Skolan

Patrik Engellau om Skolan

Stoppa inte friskolornas vinster

Publicerad: 2011-12-11 14:12, Uppdaterad: 2011-12-23 11:12

Det är kris i skolan. För det första visar internationella undersökningar att svenska skolungdomar får allt sämre kunskaper och att åtskilliga länder gått förbi oss i mätningarna. För det andra rapporteras att privata företag som äger skolor kunnat göra stora vinster och dela ut mycket pengar till ägarna. Men finns det något orsaksamband?, frågar Patrik Engellau, som införde skolpengssystemet i Vaxholm för snart tjugo år sedan.

4 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag införde skolpengssystemet i pionjärkommunen Vaxholm för snart tjugo år sedan.

Visserligen kan resultaten vara dåliga även i kommunala skolor, men vinstintresset i kombination med det fria skolvalet kan tänkas göra ont värre. När elever och föräldrar väljer skola tar de naturligtvis hänsyn till många faktorer, men två av de viktigaste är rimligen utbildningens kvalitet och skolans betygssättning.

Det behöver inte föreligga någon direkt koppling mellan å ena sidan undervisningskvalitet och kunskaper och å den andra betyg; det kan till och tänkas att en skola kompenserar eleverna för bristande kvalitet genom att i stället ge dem höga betyg (vilket eleven kan tycka vara ett attraktivt alternativ eftersom det betyder höga betyg utan ansträngning). Vi vet att betygsinflation förekommer.

Det är billigare för en skola att ge höga betyg än att ge god undervisning som ger goda kunskaper. Man kunde förmoda att vinstintresset ger friskolor ett särskilt incitament att satsa på höga betyg i stället för kvalitet och kunskap.

Kan man i så fall hävda att det vore klokt att begränsa de privata skolornas möjligheter att göra vinst och dela ut pengar? Många drar den slutsatsen, men det skulle inte förbättra situationen. Grundproblemet är inte vinstintresset. Grundproblemet är att den tidigare fasta kopplingen mellan kunskaper och betyg numera är upplöst, och det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det är orsakerna till detta man måste identifiera och åtgärda.

En lite förvånande observation är att staten inte har något bra system för att kontrollera att alla skolor ger samma betyg för samma kunskaper. Man skulle ha kunnat vänta sig att en nation som var först i världen med att inrätta en obligatorisk och offentligt finansierad skola också tänkt på att kontrollera kvaliteten. Staten har ändå haft 170 år på sig att hantera detta sedan folkskolan inrättades.

Men det som kan se ut som en underlåtenhet har sin naturliga förklaring. Det behövdes tidigare inget centraliserat kontrollsystem eftersom lärarkåren hade sina egna normer och därtill auktoriteten att upprätthålla och värna om kårens och betygens integritet. Att vara lärare var tidigare att utöva ett "kall". Det betyder att lärarna inte bara verkade för sin egen skull och i den enskilda elevens intresse, utan också i nationens och kollektivets. Även om den enskilda eleven kan ha något att vinna på betygsinflation är detta en styggelse för nationen och kollektivet. För en gammaldags lärare skulle det ha varit ett svek mot hela hennes kår att fuska med betygen. Äldre lärare vittnar om att de vid betygssättningen hellre tog till lite i underkant än att riskera att sätta för högt betyg. Betygsdeflation var mer sannolikt än betygsinflation.

Här ligger problemets kärna. Lärarna har numera förlorat sin auktoritet och självsäkra kåranda. Kåren har förlorat den makt och enighet som känslan av att tillhöra ett kall medförde. Även om många lärare sprattlar emot har kåren som helhet inte längre något att sätta emot losskopplingen mellan kunskap och betyg.

Hur man skulle kunna återskapa lärarkårens auktoritet är det ingen som vet. Även om man visste det skulle operationen ta lång tid. Men problemet med losskopplingen måste lösas på kort sikt. Det finns ingen annan lösning än att staten inrättar ett centralt system för kunskapsprövning som ger tydliga besked om vilka kunskaper som krävs för varje betygsnivå.

Denna lösning är inte idealisk. Den kommer ofelbart att leda till att undervisningen ensidigt kommer att inriktas mot de centrala proven. Om man bara fokuserar på kunskaper som kan räknas och mätas är risken stor är att undervisningen glömmer bort sådana omistliga saker som lärandets glädje och elevens personlig mognad och förmåga att själv utveckla sitt tänkande, alltså sådant som skickliga pedagoger alltid satt i centrum för sin undervisning vid sidan av de rena faktakunskaperna. Men även om denna lösning inte är lika bra som den som åstadkoms av gamla tiders självsäkra lärarkår är den bättre än dagens tillstånd med oreglerad betygssättning.

I varje fall kommer man ingenstans med att reglera friskolornas vinster och utdelning.

Patrik Engellau (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41560

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Käre Patrik, det finns två problem. Det ena är skolans kris. Jag hänvisar gärna till min egen artikel om detta, där jag pekar på vikten av grundläggande läroprocesser, vilket också som du skriver kräver tydlighet med målen för inlärning.

Se http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/09/vi-har-en-curlingskola

Det andra är vinsten. Vinsten ÄR problemet för skattebetalaren. Att pengar går till något annat än det jag vill att skattemedlen ska åstadkomma är skadligt för skattemoralen. Jag vill att alla mina pengar ska gå till eleven. Att föra in ytterligare ett värde i skolan, att generera vinst till ägaren, medför inget annat än att de pedagogiska målsättningarna fördunklas. Pengar är ett kraftigt styrmedel och vinstkrav tenderar att prioriteras. Detta är skadligt för en verksamhet som inte producerar säljbara mervärden utan tillgodoser en låst marknad. Så gör man en curlingskola.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Brynge, 2011-12-11, 19:41

Problemet med vinstmaximerande skolor är att lockbetet till kunderna kunderna/eleverna utgörs av en laptop och höga betyg för liten ansträngning i stället för lärartimmar och en gedigen utbildning. Angående skolans haveri i Sverige, det märkligaste är att skolorna i ett system där betygen i ett internationellt perspektiv har extremt stor betydelse för antagning till högre utbildning i princip fritt får sätta vilka betyg de vill. Mitt första förslag till skolpolitisk åtgärd är därför att separera myndighetsutövning/betygssättning från de kommersiella skolorna. Dessutom skulle det förvåna mig om skattebetalarna anser att deras pengar inte skall användas till vad som avses.

Permalänk | Anmäl #2 Erik S, 2011-12-12, 10:42

Käre Anders,

Jag håller med om att vinsten i skolan kan vara ett problem. Men problemet - höga betyg i stället för bra undervisning som ger goda kunskaper - uppstår bara om det är möjligt för skolan att ge glädjebetyg. Om betygen i stället avspeglar de verkliga kunskaperna gör det inget om vinsterna är höga trots att eleverna får fullgod utbildning. Tvärtom är detta en användbar signal till ansvariga politiker om att det faktiskt går att åstadkomma bra undervisning till lägre kostnad än vad politikerna trott. När andra skolor lärt sig av den framgångs- och vinstrika skolan kan kommunen sänka skolpengen. Konkurrens är bra även för skolan bara det inte handlar om att konkurrera med uppblåsta betyg.

Permalänk | Anmäl #3 Patrik Engellau, 2011-12-13, 15:23

Så är det när ideologi går före pragmatism. Harvardprofessorn John D Donahue har forskat på det här området och är kritisk till naiviteten inom det offentliga till olika välfärdslösningar inom privat regi. Bolagsformer med vinstmaximering har ett strukturellt bekymmer vid olika behovskonflikter. Vinst är det primära målet dock så finns det oändliga behov inom vård, skola och omsorg. Att spara in på böcker, lärare, specialpedagoger och lägga över mer ansvar på elever är ett utdömt recept i många forskarrapporter.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Incidentberedskapen

Politik och PR

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Skolan

Stoppa inte friskolornas vinster

Om författaren

Länka till Blogg

Skolan

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar