Skolavslutningar i kyrkan innebär obligatorisk religion

Ja de "kristofoba" avslöjade sig rejält i senaste tv-programmet Debatt.
Ynkliga argument med beröringsskräck är vad som förfäktas.
Vad dessa förordar istället är så patetiskt dumt.

De "kristofoba börjar bli lite väl högljudda & ta plats på andras bekostnad faktiskt.
Deras historielöshet & krav kan enbart likställas med totalitära staters upprätthållande av deviser som att det är "opium förfolket" & därför ska beröringsskräcken upprätthållas.

Historielösheten påvisas även av ovanstående artikel.
Luciafirande har egentligen inget med kyrka & kristendom att göra.
Möjligtvis är det ett lokalt minnesfenomen av en påstådd martyr - men knappast någon beröringspunkt för den protestantiska kyrkan som de flesta kristna samfund i Sverige har sitt ursprung från.
Däremot innehåller kyrkoåret & den kristna traditionen, så mycket mer av värde för den som vill ta åt sig av den svenska historien.

Skolavslutning i kyrkan strider mot Europakonventionen och Sveriges grundlagar.

Debatten gäller principfrågan om rätten till frihet från religion och kommunens ansvar för att skydda enskilda elever i den obligatoriska grundskolan mot otillbörlig och ensidig religiös påverkan av trossamfundet Svenska kyrkan.

Skolinspektionen motiverar i sina beslut kritik mot skolavslutning i kyrkan med hänvisning till regeringsformen och Europakonventionen.

Regeringsformen 2 kap. 2 § stadgar att ingen av det allmänna får tvingas att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i religiös sammankomst eller meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning för livsåskådning.

Regeringsformen 2 kap. 19 § stadgar att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden genom Europakonventionen.

Europakonventionen artikel 9, Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, skyddar rätten för var och en att avstå från religion.

Religionsfrihet i regeringsformen 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter är ett begrepp med två helt motsatta betydelser. När konflikt uppstår vid rättstillämpningen av normen om religionsfrihet har artikel 9 i Europakonventionen företräde före 2 kap. i regeringsformen. Detta innebär att regeringsformen 2 kap. 2 §, frihet från religion, har företräde före 2 kap. 1 §, frihet till religion.

I grundskolan ingår skolavslutningen som en obligatorisk del av undervisningen. Religiösa inslag för eleverna vid avlutningen strider följaktligen både mot artikel 9 i Europakonventionen och 2 kap. 2 § i regeringsformen.

Om rektor och lärare inbjuder till skolavslutning i en kyrkolokal agerar de ombud för trossamfundet Svenska kyrkan och sviker därmed föräldrarnas förtroende för skolan. Lojalitetskonflikter uppstår för elever och föräldrar som tvingas värna sin religionsfria/religiösa integritet.

Elever och föräldrar står i beroendeförhållande gentemot skolans lärare och rektor. Detta gör att föräldrarna kan dra sig för att begära befrielse för sina barn från otillbörliga religiösa moment i undervisningen och skolavslutningen.

Enligt den nya skollagen 2010:800, 7 kap. 19 §, är reglerna om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen väsentligt mer restriktiva än i den tidigare skollagen. För att betona att befrielse endast ska komma i fråga i undantagsfall, ska befrielse bara kunna medges när det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.

En principiellt viktig dom i Europadomstolen bör vara vägledande för Skolinspektionen i Sverige.

Europakonventionen protokoll nr 1, artikel 2, Rätt till undervisning, skyddar föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan undervisning och undervisning, som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

Föräldrars rätt enligt Europakonventionen har avgjorts i en principiellt viktig dom, Folgerø m.fl. mot Norge, den 29 juni 2007 i Grand Chamber vid Europadomstolen.

Domskäl:
I den grundskola i Norge där föräldrar tvingades begära befrielse för sina barn från vissa religiösa delar i undervisningen, fanns risk för otillbörliga avslöjanden om föräldrarnas livsåskådning och privatliv för skolmyndigheterna.

Domslut:
Domstolen fann att det hade skett en kränkning av artikel 2 i protokoll nr 1 i Europakonventionen.

Skolverket publicerade förra veckan en juridisk vägledning med titeln: /Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal/

Skollagens definition av begreppen utbildning och undervisning

Citat:
/Bestämmelserna i skollagen om när det får förekomma konfessionella inslag i förskolan och skolan knyts till begreppen utbildning och undervisning. För att kunna avgöra när och på vilket sätt en förskola eller skola kan besöka en kyrka eller annan religiös lokal måste man således skilja på vad i förskolans eller skolans verksamhet som utgör undervisning respektive utbildning./

/I 1 kap. 3 § skollagen definieras begreppen./

/Utbildning definieras som ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål”./

/Undervisning definieras som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”./

/Syftet och innehållet i en avslutning torde vara sådant att skollagens definition av begreppet undervisning inte är uppfyllt. Avslutningar räknas därför som en del av utbildningen, men är inte en del i undervisningen. Även en samling med anledning av en högtid måste räknas som en del av utbildningen, men inte som en del i undervisningen./

Skolplikt och befrielse från att delta i vissa fall

/I 7 kap. 17 § skollagen anges att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli./

/Enligt 7 kap. 19 § första stycket skollagen får eleven på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår./

Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka

/Skolavslutning är en del av utbildningen men inte en del i undervisningen. Det innebär att de offentliga skolor och de fristående skolor som inte har en konfessionell inriktning ska vara icke-konfessionella, dvs. det får inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse./

/Skolavslutningen är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Avslutningen ramar in och avslutar terminens gemensamma arbete och är en angelägenhet för alla skolans elever och hela dess personal. Om en skola överväger att hålla en skolavslutning i kyrkan bör lämpligheten i detta noga övervägas utifrån det tänkta innehållet. Det är viktigt att rektorn behåller kontrollen över avslutningens utformning om den hålls i kyrkan. Rektorn har ansvaret för att skollagens bestämmelser följs och måste därför i sina kontakter med kyrkan tydliggöra vad som får förekomma eller inte./

/Regleringen i skollagen om befrielse att delta i vissa obligatoriska inslag är kopplad till undervisningen och inte till utbildningen. Eftersom skolavslutning inte är en del i undervisningen kan denna bestämmelse inte användas av en elev för att bli befriad från att delta i en skolavslutning i kyrkan./

Källa:
Juridisk vägledning
Skolverket, 2011-12-08

FORTS.
Skolverkets juridiska vägledning med titeln: /Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal/.

Skolavslutningar eller samlingar kopplade till religiösa högtider får ha konfessionella inslag vid en fristående skola med konfessionell inriktning

/Fristående skolor med en konfessionell inriktning får ha konfessionella inslag i den del av utbildningen som inte är undervisning. I propositionen om en ny skollag anges att det i en skola med konfessionell inriktning finns utrymme för andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning liksom att det finns religiösa symboler eller dylikt i inredningen. Detta gäller dock endast inom den delen av utbildningen som inte är undervisning./

/Det innebär bland annat att en sådan skola får ha en skolavslutning eller en samling i anslutning till en religiös högtid som har konfessionella inslag eftersom dessa verksamheter inte är delar i undervisningen./

/Deltagandet i de konfessionella inslagen ska dock vara frivilliga för den enskilde eleven även om eleven valt att gå på den aktuella skolan. För att eleven och dennes vårdnadshavare ska kunna avgöra om eleven ska delta vid till exempel skolavslutningen är det viktigt att skolan på förhand informerar om formerna för avslutningen, så att det finns en möjlighet att avstå från att delta i hela avslutningen eller vissa enskilda inslag./

/I propositionen anges att man i en förskola med konfessionell inriktning kan ha bordsbön, högläsning av religiösa berättelser och kyrkobesök./

Källa:
Juridisk vägledning
Skolverket, 2011-12-08

Får jag fråga om artikelförfattaren inte själv läst religion? För vi som läst religion vet om att muslimer kallar oss sedan Muhammeds tid för Bokens folk. Vi delar det vi kallar Gamla Testamentet, vilket i och för sig även judar gör. Men utöver det, så räknas Jesus som en av profeterna, om än inte som Guds son som vi kristna ser honom.

Jag har både som lärare, som förälder som känt min dotters skolkamrater och som granne känt många muslimer. Aldrig någonsin har jag hört en enda av dem mot att ha en skolavslutning i svensk kyrka. Jag vet att man i vissa svenska kyrkor har haft samgudstjänster. Så inte ens om det skulle vara religiösa inslag i skolavslutning behöver det utgöra ett problem.

De enda jag stött på som inte vill ha skolavslutning i kyrkan av religiösa skäl är medlemmar tillhöriga en mindre frikyrka som förbjuder sina medlemmar att dricka kaffe och te heller, samt svenskar som inte själva är troende utan mot all religion.

Hela artikeln verkar för mig vara skriven utan källkritisk analys av det som skrevs.

Inger, jag hoppas att det framgår i texten att jag för min egen talan, inte att jag gör anspråk på att föra muslimernas talan. Artikelförfattaren har läst religion, och betraktar sig som påläst. Att Jesus är en profet i islam, är en fråga helt skild från det jag vill göra gällande: Du kan gå i kyrkan med dina barn på din egen tid.