ens inre väsen. Men "killen" är lika mycket en konstruktionen som "tjejen" "mannen" "tanten" m.fl...

Permalänk | Anmäl #23 Kristoffer Berglund, 2011-12-21, 02:24