Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Friskolorna

Mats Fält om Friskolorna

Friskolekritikernas jämförelser med andra länder ofta skeva

När friskolekritikerna jämför Sverige med Danmark och Finland blir resultatet ofta skevt. Hur många vet exempelvis att danska friskolor tvingas att ta ut avgifter? Först med insikt om andra länders system kan vi lära oss av de finska framgångarna och förbudet mot vinst i Danmarkr, skriver Mats Fält, fd skolkommunalråd i Tyresö.


Om författaren

Författare till Timbrorapporten "Valfrihetens gränser - friskolors villkor i Danmark, Finland och Nederländerna". Fd skolkommunalråd i Tyresö.

I andra avsnittet av UR:s serie "Världens bästa skitskola" var vinstfrågan ett återkommande tema. Programledaren konstaterade att Sverige är tämligen unikt vad gäller skolföretags möjlighet att ta ut vinster. Danmark var ett exempel på länder där detta är förbjudet.

När man jämför länders skolsystem är de viktigt att få med hela bilden. Det blir fel när man som Ann-Mari Lindgren på Arbetarrörelsens Tankesmedja skriver om Danmark och glömmer avgifterna. Även när det gäller Finland - landet med "världens bästa skola" och få friskolor - är det viktigt att se helheten.

I Danmark går 13 procent av eleverna i grundskolan - ungefär 100 000 elever - i dag i en fristående skola. Antalet friskolor på grundskolenivå är 530. I Danmark är avgifter ett krav och vinster förbjudna inom friskolesektorn. I jämförelse med Sverige har lagstiftningen alltså motsatta utgångspunkter.

Statens bidrag kommer 2014 att vara 71 procent av kostnaden för en elev i grundskolan. Föräldrarnas avgifter måste enligt lag - tillsammans med till exempel donationer - utgöra minst 1/8 av verksamhetens inkomster. De flesta skolor tar ut betydligt högre avgifter. 95 procent av föräldrarna betalar skolavgift. Kostnaden varierar mellan 900 och 1600 kronor per månad.

Avgifterna gör det självklart svårt för många danska familjer att sätta sina barn i friskolor. Elevsammansättningen avviker också något från den i kommunala skolor. Kravet på avgifter kombinerat med vinstförbud begränsar också möjligheterna för nya aktörer att starta danska friskolor.

Bilden av Finland som landet utan friskolor stämmer inte riktigt med verkligheten. Finland har betydligt mer utrymme för olika driftsformer än många tror. För den finländska eliten - ännu mer koncentrerad till Helsingfors än den svenska är till Stockholm - finns det en betydande valfrihet mellan kommunala finska, kommunala svenska och privata skolor. På gymnasienivå råder fritt val i hela landet. För en akademiker i Helsingfors är valfriheten minst lika stor som för kollegan i Stockholm.

Totalt finns det ett 80-tal friskolor - koncentrerade till storstäderna. I Helsingfors finns 14 friskolor med totalt drygt 9 000 elever. Friskolornas andel av eleverna på finskspråkiga högstadieskolor i Helsingfors var 37 procent år 2009. På gymnasienivå var andelen 35 procent. Till det kommer ett komplett svenskspråkigt skolsystem - öppet för även finsktalande elever.

En betydande del av den praktiska delen av gymnasieskolan drivs av yrkesföreningar eller stiftelser. I huvudstadsområdet drivs en stor del av yrkesskolorna av ett kommunförbund som bildats av Helsingfors stad, grannkommuner, regionen och privata intressenter.

På högskolenivå drivs två universitet, Aaaltouniversitetet i Helsingfors och Tammerfors Tekniska universitet, i stiftelseform. Även de övriga "klassiska" universiteten har numera en betydligt friare ställning i relation till staten.

Många friskolor har samarbetsavtal med sina värdkommuner. De tar emot elever på samma villkor som kommunala skolor. Alla elever i Helsingfors har rätt att välja skola men de har också rätt till en plats i sin närmaste skola - även om det är en friskola med samarbetsavtal. I Helsingfors har den kommunala enhetsskolan inget monopol på marknaden - snarare tvärtom.

På gymnasienivå har finländska elever rätt att välja skola i hela landet. Här har Finland länge haft större valfrihet än Sverige.

Det svenska grundskolesystemet i Finland omfattade år 2009 274 skolor med 33 500 elever. I de flesta kommuner utgör det ett alternativ som väljs av ett antal finska familjer. Friskolorna är koncentrerade till de stora städerna - de svenska skolorna finns i hela landet.

Blott Sverige svensk skola har, men innan det dras för stora växlar på andra länder krävs det insikt om hur det faktiskt ser ut. Först då kan vi lära oss av de finska framgångarna, förbudet mot vinst i Danmark och hantera diskussionen om motstånd mot friskolor.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41593

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jo, det är rätt, men vi vet om de förhållandena. Privatisera friskolorna och lägg våra gemensamma resurser på den gemensamma skolan. Avskaffa friskoleexperimentet.
Vi har gått från världens bästa skola(s) via €uropas(Betrice Ask) bästa till världens bästa skitskola(Jan Björklund), DET RÄCKER NU!!!

Permalänk | Anmäl #1 inge nordgren, 2011-12-14, 07:02

Vi får inte förglömma att man inte ska lägga all förtroende hos politikerna. Nu handlar det mer om att skapa ett fungerande skolsystem för barnens framtid och då måste det diskuteras mer OM eleverna med eleverna och lärarna själva. Man ska inte endast utgå från politiska ideal. Vi lär oss inte kunskap för livet i dagsläget utan det är snarare minneskunskaper vi tar till oss. Systemet är i nöd för en förändring nu vi har ont om tid.

Permalänk | Anmäl #2 Fredsförespråkaren, 2011-12-20, 00:43


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Stora risker med MP:s energipolitik
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.