Vi hjälper barn med stöd från näringslivet

I onsdagens Kvällsöppet i TV4 debatterades och kritiserades det nya betygssystemet, med skalan A-F, som nu införs i våra grundskolor. Reformen sägs ha genomförts för snabbt, med förvirrande riktlinjer för både lärare och elever. Syftet, att ge rättvisare betyg, blir svårt att uppnå om kriterierna för betygen är otydliga. Författaren Katerina Janouch undrade upprört om det är meningen att hennes barn, som går i skolan nu, ska betala för att man behöver arbeta in ett nytt system.

Med den frågan sätter hon fingret på något som är grunden till stor frustration för både elever, föräldrar och lärare i dag, nämligen att dagens elever offras på skolpolitikens altare. Men då handlar det om problem långt större än ett krångligt betygsystem. I dag finns det till exempel högstadieskolor där upp till 60 % av eleverna inte tar sig vidare till gymnasiets nationella program. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden får sämre resultat än andra år efter år. Vi upprörs och kräver mer resurser, fler lärare med högre utbildning och status. Men sen då? Politikerna lovar bättring och medierna rapporterar om fortsatta problem. Allt medan de elever som går i skolan just nu drabbas av de brister som vi tar väldigt lång tid på oss att lösa.

Att förändringar tar tid vet vi. Förslag ska behandlas, beslutas om och implementeras. Men en politisk åtgärd kan vara hur bra som helst, om den tar åratal att införa hinner tusentals ungdomar lämna grundskolan utan den hjälp de behöver. En elev som hamnar efter i skolan får kämpa i motvind i många år för att komma vidare. Går det alltför långt är risken att framtiden stavas arbetslöshet och utanförskap.

Men det finns faktiskt konkreta åtgärder, som går att genomföra nu, och som gör skillnad för elever som går i skolan idag.

Stiftelsen Läxhjälpen är en privat stiftelse som främst finansieras genom sponsring från företag. Tack vare dessa bidrag, från bland annat bostadsbolag, kan vi jobba för att hjälpa så många elever som möjligt att klara skolan och komma vidare till gymnasiet. Genom att erbjuda kostnadsfri och regelbunden läxhjälp till högstadieelever i de områden där resultaten är som lägst kan vi göra skillnad här och nu. Ingen elev ska behöva "offras" för att man i just deras skola inte har resurser att ge dem den extra hjälp som de behöver.

Vi behöver inte jobba utifrån politikernas tidsschema. Vårt koncept, att anställa engagerade högskolestudenter som läxhjälpare och låta näringslivet stå för notan, ger oss en unik chans att vara en resurs som skolan annars inte har råd med. Som läxhjälpsaktör skiljer vi oss från andra eftersom vi har betalda läxhjälpare som arbetar med samma elever varje vecka, men hjälpen är gratis för eleverna. Eleverna skriver kontrakt och studieplan med sina läxhjälpare, något som både är uppskattat och ger resultat i form av höjda betyg. Förra läsåret höjde sig eleverna i snitt i 5 ämnen/elev.

Att få regelbunden läxhjälp av högskolestudenter innebär inte bara extra studiehjälp, det ger också en unik chans att lära känna en ung vuxen som kan ställa krav, motivera, lyssna och berätta om hur det är att plugga vidare på universitetet. För en elev som tidigare inte vågat hoppas på att komma in på gymnasiet är det guld värt.

Alla elever har inte studievana föräldrar som kan hjälpa, eller ens en plats att läsa läxan på, men de allra flesta elever vill verkligen lyckas med sina studier. Det ser vi hos eleverna som får hjälp av oss, och hos dem som vi ännu inte kan hjälpa.

I ett perfekt samhälle fyller skolan det behov av extra hjälp och personliga engagemang från en vuxen som långt ifrån alla elever får hemma. Där är skolan en plats där man vill och kan stanna kvar på kvällen och läsa läxor med stöd av lärare, eller varför inte inhyrda studenter. Vi är inte där ännu, men målet för oss alla måste vara att genom skolan ge varje elev en ärlig chans att nå sin potential och följa sina drömmar, oavsett var man bor eller var man kommer ifrån.

Ett sätt att komma dit är genom nya former av samarbeten, som det som redan nu finns mellan Stiftelsen Läxhjälpen, näringsliv och skola. Ett annat är att fatta politiska beslut som ser till att resurserna hamnar där de verkligen behövs, och det snabbt. Gör vi inte det spelar det ingen roll om underkänt heter IG eller F.

Emelie Risberg Hellström, Maria Arneng, Anusche Abar (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41522

1 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hej Alf,

vad tråkigt att du tycker så, men roligt att du står för artikelns första kommentar. Det ger mig chansen att förtydliga några saker.

1. Våra läxhjälpare får 120 kr/timmen (inkl. semesterersättning) för sitt jobb, och jag tror att få skulle kalla det för ett lågavlönat extrajobb för en student. Jag har själv jobbat som läxhjälpare och det är världen bästa och mest givande jobb, som man gärna skulle göra gratis. Men studenter har ju liksom alla andra begränsad ekonomi, och när läxhjälpen blir ett ordentligt jobb blir det tydligt för både elev och läxhjälpare att de timmarna man ses är viktiga. Läxhjälparen blir ett konstant stöd och en ung vuxen förebild som ställer krav och uppmuntrar.

2. Våra partners är företag som vill stödja en insats som, tyvärr, ännu inte finns i alla skolor, nämligen läxhjälp under ordnade former där eleverna får extra stöd och motivation. Många av våra partners är till exempel bostadsbolag som vill satsa på det område där de har sina bestånd. Deras "vinst" blir att fler barn i skolan i deras område får godkända betyg, och alla positiva följder som det får.

3. Stiftelsen Läxhjälpen är icke-vinstdrivande. Vårt mål är att ge mer läxhjälp till fler elever som behöver det. I framtiden hoppas vi att vi inte behövs, men tills dess vill vi göra allt vi kan för att minska antalet elever som inte klarar skolan. Vi tar emot stöd från företag, andra stiftelser, fonder, kommunala bolag. Den dagen kommunerna kan stödja oss, eller ser till att ordna sin egen läxhjälp, är vi de första att jubla.

Du avgör själv vad du tycker om detta. Jag ser själv ingen motsättning mellan att vara vänster eller höger, vara för eller emot privatskolor osv, och att stödja en vettig insats för de ungdomar som går i skolan idag och behöver extra hjälp.

Mvh,
Emelie Risberg Hellström
Stiftelsen Läxhjälpen

Permalänk | Anmäl #2 Emelie Risberg Hellström, Maria Arneng, Anusche Abar, 2011-12-13, 11:55

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.