Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

EMU

Per Gahrton om EMU

EMU-kraschen kan skapa ett bättre EU

Upplösningen av EMU kan bli startsignal för ett smalare, mindre centraliserat, mer praktiskt EU, ett sorts statsförbund. Ett lagom-EU med kanske samtliga 45-50 europeiska länder som medlemmar, skriver Per Gahrton.


Om författaren

 

Per Gahrton är ordf i den gröna tankesmedjan Cogito, f d EU-parlamentariker (MP).


 

Jag har en tid väntat på tackmejl från regeringen och partiledningarna i M, S, FP och KD. Men att erkänna misstag är inte politikers bästa sida och att tacka motståndare som visat sig få rätt, tycks vara en omöjlig konst. Men visst är alla vi som jobbade fram det massiva nej-et till EMU och euro i folkomröstningen 2003 värda ett stort national-tack! Varför inte en liten medalj ur Victorias hand? För sällan har Sverige undgått en större nationell katastrof än när folkets nej besegrade maktelitens ja 2003.

Ett av skälen till nej-et var förstås att väljarna precis som oberoende ekonomisk vetenskap hade förstått att en förutsättning för en lyckad valutaunion är att de medverkande ekonomierna befinner sig på ungefär samma teknologiska, ekonomiska och sociala nivå. Att så inte var fallet med EU visste i grund och botten alla.

Ett annat skäl till nejet var att såväl väljare som seriösa bedömare insåg att en valutaunion kräver en gemensam ekonomisk politik, d v s en sorts "ekonomisk regering", vilket i praktiken förvandlar de medverkande staterna till provinser eller delstater i en förbundsstat. Men det fanns inget folkligt stöd för projektet att förvandla Sverige till ett utkantslän i ett super-EU som styrs från Bryssel, Berlin och Paris.

Ett problem är att Sverige 1994 drogs in i EU genom en lögn - lögnen att EU-medlemskap enbart medförde fördelar typ förbättrad exportmarknad, passlöst resande, arbets- och studiemöjligheter i hela EU-området, o s v. Att EU-medlemskap också medförde massor av förpliktelser förnekades helt eller delvis av ja-sidan. Därför har under de gångna åren grupp efter grupp drabbats av obehagligt uppvaknande ner de märkt att deras rättigheter har inskränkts av EU-regler. Ett uppmärksammat exempel var när det visade sig att en svensk myndighet inte har rätt att utfärda kostråd.

Nu tycks insikten om EU:s detaljstyrningsfanatism ha nått riksdagen. I ett pressmeddelande från riksdagen 30 november 2011 räknas upp inte mindre än fyra fall där riksdagen har meddelat EU att man anser att förslag till EU-direktiv "strider mot subsidiaritetsprincipen". Eller i klartext: "Lägg inte EU-näsan i blöt, det här vill vi i Sverige bestämma själva om!"

Inställningen till EU har förändrats också bland f d EU-älskare och ja-röstare efterhand som det verkliga EU gör sig påmint. Skall vi alltså vända på kuttingen och arbeta för svenskt utträde ur EU? Nej, inte än. EU omfattar ju numera 27 länder i Europa och fler är på väg in (t ex Kroatien). Det vore bättre att tillsammans göra om EU till ett lagom-EU, d v s en samarbetsorganisation som inte centralstyr och likriktar men som underlättar praktiskt samarbete, d v s lite mer beslutskraft än Europarådet, men mindre än dagens EU. Kanske en europeisk "konfederation"=statsförbund, däremot inte en federation=förbundsstat. Om detta, inspirerad av 1700-talsfilosofen Immanuel Kant, gav jag ut en bok 2009 (Befria EU!), men då var läget inte moget, då handlade allmändebatten mest om att stärka och bygga ut EU-projektet.

Tyvärr tycks Merkozy-duon ha fastnat i EU:s kardinalsynd - att man aldrig nöjer sig med att arbeta med de verktyg man har, utan ständigt ägnar sig åt "fuite en avant", d v s flyr framåt och famlar efter nya fix för att lösa gamla problem. Att försöka ändra EU-fördraget i centraliserande riktning är, trots att finanskrisen kan användas som svepskäl, ett uppenbart självmordsuppdrag. En sådan förändring måste ratificeras av samtliga 27 medlemsstater, i vissa fall med folkomröstning. Tror någon att det kommer att leda till enhälligt ja till super-euro? Säkert inte.

Kanske väljer då Merkozy att gå vid sidan om EU-strukturen. Det kan ingen hindra dem från, det kommer att bli väldiga konvulsioner, men till slut återstår kanske en kärna runt Tyskland och Frankrike med euron som valuta. Det blir slutet för EMU - men varför skulle det behöva bli slutet för EU? Snarare kunde det bli startsignal för ett smalare, mindre centraliserat, mer praktiskt EU, en sorts statsförbund. Och inom ramen för ett lagom-EU med kanske samtliga 45-50 europeiska länder som medlemmar kunde mindre närstående ländergrupper ha ett mer utvecklat samarbete, som ett kärn-EU med euron.

I det läget kunde det bli dags för Sverige att damma av Gunnar Wetterbergs förslag häromåret om närmare nordiskt samarbete, ja kanske till och med en nordisk valuta?

En sak är klar: Om Merkozy fullföljer sitt kamikazeprojekt och förverkligar en super-euro, inom eller utom EU-fördraget, ska Sverige hålla sig på största möjliga avstånd. Nästan alla, både f d ja- och f d nej-röstare är överens om att det är en välgärning att Sverige inte är med i euro-projektet. Att någon skulle kunna vara verklighetsfrämmande nog att seriöst rekommendera svensk medverkan i en super-euro håller jag för osannolikt. Låt Merkozy stånga sina pannor blodiga så kanske de till slut begriper att det inte alls är så att ett europeiskt samarbete måste ledas av Frankrike och Tyskland. Sanningen är att förutsättningen för att europeiskt samarbete ska bli framgångsrikt är att det håller lagom nivå och inte leds av två stater som är mer intresserade av att pånyttföda sina gamla stormaktsdrömmer än av att skapa jämlikt, praktiskt samarbete för alla Europas folk.

Det är hög tid för praktiskt sinnade småstater, däribland Sverige, att ta makten i EU!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41372

10 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det finns fördelar och nackdelar med allt, så även när det gäller EMU.

Utan att ta ställning till om det är bra eller dåligt med överstatlighet, så minns jag en kampanj för ett antal år sedan. Det var Skattebetalarnas Förening som hade affischer på patienter som låg i sjukhuskorridorer, och med texten "Varför räcker inte världens högsta skatter?".

Jag minns också när jag var barn, vad olika valutor kostade då. Nu kostar de ungefär dubbelt så mycket. Svenska kronan har alltså tappat halva sitt värde på några årtionden.

Om vi går med i EMU, och Juholt & Co vinner valet 2014, och går med på ett antal kostsamma V-förslag för att få det stöd de behöver, blir vi det nya Grekland då?

Permalänk | Anmäl #2 Gunnar Claesson, 2011-12-05, 10:15

Ett fritt samarbete mellan självständiga nationalstater är vad vi behöver, inte ett överstatligt tvång.

Sedan är det dags att ge upp alla drömmar om valutaunioner mellan länder, det har aldrig fungerat tidigare i historien. Brettonwood, ERM och nu EMU är alla valutaunioner som kraschat. Varje lands centralbank får sköta sin FIAT-valuta, behövs en gemensam valuta för handel och finans så finns redan guld och silver som alla länder kan använda redan idag.

Sedan behöver Sverige direktdemokrati med beslutande folkomröstningar i alla frågor som i Schweiz så att folket får rösta ja eller nej till Lissabonavtalet.

Permalänk | Anmäl #3 Johnny Andersson, 2011-12-05, 10:56

Till den läsare som förundras över de plötsliga millningsökningarna för grönt (nyfiken) vill jag bara säga att de uppkommer pga att artikelförfattaren har uttalat sig mot Israels politik i andra frågor. Det är "israelvännerna" som sitter och klickar för att misskreditera Gahrton.

Deras vanliga arbetsmetoder består bla i ett omfattande modifierande av statistik och att föra ut propaganda. Det är bara det att i frågan om EMU och angående Israel är de ute i ogjort ärende hur mycket de än millar. Huvuddelen av det svenska folket har redan tagit ställning mot EMU och mot Israels våldspolitik.

Permalänk | Anmäl #4 Backfire, 2011-12-05, 11:55

#3 Johnny

Du har helt rätt att vi behöver direktdemokrati där folket bestämmer över politikerna, inte tvärt om som vi har det idag.

Att Per G och andra vänsterradikala nu i sett att EU är sjukt likt Sovjetunionen så har MP och V tagit bort utträde ur EU i deras partiprogram. Detta borde vara den största anledningen att vi lämnar detta politikermaktsfiasko snabbare än kvickt.

Permalänk | Anmäl #5 Micael Johnsson, 2011-12-05, 12:11

Jag får börja med att tacka för en bra artikel. Det är sällan jag kan säga att jag håller med herr Gahrton, men i detta fall stämmer våra uppfattningar väl överens.

Frågan om ratificering av de 27 parlamenten är som sagt ett svåröverkomligt hinder för Super-EMU:s förfäktare, detta vet vi med Lissabonfördraget i färskt minne. Vad som emellertid oroar mig är att de mest framträdande nej-sägarna (nu senast Irland) också befinner sig i ekonomiskt klammer och därför har den mjuka sidan blottad mot den europeiska teknokratin och alla dess finanspolitiska slips-nissar. Ett demokratiskt lönnmord signerat ECB skulle därför i värsta fall kunna inträffa.

Det viktigt att Sverige fortsätter hålla blicken ut mot Europa så att vi ser hur den demokratiska utvecklingen artar sig. Mer överstatlighet är dessvärre en nödvändighet för att få den gemensamma valutan att fungera och hittills är signalen från Europas folk tydlig: - vi tänker inte sälja mer av vår demokrati för att finansiera det monetära önskeprojektet. Jag är glad att aktivister likt Per Gahrton gör folket uppmärksamma på utvecklingen, så att våra folkvalda inte lockas att komma med rövarhistorier när Merkozy viftar med ögonfransarna åt vårt håll.

Permalänk | Anmäl #6 Christoffer Jansson, 2011-12-05, 12:54

Hela hycklarbunten blir mer och mer löjlig. Ni kan inte i längden motarbeta Europa och hävda att ni är för det. Antingen är ni för Europa eller mot. Att påstå att över tjugo länder ska diktera villkoren i ett samarbete själva är att säga att vi är emot Europasamarbetet. Då kan ni vara ärliga nog att säga det rent ut.

Permalänk | Anmäl #7 Anders Olsson, 2011-12-05, 18:13

Inte bara ett bättre EU men en bättre värld blir det om PG drar ur internetsladden! Vem behöver de inläggen?

Permalänk | Anmäl #9 Michael Lindblom, 2011-12-06, 06:29

Första gången jag sett Gahrton skriva en rubrik som ger rätt analys.
Däremot är hans sakinnehåll som vanligt fritt från sund analys.

Permalänk | Anmäl #11 Nils Stibor, 2011-12-06, 08:34

#11

Det är inte artikelförfattarna som sätter rubrikerna, det är Newsmill själva.

Permalänk | Anmäl #12 Backfire, 2011-12-06, 10:28

1585 millningar! Det måste vara rekord och på ett ämne (EMU) som sällan drar många läsare...suspekt de verkar också ha precis samma uppfattning i frågan, har Newsmill blivit hackat?

Permalänk | Anmäl #13 Tor, 2011-12-07, 19:23

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.