Konkurrens - inte lagar - bör ge oss nätneutralitet

Lagen om elektronisk kommunikation ändras i snitt varje halvår samtidigt som debatten förs om att regelverket skapar oförutsägbarhet. Utifrån en undersökning som .se gjort nyligen har en debatt börjat som handlar om lagstiftning kring nätneutralitet. Konkurrens är huvudverktyget för att skapa ett brett och tillgängligt tjänsteutbud. På en marknad där det finns infrastrukturkonkurrens är möjligheterna till nätneutralitet stora. Kundernas krav blir styrande och drivande. Det kommer att utvecklas avtal som medger tillgång till de tjänster som kunderna begär. Däremot är det inte nödvändigt att varje typ av abonnemang ska medge nätneutralitet.

Det är positivt att IT-ministern på Internetdagarna så tydligt gjort klart sin uppfattning att juridiken är ett trubbigt instrument för att styra en internet- och telekombransch vars tekniska utveckling är enormt snabb. NTK principiella uppfattning är att konkurrens är ett bättre verktyg för att skapa en sund utveckling än ständigt fler och mer detaljerade regler. En lagstiftning om nätneutralitet, där begreppet nätneutralitet ges en betydelse som förändras beroende på vem som uttalar den, är vansklig enligt NTK uppfattning. Redan för två år sedan hade NTK skäl att tycka till i frågan då PTS utredde begreppet "öppna nät och tjänster". I samband med den utredningen gjorde NTK tydligt att svenska företag som behöver tillgång till IT och telekommunikation gynnas av
• konkurrens
• tillgång till modern framtidssäker infrastruktur
• öppna nät

NTK menade då (2009) att det krävdes en översyn av hela regelverket som enligt NTK inte är anpassat till framtidens utmaningar med ny teknik, med tjänstekonkurrens, med innovationskraft, med investeringsvilja och med de geografiska och demografiska bilder som gäller för Sverige. Det är dags att även regelverket tar ett nytt steg. Sverige borde ta nästa steg och inom EU driva fram ett förutsägbart framtidssäkrat regelverk som inte behöver ändras två gånger per året. Det är fortfarande NTK:s uppfattning. Om ett nytt regelverk också innehåller skyldigheter för nätägare att erbjuda nätneutralitet eller öppet nät där kunderna erbjuds möjlighet att nå de tjänste- och innehållsleverantörer som de önskar, till exempel kopplat till frekvenstillstånd, har NTK inget emot det. Om det dessutom erbjuds abonnemang som inte medger denna möjlighet ska det självklart finnas krav som ålägger säljaren att upplysa om att valfriheten är begränsad.

Att däremot återigen ge sig in och lappa i dagens lag om elektronisk kommunikation förefaller inte helt nödvändigt. Faktum är att det redan står mycket i LEK kapitel 5, 15§ om krav på avtal.
"4. villkor som begränsar tillgången till eller användningen av ... tjänster och tillämpningar"
"5. den lägsta kvalitetsnivå som erbjuds "
"7. de åtgärder som vidtagits för att mäta och styra trafiken i syfte att undvika överbelastning av nätet och hur åtgärderna kan påverka tjänsternas kvalitet"
"Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om innehållet i avtalet"
Det handlar egentligen bara om tillsyn och eventuella förtydliganden i föreskrifter.

NTK ser däremot gärna ett bredare och mer långsiktigt upplägg där regeringen initierar och påverkar EU så att regelverket moderniseras och anpassas till de utmaningar som finns för framtiden.

Rune Nilsson (1 artiklar)

Anmäl