Din pension - i en simhall nära dig eller i tryggt förvar?

Sedan 70- och 80-talens kommunala expansion har den kommunala pensionsskulden ökat ordentligt. 2010 låg den på 216 miljarder kronor och ökar varje dag. Det är inte de kommunanställdas pensioner som riskerar att sänkas utan skatterna som kommer att behöva höjas, eller nedskärningar i den kommunala välfärden som måste göras.

Redan på 1990-talet var pensionsskulden så stor att den blev obekväm. När Sverige skulle klara konvergenskraven inför eurosamarbetet störde pensionsskulden bilden av att Sverige hade finanserna i ordning. Lagstiftningen ändrades 1997 så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behövde redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar. Istället hamnade skulden som en upplysning under rubriken ansvarsförbindelse.

Detta trots att pensionsskulden är ett avtal som förfaller till betalning precis som kommunens alla andra långfristiga skulder. Att 195 miljarder av pensionsskuldens totala 216 miljarder inte redovisas som skuld i balansräkningen är en starkt bidragande orsak till den tickande pensionsbomben. Det är den här konstruktionen där verkliga skulder redovisas som ett halvdiffust åtagande som gör att många vilseleds och inte förstår allvaret.

Som försäkringsbolag är det naturligt för oss att förutse risker. Alla kommuner och landsting bör ha en tydlig finansiell strategi för hur pensionsskulden ska hanteras. Med kraftfulla insatser de närmsta tio åren, till exempel genom att amortera av till en försäkringslösning, finns goda förutsättningar att komma till rätta med problematiken.

Den 24 november publicerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) en pensionsrapport, Kommunernas och landstingens pensionsskuld - ekonomi, hantering och redovisning. Rapporten bygger på en enkätundersökning där 82 % av kommunerna och 95 % av landstingens ekonomichefer har svarat.

I SKLs rapport kan vi läsa att 8 av 10 kommuner har diskuterat pensionsskulden i fullmäktige. Trots det så visar enkätundersökningen att:

• En tredjedel av landets kommuner saknar strategi för att hantera pensionsskulden
• En tredjedel av kommunerna har inte klarat att sätta av medel för pensionsskulden
• 6 av 10, alltså motsvarande nästan 180 av landets 290 kommuner, har inte öronmärkta pengar till pensionsskulden

Än värre är det för kommuner som har hög pensionsskuld per invånare. Här anger nästan hälften av kommunerna att de saknar en finansiell handlingsplan för pensionsskulden. Hälften av landets kommuner med hög skuld per invånare har inte heller klarat att sätta av medel för pensionsskulden. Dessutom instämmer 6 av 10 kommuner i undersökningen att pensionsskulden är "ett stort eller delvis stort och växande bekymmer"".

Ur SKL:s pensionsrapport framgår att pensionsskulden är ett problem för Sveriges kommuner. Vi är flera som har ett ansvar att lyfta den här frågan och genom ett konstruktivt samarbete kan vi komma framåt. Ett första steg är att komma överens om problembilden.

SKL menar i ett debattinlägg i GöteborgsPosten att pensionsskuldsfrågan inte hör till de större utmaningarna för kommunerna. Vi instämmer i att finansieringen av den framtida välfärden är en större fråga än pensionsskulderna, men framförallt hänger de ihop. Pensionsskuldsfrågan är till viss del en "nyckel" till den större välfärdsfrågan. Genom att amortera av på pensionsskulden i närtid, ökar möjligheterna till framtida välfärdssatsningar.

Att vi tagit ett steg framåt i den gemensamma problembeskrivningen visar SKLs undersökning då den bekräftar resultaten i Skandias rapport, Betala nu - bädda för morgondagens välfärd, som visar att en tredjedel av landets kommuner saknar en finansiell handlingsplan för pensionsskulden. Detta trots att nio av tio ekonomichefer tycker att det är viktigt med en sådan plan. Även kompetensen brister hos tjänstemännen, en fjärdedel anser sig ha låg kunskap. De menar vidare att ett för stort ansvar vilar på för få personer och fyra av tio anser att politikerna kan för lite om pensionsskuldsproblematiken.

Inte ens i kommuner som faktiskt har en finansiell handlingsplan är situationen tillfredsställande. I Skandias undersökning svarar en femtedel av kommunerna att pensionspengarna har finansierat annat än pensioner. Simhallar och sportarenor är lätt för kommuninvånare att uppskatta, men det är många glädjerop som snabbt skulle tystna om de visste att pensionspengarna är finansieringen. Hur ska dessa investeringar omvandlas till pensionsutbetalningar om 20 år? Om ingen köper simhallen, var ska pengarna till pensionsutbetalningarna tas?

Vi vill vara en konstruktiv samtalspartner till kommunerna i en utmaning som inte längre står för dörren. Den har klivit in i farstun och kräver uppmärksamhet. Det finns fortfarande möjligheter att agera.

Demografiska faktorer gör att det inom en tioårsperiod finns ett skatteutrymme att amortera av ca 80 miljarder, innan 40-talisternas vårdbehov skjuter i höjden och 60-talisterna går i pension. Genom att påbörja amorteringen av pensionsskulden kan behovet av höjda skatter eller nedskärningar i kommunernas verksamhet i framtiden minskas. Detta är ett jobb som måste göras nu, innan det är för sent.

Det kan finnas olika förklaringar till varför pensionsfrågan inte diskuteras. En orsak är säkert komplexiteten. Det finns heller inte heller några starka drivkrafter att ändra på situationen. Kommunpolitikerna har redan utmaningen att få pengarna att räcka till, och när effekten av den ofinansierade pensionsskulden blir tydlig om 20 år är det en ny generation politiker som har ansvaret. Det är dessutom ingen fråga man vinner val på idag.

Nu krävs att:
• Kommunpolitikerna tar ett långsiktigt ansvar för pensionsskulden genom att låta upprätta finansiella handlingsplaner och börjar amortera på pensionsskulden
• Finansmarknadsminister Peter Norman bör tillsätta en utredning för att undersöka hur transparensen i kommunernas redovisning kan öka
• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter sitt viktiga arbete med att sprida kunskap om pensionsskuldsfrågan

För om pensionsskulden inte hanteras nu kan detta leda till omfattande ekonomiska problem för Sverige. Pensionsskulden är ett dolt strukturellt problem som hotar ordningen i vårt lands finanser. Om kommunerna redan i dag börjar betala av på sin gigantiska pensionsskuld, kan nedskärningar i morgon undvikas. Och saken brådskar, de närmaste 10 åren är det "fönster" kommunerna har att komma tillrätta med frågan genom att amortera av på skulden.

För siffror nedbrutna på kommunnivå, se Skandias rapport om pensionsskulden: Betala nu - bädda för morgondagens välfärd.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41455

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nåja. Det är väl bättre att pengarna är investerade i en offentlig simhall än i en Skandiadirektörs privata inomhuspool.

Permalänk | Anmäl #1 Åke Forsmark, 2011-12-07, 13:52

Det här är en mycket allvarlig situation som måste tas itu med NU. Jag har länge haft en misstanke om att det inte stått rätt till med pensionspengarna, men inte fått fakta förrän nu genom denna artikel. Andra viktiga åtgärder att ta itu med är bostadsbristen och arbetslösheten bland våra unga vilket är en stor bromskloss för deras inträde i vuxenlivet.
Tack Bengt-Äke Fagerman för att du uppmärksammar oss på pensionskulden, jag vill inte att mina barn och barnbarns generationer ska knäckas av bördor som VI skapar åt dem.

Permalänk | Anmäl #2 Ina Höst, 2011-12-07, 14:33

Det är naturligtvis illa. För här tror skattebetalarna de får vård och service för skattepengarna när de istället får nedskärningar pga. politikerna struntat i att fondera pengar till pensioner och tvingas istället ta pengar direkt ur löpande budget för att bekosta pensionsutbetalningar!!

Permalänk | Anmäl #3 Ein Stein, 2011-12-07, 18:20

Till vad har pengarna gått? Allting har väl inte gått till arenor, simhallar, musikens hus och annan lyx? Det viktigaste nu är dock att amortera på skulden, allt annat oviktigt för landet får stå tillbaka.

Permalänk | Anmäl #4 Ina Höst, 2011-12-07, 18:45

Snacka om att kasta sten i glashus. Tror du verkligen vi har glömt hur Skandia liv förskingrade folks pensioner och gav till sina chefer?
Tror du vi har glömt de feta fester ni har hållit tack vare PPM-pengarna?
Vi kommer få lika lite i pension från ett pensionsbolag som från staten.

Permalänk | Anmäl #6 Arne Nilsson, 2011-12-08, 09:19

Må vara att Skandia Liv inte har helt rent mjöl i påsen. De flesta bolag som har hand om allmänna medel har nog inte det. Vi ser i nuläget vad Carema Care har gjort och äntligen blir det en reaktion eftersom det är så uppenbart grovt. Genom privatiseringarna där vinstkravet plötsligt kommer in, är det frestande att nalla ur kassan. Tanken är väl också att rädda sig själv de som har chansen och sitter bredvid kistan och när kistlocket är öppet, innan allting brakar ihop och förbereda sig för nattväktarstaten. Om artikeln är ett försök att försök att flytta fokus, innehåller den ändå fakta. Kommunernas pensionsskuld blir inte mindre allvarlig för det och kan sätta våra barn i en svår situation. De kommer inte att vilja att deras föräldrar svälter ihjäl och att döende lämnas ensamma utan lindring.

Citerar ur artikeln: "Redan på 1990-talet var pensionsskulden så stor att den blev obekväm. När Sverige skulle klara konvergenskraven inför eurosamarbetet störde pensionsskulden bilden av att Sverige hade finanserna i ordning. Lagstiftningen ändrades 1997 så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behövde redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar. Istället hamnade skulden som en upplysning under rubriken ansvarsförbindelse"

Stämmer inte detta? Denna lagstadgade mörkläggning är skrämmande!

Permalänk | Anmäl #7 Ina Höst, 2011-12-08, 10:17

Pensionen kartlagd

http://www.pensionen.n.nu/

Vilka slutsatser drar ni själva? Jag drar slutsatsen - Riksrätt och korruption på vår riksdag

Media samarbetar korruptionen med lögner om höjd pensionsålder som ursäkt att betala ut pensionen!

Permalänk | Anmäl #8 Johan Karlsson, 2011-12-08, 17:06