Tystnad lindrar inte övergreppen i Ryssland

Det är med viss motvilja insikten om förhållandena i Ryssland sjunker in. Kommunistdiktaturen har trots allt fallit, inte kan väl situationen i vårt grannland idag vara så illa? Efter ett samtal med Boris Nemtsov, som besökte Stockholm med anledning av lanseringen av svensköversättningen av hans och Vladimir Milovs skrift Tio år med Putin (Frivärld), är tvivlet bortblåst. För en engagerad skara journalister och åhörare berättade han om de inskränkningar i yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som utgör vardagen för miljontals ryssar.

Det är svårt att avgöra vad som är värst, så pass mycket av Nemtsovs berättelse är deprimerande. Det kanske mest påtagliga missförhållandet han vittnar om är omfattningen av korruption.

- Den ses inte som ett problem i Ryssland, korruptionen är själva systemet.

Så beskriver Nemtsov den maktstruktur som Putins parti Enade Ryssland, som i dagarna utropat sig som vinnare av Dumavalet, byggt upp. Syftet är att kunna kontrollera och manipulera statsapparaten. I ett sådant system är fullständig lojalitet den enda vägen till framgång. Som konsekvens har Putins närmaste allierade alla blivit dollarmiljardärer, och Ryssland har halkat ned till plats 146 i Transparency Internationals rakning av världskorruptionen. Platsen delades 2009 med Östtimor, Sierra Leone och Zimbabwe.

Utöver korruptionen ger vittnesmålen om inskränkningar i yttrandefrihet och mänskliga rättigheter kalla kårar. Redan i somras förbjöds Nemtsovs parti Solidaritet från att delta i dumavalet. De partier som ställde upp bestod av Putins egen handplockade opposition. Eftersom inget av dem bedömdes som trovärdig utmanare av maktpartiet tilläts de delta.

Nemtsov släpptes efter ett par timmar i arresten. Samtidigt uppgav medierna att hundratals aktivister fortfarande satt kvar i arresten.

Söndagens val framstår allt mer som någonting tragikomiskt. Boris Nemtsov småskrattade när han kommenterade det veckorna innan. Liksom han småskrattade då han berättade om hur han satt arresterad i en cell utan toalett och vatten under två veckor kring förra årsskiftet. Verkligheten är ibland för absurd för att ta på allvar.

Händelseutvecklingen kring och efter valet är emellertid allt annat än komisk. Det är svårt att skratta åt den allt mer auktoritära utvecklingen på andra sidan Östersjön, liksom det är svårt att ignorera vad som händer. USA:s utrikesminister Hillary Clinton har varit skarp i sin kritik av den ryska regeringen. Vi inväntar fortfarande den svenska regeringens reaktion.

Det är hög tid för den svenska regeringen att visa att Sverige aldrig under några omständigheter ställer sig likgiltigt mot brott mot yttrandefrihet- och mänskliga rättigheter. Kanske allra minst när de sker i fullt dagsljus en båtfärds avstånd härifrån.

Katarina Tracz (1 artiklar)

Anmäl