Duktiga lärare + höga förväntningar = bra skola

För att bedöma kvalitén i skolans arbete måste man se på förutsättningarna. En skola som har många elever med välutbildade föräldrar, som gjort ett aktivt val av skola har en mindre utmaning än en skola med många elever med lågutbildade föräldrar som kanske inte ens gjort ett aktivt val.

Utländsk bakgrund spelar också roll. Utlandsfödda elever som anlänt till Sverige och kommit in i vårt skolsystem sent och särskilt om de har föräldrar med dålig utbildning eller ingen utbildningstradition alls har svårt att nå skolans mål. Däremot är det ingen större skillnad mellan elever födda i Sverige av föräldrar som kommer från utlandet och "svenska" elever.

Vi har skillnader i betyg också mellan Järfällas skolor. Tallbohovsskolan är den skola som regelmässigt hamnar lägst i betygsrankingen i Järfälla. Det kan vara värt att hålla i minnet att mer än 30 % av eleverna är födda i utlandet. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är också låg jämfört med föräldrarna på andra skolor. Tallbohovsskolan tar också hand om nyanlända elever som kommer till oss under de senare åren i grundskolan. Det gör utmaningen ännu större.

Trots programmets ensidighet och förenkling slog man huvudet på spiken på en viktig punkt. Betydelsen av att ha höga förväntningar på eleverna.

Forskningen är entydig ifråga om vikten av att ha höga förväntningar på eleverna. Det gäller lärares förväntningar likaväl som föräldrarnas förväntningar och elevernas förväntningar på varandra.

Också i detta avseende har vissa skolor en lättare uppgift än andra, man lyckas helt enkelt få "rätt" elever. Andra skolor har ett mycket sämre utgångsläge.

Skolans uppgift är ju dock densamma oavsett olika förutsättningar - eleverna ska nå målen.

En av den lokala skolpolitikens uppgifter måste då vara att se till att fördela om resurser så att skolor som har stora utmaningar får extra resurser för att öka elevernas möjligheter att nå målen. I Järfälla har vi omfattande resursomfördelningar av det här slaget både i skola och förskola. Sedan gäller det för skolan som får mycket resurser att förvalta dem på bästa sätt, bl a genom att ställa höga förväntningar.

En sista anmärkning.

Alla jämförelser av skolor med utgångspunkt från genomsnittsbetyg står på lös sand. På senare tid har vi fått alltfler rapporter om betygsinflation och glädjebetyg. Skolinspektionen som sedan ett par år nu också kontrollrättar nationella prov rapporterar att många skolor sätter glädjebetyg också på dessa. Kritiken riktas framför allt mot skolor som sätter många höga betyg.

En av de skolor som kritiserats nyligen är Nossebro skola i Västergötland, som enligt statistiken på bara några få år gått från att ha varit en av landets sämsta skolor - mätt med utgångspunkt från genomsnittsbetyg - till att bli en av de allra bästa. I TV-programmet lyftes skolan fram som det goda exemplet - det är tydligt att programmakarna inte hunnit ta del av den senaste tidens kritik mot skolans betygsättning. Det utesluter inte att Nossebro skola gjort många förbättringar, men kanske inte varit fullt så framgångsrik som statistiken visar.

Nicki Jozsa (3 artiklar)

Anmäl