Publicerad: 2011-12-12 11:12, Uppdaterad: 2012-05-15 14:05
Läkemedelsverket har anmält ett företag för att de skickat ut ett pressmeddelande som de menar kan uppfattas som reklam. Om vi journalister inte ska få ta del av och rapportera om nya behandlingar, utan att bifoga hela det digra utredningsmaterial som finns tillgängligt, kommer patienternas spirande makt att ryckas undan innan den ens fått fäste.
Hanna Brodda är vetenskapsjournalist och driver Dina mediciner, en sajt med journalistik och möjlighet att utbyta erfarenheter om läkemedel och medicinska behandlingar.
Det är förbjudet att göra reklam för receptbelagda läkemedel i Sverige. Att komma ens i närheten är förbjudet. Nu menar Läkemedelsverket att företaget Boehringer Ingelheim har gått över gränsen med ett pressmeddelande de skickade ut i maj.
Om de fälls innebär det att företagens information i fortsättningen ska granskas och censueras av myndigheten innan de får gå ut till journalister.
För mig som har startat Dina mediciner känns allt det här så sorgligt. Jag vill att människor ska få veta mer, kunna hänga med själva i de nyheter som forskas fram och få kontroll över sina egna behandlingar. När inte pressinformationen till oss journalister får vara snabb och enkel blir det ännu omöjligare för oss att sprida nyheterna. Risken för att patienter skulle rusa iväg och knapra blodförtunnande för att det framstår smaskigt ser jag som nästan obefintlig. Risken att de aldrig får veta att det kommit en ny och förbättrad behandling är mycket större.
Det är svårt för läkare att hinna hänga med och följa forskning och lanseringar av nya läkemedel. Det är svårt för patienterna också, även om de allt oftare är mer uppdaterade än vårdpersonalen. Om vi journalister inte kan få information om nya läkemedel kommer det att drabba alla de patienterna som vill följa nyhetsförmedlingen och ta kontroll över sin egen behandling.
Anmälan gäller ett pressmeddelande om Pradaxa som lanseras som ett alternativ till blodförtunnaren Waran. Det kostar ungefär en miljard kronor att framställa, utveckla, testa, dokumentera och få de nya läkemedlen godkända. Nya läkemedel blir därför dyrare än gamla och ska de nya läkemedlen nå de sjuka måste de subventioneras av myndigheten TLV. I detta pressmeddelande skrev företaget att de sökt om subvention för preparatet.
Läkemedelsverkets granskare bedömer pressmeddelandet som reklam eftersom det står varför det är bra, men inget om biverkningarna (som finns på Fass och det vet alla journalister).
När jag ringer upp ansvarige Ragnhild Johnsson på Läkemedelsverket berättar hon att de från och med nu inte kommer att göra någon skillnad på företagens information till allmänhet eller de pressmeddelanden som går till journalister. Även massmedia ska i fortsättningen granskas, menar hon, och om en journalist skriver en artikel utan att nämna eventuella risker eller biverkningar med läkemedlet ska även journalisten kunna bli fälld för läkemedelsreklam, även när det gäller traditionell objektiv osponsrad journalistik, säger Ragnhild Johnsson, utredare på Läkemedelsverket.
- Ja, det är klart, det handlar ju om människors hälsa. Det ser vi inte som någon begränsning i yttrandefriheten, vi vill bara skydda konsumenten mot ovederhäftg marknadsföring. Där ser vi ingen skillnad på allmänhet och journalister, säger hon.
Att journalister och allmänhet nu klumpas ihop är nytt för bolagen. Journalister har en ansvarig utgivare med skyldigheter, men också ett starkt skydd enligt lagen om yttrandefrihet som är en grundlag. Alla läkemedelsbolags hemsidor har tre olika sorters information. En till vårdpersonal, en annan till media och en tredje starkt censuerad textmassa till allmänheten där alla produktnamn är borttvättade. Det här kanske inte har varit korrekt, förklarar Johnsson.
Företaget Boehringer Ingelheim med stöd av Läkemedelsindustriföreningen, LIF, har överklagat Läkemedelsverkets beslut till Förvaltningsrätten.
Om vi är överens om att kunskap och information är bra, att det förbättrar samtalet mellan läkare och patient och kanske till och med är en förutsättning för att patienterna ska ta sin medicin enligt anvisning, då måste vi jobba tillsammans.
Döm själv: Här hittar du pressmeddelandet längst ned i blogginlägget.

Vilks förskönar Pamela Gellers muslimhat

GW och Täppas vill se blodigt avslut på min yttrandefrihet

Yttrandefriheten står inför ständigt ifrågasättande

Fallet Janne Gunnarsson visar att åsiktsfriheten är hotad


Ateister är exkluderade i den svenska samhällsdebatten

Moderat: Så vill mitt parti censurera media i Täby

Geert Wilders är dagens hjälte

Islamofober som Wilders bemöts bäst i fri debatt

Kritik av Manifest för samvetsfrihet

Är kritisera en religion lika med vara fobisk?
Håller Sverige på att finlandiseras?


De "politiskt korrekta" hotar yttrandefriheten

Försvara förintelseförnekares rätt att försvara sig själva
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag håller med Hanna. Det är oerhört viktigt att kraftfullt reagera mot Läkemedelsverkets tolkning (misstolkning?) av EU:s regler. Att reglerna bara nämner två kategorier - allmänhet och förskrivare -och att journalister då definitionsmässigt kommer att tillhöra de förstnämnda är olyckligt men svårt att angripa. Att hävda att vi i medierna bör ha tillgång till information från företagen (vare sig det kallas reklam eller information), som allmänheten inte får ta del av. blir svårt att försvara (skulle vi journalister vara helt immuna mot påverkan, medan resten av allmänheten är godtrogna och måste skyddas, nej, det resonemanget går inte att försvara, även om jag tycker EU här går för långt). Förbudet mot direktreklam av receptbelagda läkemedel är för övrigt något som måste försvaras. Spåren från USA och Nya Zeeland, där det är tillåtet, förskräcker. Men där det verkligen blir oacceptabelt - och farligt - är naturligtvis när verket, som tydligen skedde i Medierna i P1 och som Hanna Brodda nu vitsordar igen - kan tänka sig att ingripa mot mediernas redaktionella innehåll. Vi får hoppas att detta är ett okunnigt missförstånd från verkets jurister och ledning, i annat fall hoppas jag att många fler förenas i en kraftfull protest och en förklaring för Läkemedelsverket av vad gränserna för tryck- och yttrandefrihet består i. Jag har idag skrivit till Läkemedelsverket och bett om en förklaring på den här punkten.
Sedan är det iofs en poäng att mycket att läkemedelsjournalistiken lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller bland annat en balanserad redovisning av medlens för- och nackdelar. Men ska vi försöka att påverka detta i positiv riktning finns det legitima sätt. Nättjänsten Media Doctor, som granskar och betygsätter mediernas hälsonyheter (inkl läkemedelsdito) utifrån validerade kriterier finns nu i Australien (www.mediadoctor.org.au) , Kanada, Japan, Hong Kong, Tyskland och USA (som Health News Review), och en begränsad version av MD kommer att lanseras i Sverige inom kort. Syftet är att hjälpa både allmänheten, journalisterna och hälsoprofessionerna på traven. Utbildning och självreglering är acceptabla och effektiva vägar för att förbättra hälsojournalistiken, inte förbud, censur och myndighetsingripanden.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.