Utveckla undervisningen det viktigaste för bättre resultat i skolan

Maria,
Om du har varit i en svensk skola under de senaste åren vet du att lärarkåren är nerkörd i botten. Lärare går på knäna över allt som man ska göra - det ser jag dagligen som biträdande rektor, även om jag och min chef försöker göra allt vi kan för att lärare ska få undervisa så mycket som möjligt. Detta har också lyfts fram i debatten.

Samtidigt har inte Sveriges kommuner gjort sitt för att öka lärares status eller höja lönen. Snarare har man velat förhindra att lärare ska få den pedagogiska frihet som krävs för att vara en pedagogisk skicklig lärare, det vet jag eftersom jag jobbat som lärare i Jordbro i 9 år. Det jag syftar till är att SKL ville att lärarna ska jobba 40 timmarsvecka -ett sätt att inte erkänna hur viktigt läraryrket är. Lärare är ju den enskilt viktigaste personen enligt McKinseyrapporten.

Vårt inlägg där vi menar att man ska förstatliga skolan har ingenting med vad som är bäst för skolframgångar i jämförelse, utan bara för att Sveriges kommuner har varit usla arbetsgivare. Och SKL har i högsta grad varit delaktiga för det. För ett år sedan i Storforum Skola på SvT påtalade SKL:s representant att det var viktigt att satsa på lärarna och att de var viktigast för skolframgång. Men vad har hänt? INGENTING!

Under våren beskrev Zaremba denna brist på arbetsgivarskap och brist på kunskap om hur skolan ska skötas och hur viktiga lärarna är i fem artiklar. Var var du någonstans då Maria Stockhaus? Varför deltog inte ni i debatten?

Jag anser att måttet är rågat. SKL har under 17 års tid visat sig vara odugliga som arbetsgivarorgansation - kom inte dragande med att vi ska göra saker tillsammans - bevisa att ni tar ert ansvar. En bra början är att förhandla upp lärarnas löner med 5000 kronor mer i månaden - rakt av. Först då, när ni bevisar att n tar dessa frågor på allvar kan ni bli en organisation att lita på.

Johan Kant

"Samtidigt finns anledning till självkritik från alla som på olika sätt har haft ansvar och påverkan på den svenska skolan under de senaste decennierna - staten, kommunerna och lärarorganisationerna. En sådan självkritik kan förhoppningsvis leda till en gemensam konstruktiv diskussion."

Jaha, så gulligt då. Tror du ens på det själv? De som förstört skolan börjar närma sig pensionen och har fått fett betalt för sitt förstörelseverk.

Tråkig debattstil att kalla Johans och mina ställningstaganden åsikter och ogrundat tyckande. Just ordet ogrundat är svårt att invända mot för någon skoldebattör.
Det finns nämligen - vilket skolverket, IFAU och SNS i tur och ordning konstaterat - inte forskningsunderlag och utvärderingar att tillgå.
Det får både staten och kommunerna ta ansvar för.
Något vi däremot vet är att den svenska skolan har sjunkit kraftigt i internationella kunskapsmätningar, att våra högskolor och skolmyndigheter varslar om sjunkande, otillräckliga kunskaper och opålitliga betyg och att den svenska skolan samtidigt har blivit alltmer orättvis och olikvärdig. I ljuset av det är det märkligt att tala om en ”good” skola som ska bli ”great”. I synnerhet som företrädare för den huvudman som först måste ha probleminsikt och därpå göra något åt saken.
Ännu mer ironiskt blir det när Maria Stockhaus skriver om att rekrytera nya lärare, utveckla lärarnas skicklighet och samarbeta med lärarna. Sedan kommunaliseringen har läraryrket körts i botten, dialogen mellan lärare och makthavare/huvudmän försvunnit och fokus på lärarnas roll i klassrummet varit lika kraftfull som skadlig.

Skolverket lyfter kommunaliseringen och konkurrensutsättningen som två troliga orsaker till den svenska skolans misslyckanden. När det gäller kommunaliseringen är det idag svårt att hitta försvarare. Ens bland de politiker som genomförde reformen. När man gör ett misstag är det enda rätta att erkänna det, lära av det, korrigera och gå vidare. Maria Stockhaus har inte ens nått steg ett. I hennes ögon är allt bra i den bästa av skolvärldar. Då undrar jag; vem av oss är det som ägnar sig åt tyckande och åsikter?

"Kommuner och Landsting att huvudmännen ska ta sitt ansvar" ??
Dagen skämt! 1) Man kan inte för kunskapen finns inte bland politiskt valda personer. 2) Konsekvensen av att inte ha tagit sitt ansvar, finns det någon sådan?

Så länge lärare bedömer kunskaperna samtidigt som de själva undervisar kommer det aldrig och gå. Det har blivit för rörigt, för många kockar som man brukar säga.

Politiker som inför mer och mer kontroll på lärare så att lärare inte slarvar med bedömningen kommer endast att knäcka lärare. Elever får oinspirerade lärare som tog jobbet för att undervisa, inte att dokumentera.

Inför en ny yrkesgrupp som har till uppgift och bedöma kunskaper och låt lärarna sköta undervisningen.

Kommuner och Landsting (politiskt valda personer) sitter inte där för deras expertkunskaper inom utbildning, de är på sin höjd duktiga retoriker. Oftast "hänger man med" partiets resultat i riksdagen.
Andra branscher klarar sig utmärkt utan politisk styrning förutom ett regelverk som ser till att konkurrensen fungerar (kunden kan välja och informera sig, samt att det finns ett kundskydd).

Det spelar ingen roll om skolan är kommunal, statlig, offentlig eller privat. Inte heller spelar det någon roll om lärarlönerna sänks med 80% eller höjs till 1000000/månaden.

Skolans bekymmer är att de flesta ungdomarna saknar uppfostran.
Sverige har skapat ett samhälle där det är så jävla synd om alla och alla ska daltas med så fort de gör fel.
Vi har lärt barnen och ungdomarna att det inte spelar någon roll om man för sig som en idiot eftersom det alltid är "någon annans fel".
Föräldrarna är delaktiga i detta då de förväntar sig att skolan och samhället ska uppfostra barnen och ta över föräldrarollen när det kommer till detta.

Sverige är uträknat och kommer att fortsätta rasa i internationella jämförelser.

Svenskt dagis är däremot bra.
Dock förbereder jag och min fru en flytt till hennes hemland eftersom vårt barn uppnår skolålder nästa år.
Man vill ju sitt barns bästa!

Lärarna skall inte ha en kr mer när skolan är så dålig som det sägs. Det vore fel signaler!

>Ett ökat fokus på undervisningen innebär både möjligheter och ansvar för rektorer och lärare.

Maria Stockhaus kan väl, som en av de högst ansvariga, i så fall tala om varför lärarlönerna släpar efter. Det startade med kommunaliseringen. Ni har haft 15 år på er att köra lärarnas löner i botten. Varför har ni gjort det om nu decentraliseringen var så bra? Och när tänker ni börja höja lönerna?

McKinsey-rapporten 2010 talar inte om huvudman - statlig eller kommunal.

Bara därför att skolan är statlig behöver den inte vara detaljstyrd från toppen. I så kallad ramlagstiftning läggs mycket av ansvaret på den lokala nivån. Staten slår bara fast vissa grundläggande mål eller principer.

Schantz, Kants önskan om staten som huvudman istället för kommuner motsägs därför inte av rapporten ifråga. Trots att den moderata politikern Stockhaus hävdar att så är fallet.

Rapporten lägger fram en slags evolutionsteori för skolstyrning. I praktiken U-länder eller områden i u-länder (poor to fair) ska skolan styras i detalj i en styrkedja som går med styrimpulser uppifrån regering och statliga tjänstemän till skolan. I utvecklade länder ska staten ta ett steg tillbaka och låta den lokala nivå, lärare och skolor bestämma mera själva. Det ger de bästa skolan, hävdar de.

Den första teorin kallas för the top-down theory, den andra the bottom-up theory. Normalt sett sker diskussionen mellan forskarna i dessa skolor på en generell nivå.

Alltså, vissa forskare förordar alltid den förra, andra alltid den senare. I Mckinsey-rapporten sker valet av teori kontextuellt relaterat till utvecklingsnivå.

Så här skriver relaterat till top-down styrning:

"There is a strong, correlation between a school
system’s improvement journey stage and the
tightness of central control over the individual
schools activities and performance. Systems on
the poor to fair journey, in general characterized
by lower skill educators, exercise tight, central
control over teaching and learning processes
in order to minimize the degree of variation
between individual classes and across schools."

Det här gäller enligt rapporten ett antal namngivna u-länder och de ska styras top-down.

Kan Mckinsey-rapporten klargöra att en bottom-up-modell inte passar u-länder?

Man ska ha klart för sig att i många u-länder finns lite av central styrning alls. De är så kallade weak states. De styrs inte bottom-up, de har starkt bristfälligt samband mellan stat och lokal nivå generellt. De styrs av så kallade local strong-men.

Jag anser inte att rapporten utesluter bottom-up theory för u-länder eller länder som går från poor till fair som de uttrycker det. Och då kan man ifrågasätta hela rapportens resultat.

Vi kan fortsätta.

Staten i länder som Sverige och många andra har ifrångått central styrning och detaljstyrning helt enkelt för att erfarenheterna visar att sådan styrning är omöjlig. Det går inte att styra exakt vad lärare gör i Säffle. Därför har man valt en ramlagstiftning på många områden.

Forskarna har upptäckt att det är omöjligt för många statliga program som styrts uppifrån och ned har misslyckats. Därför uppstod bottom-up teorin i början på 1970-talet.

Har ni någon gång sett ett naturprogram där speakern säger till bilderna av en haj: -Den är perfekt anpassad till sin miljö. Det låter som ett djupsinnigt uttalande fram till dess att man inser att alla djur är perfekt anpassade till sin miljö. Annars skulle de inte finnas.

Det är väl lite samma slutsats som Mckinsey-rapporten landar i. Men till skillnad från Darwin har man svårt att styrka att så är fallet.

Rapporten redovisar inte några intervjuguider: Vilka frågor har ställts i de 200 intervjuerna? Hur länge har varje intervju pågått? 5 minuter eller två timmar? Det står inte.

Rapportförfattarna har antagligen inte själva gjort intervjuerna - med tanke på den stora mängden intervjuer, det har troligen varit olika intervjuare till olika länder. Hur ska dessa intervjuare då kunna lära av vad som pågår i skolor i andra länder?

#7, Bo Grahn

Det är just för att lärarna inte klarar jobbet som lönen måste höjas. Lönen ska höjas för att locka de bästa, inte för att belöna de som är lärare idag.

Om detta sedan innebär att vissa får mer betalt än de är värda så är väl inte det någon katastrof. Samma fenomen gäller ju i stort sett alla andra yrkeskategorier, särskilt högre chefer av alla de slag.

Att lärararna förlorat 10 000 kr PER MÅNAD sedan kommunaliseringen bortser artikelförfattaren nogsamt från. VEM i hela världen med en minst fyraårig högskoleutbildning känner sig uppskattad med den nedvärderingen lönemässigt? Så vems är felet till att den svenska skolan totalt spårat ur????

Och vart går alla pengar som sparats in på lärarlönerna? Inte går de tillbaka till skolverksamheten, i alla fall.

Det är lite märkligt kan jag tillägga att Stockhaus går ut med att säga att kritiker kommer med ogrundat tyckande samtidigt som samma person bara berör den aktuella rapporten i svepande ordalag.

Och dessutom har fel i sak.

Ingenting av detta förvånar, vi förväntas bygga Sveriges framtid på pseudoargument. Inte ens ledande personer har någon koll.

Inte ens Stockhaus kan förneka att resultatförsämringen i svensk skola sammanfaller med kommunaliseringen, även om det fanns skillnader förut. då måste man ge sig på att analysera varför det uppstod när kommunerna blev huvudmän? Den främsta anledningen har att göra med den förändrade lärarrollen som blev följden av att få kommunen som arbetsgivare. Att McKinsley framhåller lärarens arbete i klassrummet som det viktigaste är klart, desto konstigare att SKL inte ser att de försämrat lärarens möjlighet att göra ett bra arbete i klassrummet. Kommunen som arbetsgivare har använt skolan som ekonomisk regulator i sin budget, resultaten får man nu handha. Lärarna har fått mer undervisning, då per definition mindre tid till kvalitativt för och efterarbete kring varje enskild lektion. Lärare har fått fler elever i varje klass, då per definition mindre tid att individualisera undervisningen för varje enskild elev, Utöver detta har kompetenser kring undervisningssituationen minskat/försvunnit, vilket har inneburit att lärare idag sysslar med en massa andra saker är undervisning. Detta sammantaget har ökat kvaliteten på kommunernas ekonomi men inte på undervisningens kvalitet. De senaste 5 åren redovisar SKL ett positivt resultat på c:a 70 mdkr på kommunsidan(landstingen gör också positiva resultat men inte lika stort). 2010 redovisar 95% av kommunerna positiva resultat.
Så vad som har hänt är att elevernas resultat har sjunkit av simpla ekonomiska skäl i kommunernas regi, det vill Stockhaus inte erkänna. Hon ser hellre en diskussion om att lärarna ska bli bättre och ser inte att det är kommunerna som arbetsgivare som strypt alla möjligheter till kvalitet i skolan med ekonomistyrning.

Träffade en före detta lärare. Den bästa jag haft under min skoltid... Han hade slutat som lärare. Aldrig ledig - inte lönad efter prestation. Hade tydligen fått bättre lön, arbetsvillkor och mer stöd i sitt nya arbete.

Träffade sedan gamla rektorn, som pensionerats. Som råkade nämna att den läraren jag haft varit den bäste, eller en av de bästa lärare han jobbat med.

Nu är de en färre, de bra lärarna. Vad gör du Stockhaus för att få tillbaka och behålla de bra lärarna?

Maria! Varför inte rekrytera herr Grahn, ovan, till SKL!? Han verkar uppfylla kraven för hur en saklig och genomtänkt debatt ser ut enligt er.
Min egentliga fråga är om det går att "utveckla" ingenting!?! Vad jag syftar på är att jag som pedagog har slutat att ta emot kandidater eftersom de kan "ingenting"! Jag skulle vilja men har ett ansvar mot mina elever.
Den självklara orsaken till den låga kunskapsnivån är att de ofta är akademiker som kommit in på lärarutbildningen på sitt tredjehandsval eftersom de har för låga betyg för såväl psykologi som socionomutbildningen. Vad det betyder för skolan och samhällsutvecklingen på sikt förstår nog t.o.m. herr Grahn.
Det är du, Maria, och den odemokratiska intresseorganisation som du företräder som är ansvariga för den utvecklingen. Blir du inte rädd för dig själv?

Maria: Du har alldeles rätt i vad du säger om att kommunerna skall vara ansvariga för skolan. En god grundutbildningen är mer än ren kunskapsinlärning; den skall också vara början till en arbetslivs- och yrkeslivsorientering; början till medborgerlig, social fostran och början till estetisk/kulturell/fysisk fostran. Allt detta har sin naturliga plats i hemkommunen.

Du har också alldeles rätt när du säger att det är genom att vi förbättrar undervisningen, som vi förbättrar skolan.

Men det har visat sig helt omöjligt att förbättra undervisningen till den grad som det är nödvändigt genom att "förbättra lärarna". Lärarnas jobb har blivit helt omöjligt beroende på den lavinartade
ökningen av det samlade kunskaps-förrådet - det är idag ca 130 gånger större än för 50 år sedan. Under samma tid har lärarutbildningen knappast kunna förbättras.

Det är endast genom en utökad användning av ny information - och kommunikationteknologi vi kan förbättra ochn höja undervisningen till den nivå som behövs.

För att underlag till förslag till att förbättra skolan använder vi ofta PISAäresultaten och utredningar som t.ex. konsultföretaget McKinley har gjort.

Tyvärr är båda dessa underlag ganska betydelselösa för en verklig kvalitativ förbättring av skolan. Båda grundar sig på relativa bedömningar som inte ger information om den absoluta standarden.

Om vi förbättrar alla skolor i Sverige till samma nivå som den bästa skolan i Sverige har, har vi då löst skolproblemet för det svenska samhället och näringslivet? Nej, vi har då bara gjort en relativ förbättring, men inte alls den nödvändiga absoluta förbättring som vi vill ha och behöver.

McKinley säger nägot mycket intressant och trovärdigt: Det krävs en socioekonomisk kris, en högprofilerad kritisk rapport om skolan och/eller ett byte av landets ledarskap för att trigga igång en förbättring. Av dessa alternativ har vi bara en - en högprofilerad kritisk rapport. Den finns i draft på min hemsida www.sweducation.eu.

Där finns all som behövs för att vi skall få en "världens bästa skola"

Lennart Swahn