Låt Stockholm bli en skatteparadisfri zon

Vårdbolagen Carema och Capio ägs av riskkapitalbolag som är baserade i skatteparadis och ägnar sig åt lönsam skatteplanering. Capio S:t Göran har utretts av Skattemyndigheten med anledning av att bolaget betalat endast 16 700 kronor i skatt på en vinst på 481,6 miljoner kronor (Dagens Industri 7/10 2011). Tillvägagångssättet är att deklarera höga räntor på interna lån, så kallade räntesnurror. Regeringsrätten slog 2007 fast att denna typ av ränteupplägg i princip är tillåtet. Regeringen har i dagarna - efter alla skandalskriverier om Carema - utlovat en "stopplag" mot skatteflykt för att komma till rätta med denna form av ränteavdrag. En sådan lag skulle kunna träda i kraft 2013.

Den svenska välfärden är just nu ett intressant investeringsobjekt för riskkapitalister. Varför?  I offentlig sektor är risken för en riskkapitalist mycket låg. Likviditeten hos kommuner och landsting som står för notan är stabil - kunden som betalar är skattebetalare. Välfärden är en trygg och säker marknad. Riskkapitalbolagen har dessutom stora finansiella konkurrensfördelar då de på ett helt annat sätt än små och medelstora företag kan skatteplanera. I Sverige råder dessutom stor politisk enighet om att det ska vara tillåtet att ta ut vinst ur offentligt finansierade välfärdsverksamheter, även för riskkapitalister. Endast Vänsterpartiet har en avvikande mening. De flesta länder har någon form av restriktion när det gäller privat företagande inom skattefinansierad välfärd. Sverige är på den punkten ett extremt liberalt land. 

Riskkapitalbolag är en samling fonder och holdingbolag. De företag som idag är aktiva på "vårdmarknaden" är så kallade Buy Out-bolag. De ägnar sig åt att köpa upp företag, höja värdet på dem och sedan sälja dem vidare med god vinst. Inom vården handlar det främst om effektiviseringar. Många har lovordat just effektiviseringarna - går det att göra vinst så betyder det att "kostymen" inom välfärden är för stor, säger man. Denna syn har medfört att även den offentligt drivna vården liksom den vård som drivs av mindre bolag och non-profit organisationer har fått en allt mer slimmad kostym. På det sättet kan riskkapitalbolagen fungera som en hävstång in i den offentliga sektorn.

Flera ideella föreningar med lång erfarenhet av att bedriva vård som Röda Korset, Ersta och Stadsmissionen, drar sig nu för att delta i upphandlingar med motiveringen att de inte längre går att bedriva värdig vård och omsorg med givna resurser. 

De borgerliga och även delar av oppositionen förordar allt mer intrikata kontrollsystem och upphandlingsapparater på alla nivåer för att förhindra att verksamheter slimmas på ett sätt som är oförenligt med god vård i syfte att plocka ut vinst. Istället för alla dessa kontrollsystem anser Vänsterpartiet att själva grundförutsättningarna för hur vården ska bedrivas bör förändras. Vinstmaximerande riskkapitalbolag och investmentföretag har till exempel ingenting inom välfärdsverksamheterna att göra.

Vi föreslår därför att Stockholms läns landsting följer Kalmar kommuns exempel och inför en paragraf i landstingets uppförandekod för leverantörer om att företag som har avtal med Stockholms läns landsting inte ska ha koppling till företag baserade i så kallade skatteparadis.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41388

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den som själv vill sluta sina dagar täckt av sin egen avföring kan gärna skriva något dräpande om Birgittas inlägg och partitillhörighet som just nu känns irrelevant.

För min del är hennes förslag så självklart att det inte ens behöver diskuteras. Men jag skulle vilja skärpa det ytterligare! Det ska överhuvudtaget inte vara möjligt att göra vinst på vanvård av våra allra mest svaga och utsatta grupper. Punkt slut.

Någon däremot?

Permalänk | Anmäl #2 Hedda Sandström, 2011-12-08, 00:30

Svensk sjukvård har blivit sämre och sämre ända sedan 60-talet. Och då satt sossarna vid makten. Det gäller att sikta rätt när man skjuter skarpt.

Om kvinnor som Birgitta Sevefjord och hennes gelikar ägnade sin tid åt att arbeta i stället för att gnälla, så skulle lönegapet mellan män och kvinnor minska rekordsnabbt.

Permalänk | Anmäl #3 Janne Berggren, 2012-01-03, 21:57